Totalt 21 000 soldater deltar i den stora militärövningen Aurora 17. Foto: MARCUS ÅHLéN/FÖRSVARSMAKTEN / MARCUS ÅHLéN/FÖRSVARSMAKTEN
Totalt 21 000 soldater deltar i den stora militärövningen Aurora 17. Foto: MARCUS ÅHLéN/FÖRSVARSMAKTEN / MARCUS ÅHLéN/FÖRSVARSMAKTEN

Jätteövningen Aurora – en markering mot Putin

Publicerad

Plötsligt nödlandar ett ryskt plan i Visby. Eller får en rysk båt maskinfel i Slite hamn.

Hundratals elitsoldater väller ut och etablerar ett brohuvud, fallskärmstrupper följer och inom några timmar har Ryssland besatt Gotland.

Det är ett högst realistiskt krigsscenario, enligt svenska försvaret – som nu genomför den stora militärövningen Aurora 17 för att visa Putin att det kan bli match.

För första gången på nära ett kvartssekel genomför den svenska krigsmakten en rejäl manöver. På måndagen startar Aurora 17, en stor krigsövning med 21 000 soldater som med armé, flyg och flotta ska träna på att slå tillbaka ett angrepp från öster.

Aurora betyder morgonrodnad, alltså gryning, på latin – och nog ser svenska militärer och försvarsvänner en ljusning efter många år av upplevt mörker under Fredrik "försvaret är ett särintresse" Reinfeldt och tidigare S-regeringar. Sverige har under senare år så smått gått tillbaka till att satsa mer på försvaret av det egna territoriet i stället för att bara prioritera insatser i Afghanistan och Mali.

Aurora 17 är en signal till omvärlden i allmänhet och till Vladimir Putin i synnerhet att den utvecklingen nu växlar upp. Detta är helt fel väg att gå, enligt landets fredsaktivister som anser att vi hellre ska satsa på gamla svenska paradgrenar som nedrustning och avspänning.

"Återta förlorad kompetens"

– Det viktigaste med Aurora är att vi försöker återta förlorad kompetens. Återskapa kompetensen att försvara Sverige. 1993 övade vi senast nationellt försvar i den här storleken, dagens officerare och soldater har aldrig gjort det, säger Karlis Neretnieks, pensionerad generalmajor och tidigare rektor på Försvarshögskolan.

– Den svenska säkerhetsdoktrinen är att vi försvarar Sverige tillsammans med andra. Självklart att vi då övar med EU-medlemmar och USA. Det här är första gången vi övar med dem för att bedriva nationellt försvar, hittills har vi bara gjort småövningar med dem för att förbereda internationella operationer, säger han.

Karlis Neretnieks.Foto: Privat

De närmaste 18 dagarna tränar 19 500 svenska soldater krig tillsammans med 1 400 soldater från USA och mindre styrkor från Finland, Frankrike, Litauen, Norge, Estland och Danmark. De ska avvärja överraskningsanfall österifrån mot Gotland och mot  fastlandet norr och söder om Stockholm.

Bakgrunden är den ökande spänningen efter de senaste årens offensiva ryska politik.

 

LÄS MER: 3 enkla punkter: Det här handlar Aurora om 

 

Gotland i fokus

Som så ofta i regionens militära doktrin och praktik står Gotland i fokus. Den som behärskar den strategiskt placerade ön kontrollerar också hela södra Östersjön, inklusive luft- och vattenvägar till de baltiska staterna. Och detta ska vara motivet för visat ryskt intresse för förhållandena på och kring den svenska ön.

Karlis Neretnieks, tidigare bland annat brigadchef på Gotland, har i åratal varnat för en överrumplande rysk attack på Gotland. Han skisserar flera scenarier på hur ett sådant anfall skulle kunna gå till. Alla innehåller "trojanska hästar", alltså gömda soldater som snabbt rycker fram för att besätta nyckelpunkter på ön.

 

Svenska soldater går igenom stridsplanerna inför sitt deltagande i den norska övningen Cold Resonse i fjol.Foto: ANNA NOREN/FORSVARSMAKTEN / SWEDISHARMEDFORCES

 

Ett ryskt fartyg kan plötsligt anlöpa Slite hamn med maskinfel som förevändning. Eller så kan ett civilt ryskt plan meddela att det fått problem och begära att få nödlanda på Visby flygplats. Båda planet och båten är fyllda med soldater från specialstyrkor samt med avancerad militär utrustning. Därefter flyger man in fallskärmstrupper och på några timmar är ön ockuperad.

