Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Jag har mycket kvar att uträtta"

Står på kvinnornas sida. Elisabeth Massi Fritz, 40, har valts till årets kvinna av Expressens panel. Foto: Magnus Jönsson
En blåslagen kvinna. Ett utnyttjat barn. Eller en mamma som förlorat sitt barn, på grund av något de kallar heder.
Elisabeth Massi Fritz, 40, är de mest utsatta människornas röst i både rättssalen och samhällsdebatten.

FAKTA

Hon är årets kvinna

Namn
: Elisabeth Massi Fritz.
Ålder: 40.
Familj: Barnen Erik, 11 och Elsa, 7.
Bor: Villa norr om Stockholm.
Bakgrund: Född och uppvuxen i Motala, föräldrarna är kristna syrianer från Libanon och kom till Sverige på 60-talet.
Gör: Advokat med egen byrå. Företräder brottsoffer. Har våldsbrott mot kvinnor och barn samt hedersrelaterade brott som specialitet.
Tidigare utmärkelser: Årets yrkeskvinna 2002, centerpartiets jämställdhetspris, Kungliga sällskapet Pro Patrias guldmedalj, med mera.
Starka sidor: ”Självständig, oberoende, envis.”
Svagare sidor: ”Kan vara lite för envis. Ger mig inte förrän jag blir överbevisad. Sedan är jag en liten gottegris.”
Gillar: ”Människor som vågar vara sig själva, som vågar sticka ut trots att omgivningen inte tycker att det är okej.”
Ogillar: ”Falskhet och lögner. Det är något jag har noll tolerans mot. Ja-sägare har jag också svårt för, både i yrket och privat.”
Om att bli utsedd till Årets kvinna: ”Jag är överraskad, samtidigt som jag känner mig hedrad över att andra tycker att jag gör något meningsfullt.”

Hon gifte sig med en svensk man och flyttade från Motala för att studera juridik – tvärt emot släktingarnas förväntningar.
Hon lämnade den lukrativa, glamorösa affärsjuridiken – för att i stället företräda misshandlade kvinnor.
Hon startade upp en egen advokatbyrå – samtidigt som hon var gravid med sitt första barn.
Hon väckte debatt om hedersrelaterat våld – och fick kraftigt mothugg.

"Man får slita hårt"

Elisabeth Massi Fritz har inte valt den enkla vägen. Vare sig i karriären eller livet.
– Jag är kanske lite udda som advokat, säger hon. De flesta företräder en klient och sätter sedan punkt. Jag vill vara med i samhällsdebatten och arbeta för en förändring.
Som målsägarbiträde företräder du brottsoffer – oftast kvinnor och barn, men ibland även män. Vilken status har det i din bransch?
– Det har inte alls samma status som att vara affärsjurist. Och när det gäller pengar är det också en helt annan nivå. Man får slita hårt för att dra runt sin lilla låda. Men alla som jobbar hos mig förenas av ett intresse och engagemang för de här frågorna. Det är nödvändigt, eftersom vi ser så mycket elände varje dag.

Oroad

Under 2007 spelade Elisabeth Massi Fritz en avgörande roll i tre av de mest uppmärksammade brottsmålen: rättegångarna mot Stureplansprofilerna och plastikkirurgen Carl Troilius i Malmö samt gruppvåldtäkten i Husby.
I samtliga tre fall fick kvinnorna som hon företrädde upprättelse. Men hon är oroad över att tingsrätten och hovrätten ofta kommer fram till så vitt skilda slutsatser.
– I Stureplansmålet och gruppvåldtäkten i Husby var det samma bevisning, men helt olika resultat. Då undrar man vad det är frågan om. Det är skrämmande.

"Har varit ett jättejobb"

Vad är din förklaring?
– De som sitter och dömer är ju människor. Därför är det jätteviktigt att de som är ledamöter i rätten har en modern och jämställd syn, att de inte har förutfattade meningar om att pojkar och flickor ska vara på ett visst sätt.
Du haft egen advokatbyrå sedan 1996. Vad är det viktigaste som hänt under den tiden?
– Först och främst har mycket hänt när det gäller de hedersrelaterade brotten. Jag är själv uppvuxen i en hedersrelaterad kultur med sådana normer och värderingar, men det har varit ett jättejobb att få det accepterat av domstolar, polis och åklagare. När jag började jobba med de målen i rätten fanns ett motstånd och jag fick en hel del kritik.

"Bara fördelar"

Har vi sett det sista hedersmordet i Sverige?
– Nej, det senaste var mordet i Högsby men problemet kvarstår ju. Det kommer att ske fler hedersmord och fler hedersrelaterade brott.
Du är kvinna och har utländsk bakgrund. Hur har det varit att slå sig fram och vinna respekt som advokat?
– De första åren fick jag jobba hårdare än mina manliga kollegor för att göra min röst hörd i rättssalen. Det är en konservativ bransch, men det har blivit mycket bättre. I dag ser jag bara fördelar med att ha min utländska bakgrund, med mina språkkunskaper och den insikt jag har i olika kulturer.
Du arbetar ofta med uppmärksammade, omdebatterade mål. Har du någon gång blivit hotad?
– Nej, aldrig. Men det innebär inte att det inte finns någon hotbild mot mig. I vissa situationer, till exempel när jag ska hålla tal på offentlig plats, vidtar jag säkerhetsåtgärder. Då anlitar jag hjälp.

"De känner skam och skuld"

Händer det att du upptäcker att något inte står rätt till med kvinnor du träffar utanför jobbet?
– Ja, faktiskt. Det har hänt att jag ryckt in som privatperson. Våldet finns i alla samhällsklasser. Men kvinnor som utsätts för våld blir experter på att dölja det. Då är de inte redo att anmäla. De känner skam och skuld.
Hur reagerar de här kvinnorna när du erbjuder dem hjälp?
– Det har hänt att jag fått ganska skarpt mothugg tillbaka, men sedan har det ändrats ganska snabbt. De har sökt upp mig och tackat för att jag frågat och brytt mig.
Jublar du för dig själv när en våldtäktsman döms till ett långt fängelsestraff?
– Jag kan inte säga att jag gläds åt att människor får stränga fängelsestraff. Men jag gläds åt att klienter får upprättelse och kan gå vidare i livet. Det kan vara en 19-årig tjej som blivit våldtagen eller en äldre kvinna som misshandlats av sin man i 40 år – ofta har de en enorm inre styrka.
Ur ett jämställdhetsperspektiv: Vad i Sverige 2008 gör dig mest förbannad?
– Allt våld. Jag ser så mycket av mäns våld mot kvinnor, det är ett gigantiskt samhällsproblem. Jag kan också känna frustration: Hur kan man mörda sin dotter för hederns skull? Även om jag är en positiv person blir jag ibland besviken på människan.
Säg att justitieminister Beatrice Ask avgår och statsministern ringer och erbjuder dig jobbet – vad skulle du svara?
– Jag skulle tacka nej, helt klart. Jag har fått erbjudanden om politiskt arbete både nu och förra valet. Jag har fått regelbundna förfrågningar om att bli politiker i ganska ledande befattningar. Det är flera partier som hört av sig. Men jag är nog inte typen som ska bli politiker, det är för långt från ord till handling. Jag är mer en entreprenör.
Vad gör du om tio år?
– Jag är fortfarande advokat, det är jag övertygad om. Jag har mycket kvar att uträtta.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!