Jan Guillou tycker att kritiken om historieförfalskning är överdrivet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Jan Guillou tycker att kritiken om historieförfalskning är överdrivet. Foto: Anna-Karin Nilsson

Jan Guillou svarar på kritiken: "Omoget"

Publicerad

LONDON. Författaren Jan Guillou anklagas för att vara en historieförfalskare. 

I en debattartikel som publiceras på DN.se skriver flera kända författare och historiker att Guillou vid ett framträdande i SVT “vräkte ur sig grova felaktigheter” om Förintelsen. 

– Jag måste säga att det förefaller omoget och överdrivet, säger Guillou om kritiken. 

Författaren och journalisten Jan Guillou är aktuell med sin nya roman “Att inte vilja se”, som är den fjärde delen i hans romansvit om 1900-talet. När författaren intervjuades i SVT:s “Gomorron Sverige” inför boksläppet talade han bland annat om vad som faktiskt var känt om Förintelsen, under tiden den pågick. 

Intervjun med Guillou har nu fått flera journalister och historiker att reagera starkt.

Författaren Ola Larsmo, Helene Lööw, docent i historia, Karin Kvist-Geverts, fil dr i historia och journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink skriver i en artikel som publicerades av DN.se under tisdagskvällen:

“I måndags morse satt Jan Guillou i SVT:s Gomorronsoffa och vräkte ur sig grova felaktigheter om vad man visste och inte visste om Förintelsen medan den pågick. Han rullade tillbaka historieforskningen till den självbild som rådde bland de oskuldsfullt glömska runt 1960: vi visste ingenting.”

Flera artiklar publicerade

I artikeln hänvisar de till att flera svenska tidningar publicerade uppgifter om att utrotningen av judarna, bland annat en artikel från Göteborgs Handels- och sjöfartstidningen den 13 oktober 1942 – där rubriken löd: “Utrotningskriget mot judarna”. 

Artikelförfattarna skriver vidare:

“Men ingen som läste tidningar i Sverige kunde säga att de inte visste. Inte efter våren 1943. Det blev dock en populär ursäkt efter kriget – särskilt bland dem som hoppats på en tysk seger, nazister eller ej.”

 

När Expressen talar med Jan Guillou under kvällen uppger han att han inte har läst artikeln. Författaren hävdar dock att hans kritiker inte har förstått vad det egentligen handlar om. 

– De slår mig i huvudet med sentida forskning. Det är någonting annat. Vänta nu, jag har skrivit en roman om hur det var då. Om du och jag hade varit vuxna människor 1941, 1942, 1943. Vad hade vi haft möjlighet att känna till då? Det är vad jag har undersökt. Vad de åberopar är sentida forskning om vad man faktiskt vet om förintelsen. Och det är liksom en helt annan dimension. Vi talar om olika saker, säger Guillou.

"Uppdelad press"

I den här artikeln hänvisas till att det redan går att läsa i oktober 1942 att…

– Det är riktigt. Det har till och med gjorts avhandlingar… 

Hur kan man då påstå att det inte var känt?

– Därför att den svenska pressen vid den här tiden var uppdelad i starka läger. För Tyskland och emot Tyskland. Ingen tidning hade någon särskild trovärdighet. Alla var underkastade censur och självcensur och det fanns en lagstiftning som förbjöd så kallad grymhetspropaganda.

Du menar att de då har missförstått dig?

– Det är rasande kritik mot en roman som de inte har läst. Och så tar de ett citat från en, ska vi säga en mer lättvindig sammanfattning av det här innehållet, från en morgonsoffa. Och går till rasande protest. Jag måste säga att det förefaller omoget och överdrivet. Det kan ju inte vara så att de tror att vi har en annan uppfattning om historien.

Expressen har sökt artikelförfattarna för en kommentar, men endast Karin Kvist-Geverts har gått att nå. Hon avböjde att kommentera kritiken mot Jan Guillou under tisdagskvällen. 

Tomas Kvarnkullen
Tomas Kvarnkullen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag