Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Jag har fått skyhöga värden på sjukhus"

"Ju högre ATP-värde, desto mer humanbiologiskt material finns det där bakterier trivs och kan växa", säger Frank Axelsson som jobbar med mätningar av vårdhygien.
Foto: Michaela Hasanovic
ATP-mätare visar hur mycket organiskt material som bakterier, blod och hudrester som finns på en yta.

En enkel provtagning avslöjar det dolda snusket som inte ögat kan se.

ATP-mätare visar hur mycket organiskt material som bakterier, blod och hudrester som finns på en yta.

Det är en etablerad metod för att kontrollera hur lortigt det är, var smittfällorna finns och hur bra städningen fungerar.

– Ju högre ATP-värde, desto mer humanbiologiskt material finns det där bakterier trivs och kan växa, säger Frank Axelsson som jobbar med mätningar av vårdhygien.

Topsa en yta, sätt till reagens och läs sen av resultatet. ATP-mätning är ett enkelt sätt att kontrollera renlighet och städning. Metoden liknar den som används vid bakterieodling.

ATP-instrumentet mäter adenosintrifosfat som finns i alla typer av celler, både levande och döda. Vid provtagning reagerar adenosintrifosfatet med ett enzym som finns i reagensvätskan. Enzymet är mycket känsligt för adenosintrifosfat. När de förs ihop fungerar adenosintrifosfatet som bränsle och omvandlas till ljus. Det är precis samma mekanism som hos eldflugan. Mängden ljus mäts sedan inuti mätaren och testresultatet redovisas som relativa ljusenheter, RLU.

Mätvärdet man får visar hur mycket biologisk massa som finns kvar på en yta, eller enklare uttryckt, hur objektivt smutsigt det är.

– Ju högre värde, desto mer mat finns det för bakterierna och ju bättre grogrund för dem att växa, säger Frank Axelsson som är expert på ATP-mätning och kontroll av vårdhygien.

Smuts som inte syns

ATP-mätning avslöjar smuts som inte är synligt för det mänskliga ögat. Indirekt är resultatet även en indikation på mängden bakterier på en yta, även om ATP-mätaren inte kan avslöja vilken typ av bakterier som finns där. Låga ATP-nivåer innebär allmänt sett låga bakterietal, förklarar Frank Axelsson.

– Inom vården brukar ungefär en tredjedel av värdet bestå av bakterier, och resten är andra typer av cellmaterial, som blod, hud och matrester, säger han.

"Ett sätt att jobba förebyggande"

Metoden används i dag ofta inom livsmedelsindustrin för att granska och följa upp hygien och städning. Men sjukvården ligger efter. I några landsting har man börjat använda ATP-mätning för att utbilda om städning och hygien. Men bara i enstaka fall används olika typer av mätningar regelmässigt för att granska hur väl rengöringen fungerar.

– Att mäta hur städningen fungerar är ett sätt att jobba förebyggande mot smittspridning och kontrollera kvaliteten på städningen, säger Frank Axelsson.

Generellt är sjukhusen dåliga på att kontrollera kvaliteten på hygien och städning på ett systematiskt sätt, tycker Frank Axelsson.

– För att kunna följa upp kvaliteten, göra förbättringar och satsa resurserna på rätt ställen måste man ju först följa upp var man står. En orienterare springer ju inte rätt ut i skogen utan karta och kompass! Men tyvärr är det helt undermåligt på många ställen i dag.

"Jag har fått skyhöga värden"

Om sjukhusen ens har någon strukturerad och formaliserad metod för att kontrollera städning och hygien i sjukvården är det ofta bara "ögonmått", om det ser rent och städat ut. Visuella kontroller är bra, men inte tillräckliga, anser Frank Axelsson. All smuts och alla smittfaror syns nämligen inte.

Han är själv ofta ute i vården och föreläser och demonstrerar hur man kan mäta hygien.

– Jag har fått skyhöga värden när jag gått in och tagit prover på en del sjukhus, på ytor som personalen säger att de städat.

Ett återkommande problem är att man bara desinficerar, snabbt spritar av en yta med lite alkohol på en papperstrasa, utan att rengöra den ordentligt först, enligt Frank Axelsson.

– Det är en fuskgenväg. Man bara dödar bakterier på ytan. Kvar finns ofta en beläggning, en äcklig biofilm, med massor med bakteriemat. För att få rent måste man rengöra, gnugga bort smutsen mekaniskt, och sen desinficera.

Han har sett många exempel på riktigt äckliga snuskfällor på sjukhus.

– En behandlingsstol på jag testat var så smutsig att den ändrade färg när man städade den. Stolen var grön först men visade sig vara blå efter ordentlig rengöring. Då hade personalen bara hällt sprit på stolen under några års tid, men inte rengjort den ordentligt. Tänk då att kanske 30-40 patienter satt i stolen varje dag... Det är verkligen inte hygieniskt.

ATP-mätning avslöjar smutsen

ATP-mätare

■ ATP-mätning avslöjar smuts som inte är synligt för det mänskliga ögat. Det är en etablerad metod för att objektivt kontrollera hur lortigt det är, var smittfällorna finns och hur bra städningen fungerar.
■ ATP-mätning visar hur mycket organiskt material som finns på en yta. Inom vården brukar ungefär en tredjedel av värdet bestå av bakterier, och resten är andra typer av cellmaterial, som blod, hud och matrester. ATP-mätaren ger inte utslag för sand, papper, fibrer och oorganiskt damm.
■ Instrumentet mäter adenosintrifosfat som finns i alla typer av celler, både levande och döda. Vid provtagning reagerar adenosintrifosfatet med ett enzym som finns i reagensvätskan och omvandlas till ljus. Mängden ljus mäts sedan inuti mätaren och testresultatet redovisas som relativa ljusenheter, RLU.
■ Enkelt kan man säga att metoden mäter "bakteriemat", hur mycket humanbiologiskt material det finns där bakterier trivs och kan växa.
■ Det finns fastlagda nivåer för hur mycket smuts som är acceptabelt inom vården, det vill säga vilka lägsta krav på städningen man kan ställa för att förebygga smittspridning.
I danska hygienstandarden DS 2451-10 finns gränsvärden för ATP-mätning. Värdena nedan gäller för systemet Systemsure plus och Ultrasnap. Det är det snabbtest för smuts som Expressen har använt.
■ Rekommenderade gränsvärden för patientnära lokaler i vården, som toaletter, vårdrum, med mera är:
0-50 Godkänd
51-100 Godkänd med anmärkning
101 och mer Ej godkänd (åtgärd krävs)

Rekommenderade gränsvärden för ytor i lokaler där man hanterar mat, som kranar, handtag, arbetsbänk med mera.
0-100 Godkänd
101-200 Godkänd med anmärkning
201 och mer Ej godkänd (åtgärd krävs)

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.