Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Intervjun med Jonas Sjöstedt – ord för ord

Säg att det är den 28 september nu i höst. MP och S har just förklarat att de kommer samarbeta om skolan och klimatet, med avsikt att regera tillsammans. Ni är inte inbjudna. Vad säger du till oss när vi ringer?

– Jag säger att självklart kan de styra tillsammans, bara de får 50 procent i valet.

Du brukar säga att ert blygsamma väljarstöd beror på att väljarna visserligen gillar era idéer men inte tror att ni kan genomföra dem. Med det i åtanke - hur viktigt är det för er i dag att ni redan före valet ingår i en rödgrön allians?

– Alltså, jag vill inte ha en upprepning av valrörelsen 2010, då det var massor med överenskommelser in i minsta detalj mellan tre partier. Vi vill inte se ett sådant rödgrönt block. Vi vill gå till val som ett eget självständigt parti, men vi kommer också att vara väldigt tydliga för väljarna vilken regering vi vill ha. Väljarna kommer att veta, när man röstar på Vänsterpartiet, vad vi är för och vad vi är emot. Som partiordförande kan jag ju känna det här väldigt tydligt redan, även om vi just nu faktiskt håller på och samlar in enkäter från alla partiföreningar där vi frågar efter deras synpunkter.

– De som är politiskt möjliga regeringspartners för oss är ju Miljöpartiet och Socialdemokraterna, vi kommer inte att öppna bakdörren och släppa in några borgerliga partier till regeringsställning. Den tanken leker vi inte med. Jag tycker att en rödgrön majoritetsregering, med ett starkare Vänsterparti, vore det bästa. Men vi regerar inte till vilket pris som helst och för oss är det en nyckelfråga att dagens privatiseringspolitik med vinstdrivande riskkapitalbolag i skolan och äldreomsorgen inte fortsätter.

Du har satt din politiska trovärdighet i pant på att inte sätta dig i en regering som tillåter privat vinstuttag i välfärdssektorn.  Hur ska du försvara en eventuell ministerpost i en rödgrön regering som tillåter vinstuttag?

– Jag har sagt så här: ”Vi kommer inte att sitta i en regering som fortsätter dagens privatiseringspolitik". Vårt mål är väldigt tydligt, det är att få bort de privata vinsterna i skolan, äldreomsorgen förskolan och sjukvården. Och nej, vi kan inte sitta i en regering som fortsätter med dagens privatiseringspolitik.

Utan vinstförbud så sitter du inte i regeringen?

– Nej, alltså vårt mål är att få bort de privata vinsterna.

Nu har Miljöpartiet i och för sig tagit ett beslut om att återinvestera all vinst, men bedömer du det som realistiskt att Socialdemokraterna, efter sin kongress där de faktiskt sade nej till ett vinstförbud, kommer att gå med på ett sådant?

– Jag upplever det som att Miljöpartiet tog en politik som liknar vår på sin kongress, sedan får vi se hur hårt språkrören kommer att driva den politiken. Socialdemokraterna upplevde jag tog ett steg åt vårt håll och det vi har sett, inte minst från SOM-institutets mätning, är ju att det folkliga stödet för vår politik är massivt. En majoritet av Moderaternas väljare tycker som Vänsterpartiet. Till och med Expressens ledarsida tycker som vi i skolfrågan. Så jag upplever att det går vår väg och vi har ett stort stöd. Men vi har en speciell uppgift eftersom det är vi som ska se till att det här blir verklighet. Vi är det enda partiet som är så tydliga att vi kan faktiskt driva igenom det här. Det är vår uppgift att göra det.

Men Socialdemokraterna har ingen kongress innan valet, de kommer inte att ta ett beslut om vinstförbud innan valet, hur ska ni kunna sitta i en regering tillsammans om ni har så här olika åsikter i den här frågan?