Dramatiskt scenario

Så här beskriver Neretnieks dramatiken i ett tänkbart händelseförlopp för det gotländska nyhetsmagasinet Horisont:

"Det är fredag eftermiddag, runt 15.00, och flygtrafiken är intensiv över Östersjön. Många är på väg hem efter en arbetsresa, jobbpendlar eller är på väg på en kort helgsemester.

Plötsligt anmäler ett Aeroflotplan att det fått motorproblem och måste landa på Visby flygplats. De första ryska soldaterna är på plats på Gotland; 200-300 till antalet, och möter inte nämnvärt motstånd.

En halvtimme bakom Aeroflot-planet ligger ett antal transportflygplan, som landar och börjar lasta av diverse stridsfordon, soldater och luftvärnsrobotar — de senare i storleken att de förmår skjuta ned eventuella flygplan som försöker skydda Visby. Än har Sverige inte hunnit reagera.

 

Så många soldater deltar i övningen.Foto: Grafik: Helen Rasmusén

 

Vid det här laget har ett ro-ro-fartyg, som en större Gotlandsfärja, ändrat sin kurs från farleden 20 kilometer från Gotlands östra kust och styr rakt in mot Slite hamn. Efter en timme är fartyget framme och av rullar vad Ryssland kan tänkas behöva i stridsväg. Ytterligare ett fartyg en timme senare fördubblar kapaciteten.

Vid 19.00 har ryssarna 3 000 man på Gotland. Långräckviddiga luftvärns- och sjömålsrobotar som skjuter 300 kilometer. Ett flertal stridshelikoptrar har anlänt från Kaliningrad.

Mitt i allt det här överlämnar ryska ambassadören en not till svenska regeringen med följande budskap

”Vi känner oss tvungna att tillfälligt överta skyddet av Gotland med hänsyn till Natos och USA:s aggressionsavsikter och de baltiska regeringarnas förföljelser av rysktalande medborgare. Vi kommer att hjälpa balterna att upprätthålla ordningen i sina länder. Men vi har ingen avsikt att ta svenskt territorium, utan detta är bara en temporär åtgärd som vi vidtar tills dessa problem är lösta. Vi har helt fredliga avsikter när det gäller Sverige.”

Skapar mur

– Scenariot är klart tänkbart. Det grundar sig på tesen att Ryssland vill gruppera fram luftvärnsrobotar med lång räckvidd samt sjömålsrobotsystem. På så sätt kan ryssarna hindra Nato, främst USA, från att ingripa om de håller på med något dumt i Baltikum, säger Karlis Neretnieks.

– De skapar en mur som USA måste slå sig igenom. De skär av balterna från understöd och kan göra vad de vill i Baltikum. Därför tycker Nato att det är mödan värt att hjälpa oss, det ligger i Natos intresse.

 

Karlis Neretnieks, pensionerad generalmajor och tidigare rektor på Försvarshögskolan, 1997.Foto: WEINE LEXIUS / LEXIUS WEINE XP PRESSENS BILD

 

– Ingen tror att Ryssland har intresse av att erövra Gotland eller Blekinge. Svenskt territorium är bara intressant om det är kopplat till en rysk operation i Baltikum, säger han.

Övningen Aurora 17 är ett av flera tecken på att Sverige börjar prioritera försvaret av eget territorium. Ytterligare en indikation är att Stridsgrupp Gotland nu börjar bli operativ. Det rör sig om ett pansarförband med ett 30-tal stridsvagnar och andra stridsfordon samt cirka 300 hel- och deltidsanställda officerare och soldater, som blir permanent stationerat på Gotland. Under senare år, efter det att alla regementen och baser lades ned, har ön bara försvarats av hemvärnet.

 

LÄS MER: Kritik från V mot den stora försvarsövningen: "Riskfyllt" 

 

"Stor för oss, inte för omvärlden"

– Aurora är stor för oss, men inte spektakulär för omvärlden. Andra medelstora länder övar i stor skala vartannat, vart tredje år. Det var rutin också för oss före 1993, säger Lars Gyllenhaal, militärhistorisk författare och engagerad hemvärnsman.

