”Jag hade tagit med mig min katt ändå”

Kattungen Otto är fyra månader. Han bor hemma hos Cecilia Molinder och hennes familj i Söderköping tillsammans med den äldre katten Kasper, boaormen Emma, sköldpaddorna Vilda och Anton samt ödlan Sötnos. Cecilia Molinder köper inte allergi-argumentet. 

– Det låter som något man borde kunna lösa – man får ju till exempel åka buss med djur. Man kanske kan ha separata skyddsrum för allergiker.

Hade tagit med kattungen

Om en situation uppstod där hon var tvungen att uppsöka skyddsrum i dag hade hon prioriterat sina barn – och kattungen Otto. 

– Min stresskänsliga gammelkatt är 18 år och har dåligt hjärta.  Honom hade jag låtit somna in om jag uppfattade läget som väldigt allvarligt. Det hade inte varit humant att lämna honom i sticket. Men min lilla kattunge hade jag tagit med innanför jackan och sen tagit diskussionen där. Han är relativt allergivänlig och tar ingen plats, säger Cecilia Molinder. 

– Reptilerna hade fått stanna i sina terrarier om det fanns en chans att jag skulle återvända hem igen, fortsätter Cecilia Molinder. 

Cecilia har skapat Facebookgruppen ”Djur är INTE välkomna i skyddsrum. Hitta lösningen!!” för att lyfta frågan och hitta alternativa lösningar. 

– För några år sedan innan jag fick barn hade jag en hund på 40 kilo – en blandning av rottweiler, dobermann och dalmatiner. En så stor hund förstår jag att man inte kan ta med till ett skyddsrum. Men henne hade jag aldrig kunnat lämna så då hade jag satt mig i en bil och flytt tillsammans med henne, säger Cecilia Molinder.

Bilder från Ukrainakriget berör

Kriget i Ukraina har aktualiserat frågan om hur man ska förhålla sig till husdjur under ett krig eller en kris, menar Hans Rosenberg, presstalesperson på Svenska Kennelklubben (SKK). 

– När man ser bilderna av människor på flykt som tagit sig långa sträckor tillsammans sina husdjur ställer man sig frågan ”men gud, vad skulle jag göra med min hund?”. 

Husdjur får inte tas med till skyddsrum på grund av allergirisken. I ett skyddsrum ska man inte vistas mer än några dygn så med extra förråd av mat och vatten anses djuren ha goda förutsättningar att klara sig på egen hand fram tills ägaren återvänder.

– Riktlinjerna för skyddsrummen skrevs under en annan tidsanda. Då hade inte djuren den betydelse de har i dag. Hundar sågs som ett arbetsredskap, som till exempel en jakthund, medan de i dag betraktas som familjemedlemmar, säger Hans Rosenberg. 

SKK: ”Djur ger tröst”

SKK har flera förslag på lösningar. De menar att man kan nyttja separata rum i de fall det redan finns eller ta hänsyn till sällskapsdjur när man bygger nya skyddsrum.

Svenska Kennelklubben arbetar nu på en skrivelse till MSB. Syftet är att få till ett möte för att diskutera frågan. 

– Djur har väldigt stor betydelse för människors trygghet, inte minst vad gäller barn. Djur ger tröst. Det är klart att människor går först, men vi vill ändå öppna för en diskussion om värdet av djur vid kriser, säger Hans Rosenberg. 

Blå stjärnan: Bäst lämna städerna

Den ideella organisationen Svenska Blå Stjärnan har samhällets uppdrag att ta hand om djur vid kriser eller katastrofer. Den senaste tiden har de kontaktas av många oroliga djurägare. Generalsekreterare Kristin af Malmborg förstår upprördheten, men menar att det finns många parametrar att ta hänsyn till vad gäller skyddsrum.

– Det finns 40 000 hundar bara i Stockholm. Hur ska så många kunna samsas på trånga ytor – och hur ska de rastas? Då tillkommer dessutom kanske även katter, kaniner, ormar och så vidare.

Hon tycker att djurägare i första hand ska fundera ut om det finns något annat mer lämpligt ställe än inne i städerna som man kan ta sig till vid behov. 

– Det är tryggare ute på landsbygden. Skyddsrum finns inne i städerna av en anledning.