– Jag ser ju att de har utvecklats åt vårt håll i den här frågan även om deras kongressbeslut inte var kristallklart. Vi kan inte tänka oss att sitta och sälja ut sjukhus till riskkapitalbolag eller fortsätta att privatisera skolor till riskkapitalbolag. Det är så, för mig är idéerna viktiga.

Men hur ska ni kunna sitta i samma regering om du har det här kravet?

– Det är ju så att varje parti i en regering får räkna med att få igenom några frågor som är särskilt viktiga för dem, det här den fråga som är särskilt viktig för oss.

Ni och S och MP är inte överens om skatterna, inte om välfärdsvinsterna, inte om det fria skolvalet, inte om överskottsmålet, inte om rut. Jag skulle kunna fortsätta. Vad är ni egentligen överens om?

– Jag tror att i flera grundläggande saker har vi en likartad inriktning. Det är att vi måste få ner arbetslösheten genom att öka investeringarna, det är att försöka öka jämställdheten mellan kvinnor och män i samhället. Och att Sverige ska bli en föregångare på klimatområdet, få ned utsläppen av växthusgaser. Att vi inte ska exportera vapen till diktaturer och att vi tycker att det behövs en mycket mer aktiv politik mot unga. Och att vi ska satsa mer på järnvägen och sköta den på ett bättre sätt än med de här privatiseringarna. Det finns en väldigt lång lista på sådant där vi redan är överens och där vi redan lägger gemensamma förslag i riksdagen också.

Men räcker det då? Det finns ju också en väldigt lång lista på saker ni inte är överens om.

– För mig är det självklart att ska man styra så måste man kompromissa. Det kommer vi också att få göra.

Men inte om vinster i välfärden?

– Nej, med vinster i välfärden är det så att vi inte kan tänka oss att fortsätta dagens privatiseringspolitik.

Det låter på dig som att du räknar med att Socialdemokraterna kommer att gå ännu mer i er riktning om ni eventuellt hamnar i regeringsställning tillsammans?

– Alltså ser man tillbaka på hur debatten i den här frågan har utvecklats så är det ju så att stödet för vår politik har ökat nästan vecka för vecka. Och det är ju massivt i dag i den svenska opinionen. Det tror jag även att Socialdemokraterna känner. LO:s förslag ligger ju ganska nära Vänsterpartiets till exempel. Så jag ser att vi har goda möjligheter, men det gäller att vi driver på. Och den uppgiften tänker vi ta på oss. Vi kommer att driva den här frågan och verkligen göra den till en valfråga.

Efter valet ska riksdagen för första gången rösta om vem som ska bli statsminister. Det innebär att även om ni rödgröna partier blir större än alliansen kan de regera vidare förutsatt att inte SD aktivt röstar emot Fredrik Reinfeldt. Hur tänker du agera i en sådan situation?

– Jag tycker ju att det är rimligt att det block, det rödgröna eller alliansen, som blir störst får i uppdrag att bilda regering. Jag tycker att om alliansen blir mindre än de rödgröna, så bör Fredrik Reinfeldt avgå. Och lämna bollen till Stefan Löven. Om han inte gör det, då säger han indirekt att han är beredd att regera på Sverigedemokraternas nåder. Det vore en väldigt olycklig utveckling.

Men han kan ju fortsatt göra det?

– Det kan han göra, men jag tycker att Fredrik Reinfeldt faktiskt har varit ganska bra på det sättet att han inte har förhandlat med Sverigedemokraterna. Det måste man ge Fredrik Reinfeldt, även om vi står långt från varandra. Han har inte gett dem en förhandlingsposition. Skulle han regera vidare på deras nåder då ger han dem en förhandlingsposition och det vore väldigt dåligt för svensk politik.

Tror du inte att han kommer att göra det?

– Nej, jag hoppas att han inte kommer att göra det.

Om du tittar på de mindre allianspartierna - de kompromissar sina ståndpunkter inför varje budget och tappar stadigt väljare till Moderaterna. Vad är det som är så lockande med att vara ett litet parti i en koalitionsregering?

– Det finns många svårigheter för det, inte minst för vänsterpartier i regeringsställning. Det lockar naturligtvis att få göra verklighet av vår politik. Jag vill ju ha ett samhälle som ökar jämlikheten, som ger ungdomar en chans istället för att bli arbetslösa och som ger en minskad inkomstklyfta mellan män och kvinnor. Och då behöver vi Vänsterpartiet. Det är helt enkelt så att det viktiga för mig i politiken är att få resultat, att åstadkomma någonting. Men att sitta i regeringen är inget mål, vi måste ju kunna visa att vi sätter avtryck påverkar, att vi gör skillnad. Och därför är det så att innehållet i politiken som avgör om vi kan gå in i regeringsställning. Det är inte ett egenvärde på det sättet.

Ni skulle kunna ge passivt stöd till en regering alltså?

– Alltså, det är omöjligt att på förhand lova passivt stöd till en regering som man inte ingår i. Vi kan aldrig skriva under ett blankt papper och säga "gör vad ni vill vi stöder er". Det är omöjligt.

Men Lars Ohly sa inför förra valet att inget passivt stöd den här gången, vi ska vara med i regeringen. Du är inte lika hård på det kravet?

– Nej, alltså jag tror inte att man kan förutse hur det blir men jag menar att grundläget är att antingen så regerar vi eller så är vi i opposition.

Inför S-kongressen skrev du en debattartikel där du radade upp alla era ståndpunkter i de frågor som det rådde infekterade strider om inom Socialdemokraterna. En ogenerad flört med partiets vänsterfalang samtidigt som Löfven gjorde allt för att slippa för stora interna strider. Du skrev en liknande artikel nu inför MP-kongressen. Varför sådana tjuvnyp mot partiledare som du säger att du vill regera med?

– Jag tycker att det är viktigt att ge politiska besked. Vad får man om man röstar på Vänsterpartiet. Vilken politik är viktig för oss? Jag tror att vi har en nyckelroll om det blir en rödgrön majoritet. Både därför att vi förenar det som finns i arbetarrörelsen med det gröna tänkandet. Vi är det enda partiet som gör det i svensk politik och därför är vi det parti som ser till att det blir verklig skillnad. Skulle man till exempel, som en del spekulerar i, få en regering mellan ett borgligt parti och Miljöpartiet och Socialdemokraterna så skulle skillnaden bli mycket mindre jämfört med dagens politik. Det ingår i mitt uppdrag att visa det för väljarna, vad skillnaden blir.

Men kommer du att rösta emot en sådan regering, med ett borgerligt parti, S och Miljöpartiet?

– Man kan inte säga, det beror på flera saker, det parlamentariska läget, det beror på vilken politik man kommer att presentera. Jag kan säga så här att vår önskan att få in borgerliga partier i regeringsställning är noll. De är till och med så att det enda parti i svensk politik som inte leker med tanken att hjälpa in borgerliga partier i regeringsställning är Vänsterpartiet. Vi kommer inte att se till att Björklund eller Lööf poppar upp som gubben eller gumman ur lådan.

Stefan Löfven vill att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det ska bland annat uppnås genom fler arbetade timmar. Vad tycker du om det som vill lagstifta om sex timmars arbetsdag?

– Alltså målet måste ju vara att en större del av befolkningen arbetar. Den låga sysselsättningen är ju så som man brukar kalla, ett jättesamhällsproblem. Det finns också två andra mål som skulle öka antalet arbetade timmar. Många kvinnor arbetar ofrivillig deltid skulle behöva gå upp till heltid, många orkar inte till pension därför att man har dåliga arbetsmiljöer . Skulle man lösa de här problemen då skulle vi få en kraftig ökning av arbetsutbudet i Sverige. Det ger ju utrymme också, som jag ser det, att dela mer rättvist på det arbete som sker. Med en stegvis förkortning av normalarbetstiden. Det blir på det sättet både en jämnare och mer rättvis fördelning av arbetet i samhället.