– Vår förmåga har ökat under senare år. Det har blivit bättre på Gotland. Där går vi från hemvärn till förband som kan gå till anfall och ta terräng. Målet är att utgöra ett hinder, att genom blotta närvaron göra klart att Gotland inte är öppet mål, säger han.

 

Foto: Grafik: Helen Rasmusén

 

Också Karlis Neretnieks är nöjd med att Sverige på nytt får militär närvaro på Gotland.

– Nu kan ryssarna inte besätta ön utan strid, det kommer att kosta lite. En väldig skillnad mot Krim där de inte behövde slåss. Det är en rejäl tröskelhöjning, säger han.

Lars Gyllenhaal förklarar att med det utländska deltagandet i Aurora får det svenska försvaret också övning i att ta emot hjälp från andra länder, vilket inte har övats tidigare. Också den politiska ledningen får öva på att ta beslut i en krigssituation, säger han.

Lars Gyllenhaal.Foto: Historiska Media

Fredsgrupper starkt kritiska

Fredsgrupper riktar dock skarp kritik mot Aurora 17 liksom många organisationer på vänsterkanten som protesterar mot övningen och främst mot USA:s deltagande. Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds, anser att debattens fokus bör skiftas från upprustning och militär styrka till nedrustning och avspänning.

– Aurora ökar spänningen. Det är en styrkedemonstration som försöker skapa säkerhet genom avskräckning. Det är helt fel väg att gå, i stället borde vi sända ut signaler om avspänning som är Sveriges utrikespolitiska mål, säger Agnes Hellström.

– Vi pekas ut som naiva Putinkramare, men att vara för nedrustning är inte samma sak som att vara för Putin. Vi är starkt emot hans regim och brott mot mänskliga rättigheter.

– Sverige har byggt sin långa tid av fred på nedrustning och alliansfrihet. På vilket sätt kan militär upprustning bidra till säkerheten? Avspänning och nedrustning ger säkerhet på lång sikt, säger hon.

Agnes Hellström.Foto: Svenska Freds

Rysk jätteövning

Samtidigt med Aurora håller Ryssland och Belarus jätteövningen Zapad, "väst" på ryska. Det är en övning som återkommer rutinmässigt vart fjärde år. Antalet deltagare väntas bli över 100 000.

Sverige bjuder in utländska observatörer, också från Ryssland, till sin övning. Det är man skyldig till om antalet deltagare i övningen är större än 13 000, enligt reglerna inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). 

Men Ryssland kringgår reglerna genom att ange antalet deltagare i Zapad till bara 12 700; då behöver man inte bjuda in utlänningar. Detta genom att dela upp den stora övningen i mindre beredskapsövningar, säger den säkerhetspolitiske analytikern Fredrik Westerlund till DN. 

Rysslands president Vladimir Putin.Foto: MIKHAIL METZEL/TASS/HOST PHOTO / POOL / / EPA TT NYHETSBYRÅN

Karlis Neretnieks ser en potentiell fara i Zapad och påpekar att en stor övning är det klassiska sättet att maskera att man förbereder en militär uppmarsch – och att till exempel Rysslands annektering av Krim föregicks av en liknande övning. Han ser det som "en lycklig tillfällighet" att Aurora sammanfaller i tiden med Zapad eftersom Sverige därmed ökar sin beredskap.

– Man ska inte måla fan på väggen, men balterna är nervösa just nu. Nato höjer beredskapen i Baltikum. Också polackerna ligger i beredskap, säger Karlis Neretnieks.

– Tack vare Aurora är vi nu fullt organiserade, förbanden är fulltaliga och staberna i gång. En organisation som normalt är i fredstida lunk har intagit väsentligt högre beredskap. Händer det något har vi tjänat åtskilliga dygn, säger han.

Expressen har bett Rysslands ambassadör i Stockholm, Viktor Tatarintsev, om en kommentar till Aurora 17, men han meddelar att han avstår från att kommentera.

https://www.instagram.com/p/BY50TiGHnaO/?taken-by=expressen
Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


sonalens

 

Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag