Den 49-årige svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali har flyttats från sin cell i det ökända fängelset Evin och hålls nu där dödsdömda placeras innan de avrättas.
Enligt den bedömare i Iran som Expressen intervjuat ska nyheten sannolikt tolkas som en tydlig signal från iranska myndigheter till Sverige om att man vill få till en fångutväxling.
– Går inte Sverige med på det kommer han att bli kvar i fängelse. Det är inte första gången han flyttats till dödscell.
Dömdes till döden 2017
Det har gått fyra år sedan KI-forskaren Djalali greps av iransk polis under en föreläsningsresa i Iran. I oktober 2017 dömdes han till döden. Iran anklagade honom för samröre med den israeliska underrättelsetjänsten Mossad, ett av de det grövsta brott som kan begås sett ur ett iranskt perspektiv.
I en telefonintervju med Expressen i höstas sa Ahmadreza Djalali inifrån fängelset:
– Jag har aldrig spionerat mot Iran. Jag hade inte tillgång till någon hemlig information att lämna över till någon underrättelseorganisation. De senaste åren så har jag presenterat bevis, också under rättegången, som tydligt tillbakavisar de här falska anklagelserna.
Både Sverige och Amnesty International har gång efter gång krävt att Ahmadreza Djalali ska friges och hävdat att han är dömd på falska grunder. Men dessa protester har inte givit några konkreta resultat.
Flera fångutväxlingar förut
Spionanklagelser är vanliga i Teheran. Listan är lång över personer som dömts för spioneri, men som senare blivit släppta. Ett känt exempel är den amerikansk-libanesiska affärsmannen Nizar Zakka. Zakka bjöds till Iran 2015 för att medverka vid en akademisk mässa. Han greps och dömdes till ett tioårigt fängelsestraff för aktiviteter mot staten.
Zakka släpptes våren 2019, priset blev frigivandet av den libanesiske medborgaren Qasim Taj al-Din som av USA anklagades för finansiering av Iranstödda Hizbollah.
I juni släppte Iran den amerikanske marinveteranen Michael White. Priset var frigivningen av den iranske läkaren Majid Taheri som satt fängslad i USA.
Och så sent som i onsdags släpptes den australiske medborgaren Kylie Moore-Gilbertefter två år i iranskt fängelse mot tre iranier som satt häktade i Thailand.
Den iranske bedömare som Expressen talat med menar att att den iranska regimen troligen väntar på att Sverige ska välja samma väg
– Teheran vill att Stockholm ska gå med på en uppgörelse. Annars är det nu mycket farligt för Djalali, säger den iranska bedömaren.
Iransk man gripen på Arlanda
För knappt ett år sedan greps en iransk medborgare när han landade på Arlanda. Han skulle på ett privat besökt hos släktingar i Sverige. Mannen anklagas för folkrättsbrott 1988 i Karaj i Iran. Något som bland andra SVT rapporterat om.
Mannen pekas ut som chef för fängelset i Karaj, utanför huvudstaden Teheran, där tusentals politiska fångar misstänks ha avrättats under sommaren 1988. Irans dåvarande ledare Ayatollah Khomeini ska ha utfärdat en fatwa som beordrade avrättningarna och tusentals fångar mördades. Det handlade framför allt om vänsteranhängare, intellektuella, studenter, personer i religiösa minoriteter och medlemmar av rörelsen Folkets mujahedin och andra oppositionspartier.
Mannen själv har hävdat att han förväxlats med en annan person.
Han blev häktad i Stockholms tingsrätt och har sedan dess omhäktats, trots att han överklagat häktningsbesluten till Svea hovrätt och Högsta domstolen.
– Iran vill få mannen frisläppt. Det är det priset som Iran vill ha för att benåda Ahmadreza Djalali, säger irankännaren i Teheran till Expressen.
Kristina Lindhoff Carlseon, åklagare i fallet, säger att hon inte har någon information gällande fångutväxling. Den iranska mannens advokat Daniel Marcus vill inte kommentera uppgifterna.
Expressen har varit i kontakt med UD, som följer fallet noggrant. De vill inte kommentera uppgifterna om fångutväxlingen.
Hela UD:s kommentar om Ahmedreza Djalali
Situationen för Ahmadreza Djalali är mycket allvarlig. Våra ansträngningar för honom fortsätter med oförminskad styrka. Sverige kräver konsekvent att dödsstraffet inte verkställs. Vi har tagit upp detta upprepade gånger, inklusive på regeringsnivå.
Sveriges ambassad i Teheran står i kontakt med Ahmadreza Djalalis juridiska ombud och Djalalis anhöriga i Iran. UD i Stockholm står i nära kontakt med Ahmadreza Djalalis hustru. Vår ambassad i Teheran begär regelbundet konsulärt tillträde för att kunna besöka Ahmadreza Djalali. Tyvärr kan konstateras att Iran hittills inte lämnat oss tillstånd för besök. Den tydligt förmedlade hållningen är att man ser Ahmadreza Djalali som enbart iransk medborgare. Detta då iransk lagstiftning inte erkänner något annat medborgarskap än det iranska. Detta ser vi allvarligt på.
I våra kontakter framför vi med emfas Sveriges och övriga EU:s syn på dödsstraffet. EU är en drivande aktör i arbetet för avskaffande av dödsstraff och Sverige tar en aktiv del i EU:s arbete. Ahmadreza Djalali har bott och arbetat i flera länder. Det finns ett tydligt intresse och engagemang för hans fall från flera av dessa länder.
Vi kan av omsorg om fallet inte gå in på ytterligare detaljer, men vi söker klarhet och tar upp frågan löpande med företrädare för iranska myndigheter. Vår hållning är tydlig och konsekvent.
Premium
Premium
Premium