Ni vill alltså ha 30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön?

– Att det ska arbetas många timmar är inte givet när produktiviteten ständigt ökar. Det är ändå så att vi … livet innehåller mer än arbete och målet är att människor ska ha ett meningsfullt arbete, kunna försörja sig, men också att kunna leva rika liv och jämställda liv. Då spelar en arbetstidsförkortning stor roll. Jag tror att det är en helt naturlig utveckling i ett samhälle som utvecklas. Med produktivitet och mer effektiv produktion. Att vi kan… Fler kan arbeta, men vi kan alla arbeta lite mindre.

Men du vill ha totalt fler arbetade timmar i samhället?

– Nej jag ser inte att det är något mål i sig.

För då är ni oense där för att det är ett av Löfvens väldigt tydliga mål när han lanserade det här arbetslöshetsmålet?

– Samtidigt kan jag se att väldigt mycket förenar oss, målet är att minska arbetslösheten. Jag tycker att målet med halverad arbetslöshet är alldeles utmärkt, ser man på deras ungdomssatsning, att alla unga ska ha utbildning eller arbete så har vi förslag som är liknar varandra. Vi kan se på att det finns en intressant debatt i socialdemokratin om hur den ekonomiska politiken kan användas för att få fler i arbete, att vi ska investera mer, bostadsbyggande, järnväg och så. Det här är inte ett område där jag tycker att det skulle vara bekymmersamt att göra upp politik med Stefan Löven.

Men du vill inte ha in det här med fler arbetade timmar i arbetslöshetsmålet?

– Målet för mig är att många fler svenskar ska ha ett arbete och att många fler ska kunna jobba heltid. Men sedan ser jag ju också ett mer långsiktigt mål och det är att vi stegvis ska sänka normalarbetstiden. Minska övertidsuttaget. Som jag ser det så passar de väldigt bra ihop de här två målen.

Ni vill som sagt ha 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön, Roger M som är samhällspolitisk chef på TCO kallar det för rena stolligheterna. Han menar att det leder till minskad tillväxt, lägre löner, högre arbetslöshet, urholkad välfärd och ett mer pressat arbetstempo. Vi skulle helt enkelt bli ett betydligt fattigare folk slår han fast. Hur ser du på den kritiken?

– Man ska veta att vi har kortat arbetstiden många gånger i Sverige. Vi har ju gått till 40 timmars arbetsvecka, till 8 timmarsarbetsdag. Det har alltid låtit så här att det blir Armageddon. Det blir armod och barkbröd om vi gör det här och det har aldrig blivit så. Sedan inser jag också att det här kommer att ske stegvis. 6 timmars arbetsdag, ja det ligger en bit in i framtiden men det är vårt mål. 7 timmars arbetsdag det är ett steg på vägen dit. Hade man inte haft de här målen, att korta arbetstiden, då hade vi inte haft 40 timmars arbetsvecka i dag. Vi hade inte haft 8 timmars arbetsdag. Så jag tycker att man ska vara realist i bemärkelsen att det här tar tid. Och det sker stegvis men man ska också ha visioner och våga drömma om ett bättre samhälle där vi har tid för annat än arbete.

Ni har ju sagt att ni ska utreda frågan hur ni ska införa detta, hur långt har ni kommit i den här utredningen?

– Vi har en grupp som har arbetat ganska länge och förhoppningsvis kommer de med ett förslag före valet. Men det viktiga är att det blir ett bra och genomförbart förslag. Det är ett väldigt ambitiöst arbete som vi har tagit på oss. Vårt mål är att räkna på det. Såhär skulle man kunna göra. Såhär lång tid skulle det kunna ta. De här problemen vi har att vi saknar utbildade människor i många branscher för att gå ned i arbetstid. Allt det där måste vi kunna finna lösningar på. