Händelsen inträffade den 13 juli i år. Det var en så kallad Comloss-situation. Planets besättning gick inte att nå via radio på en halvtimme.
– Det händer kanske fyra - fem gånger per år, så det är inte särskilt vanligt och då händer det oftast under kortare perioder, säger Arne Ullberg.
Tyska, danska och svenska myndigheter misslyckades alla att kontakta besättningen. Det gick inte ens att nå dem på nödfrekvensen och då valde försvaret att koppla in svenska incidentberedskapsroten. Den består av två JAS-plan som står beredda i princip året runt för att kontrollera till exempel den här sortens händelser.
Över Småland kom JAS-planen ikapp planet och lyckades att få kontakt. Planet landade sedan säkert på Arlanda.
"Enda resursen vi har"
Piloten påstod att han visst lyssnat av nödfrekvensen, men då tre länders flygledningar inte kunnat nå honom är det osannolikt, enligt Försvarsmaktens rapport från händelsen.
Arne Ullberg säger att det låter allvarligare än vad det är att två jaktplan skickades efter charterplanet.
– Det är den enda resursen vi har vid sådana här tillfällen och det är bara för att se vad som händer. Vi har inga befogenheter överhuvudtaget att göra någonting.
Enligt honom kan bara stridsflygplan utföra jobbet. Civila plan är inte snabba eller manöverbara nog för att jaga ikapp ett charterplan och ta sig nära nog för att se in i cockpit.
Inga skattepengar
Skattebetalarna ska inte ha drabbats av vad som verkar vara slarv från trafikpiloten.
– I princip kan man säga att det inte är någon kostnad. Vi har en total årlig flygtidstilldelning. Det här kanske innebär att vi flyger mindre någon annan dag under året, säger Arne Ullberg.
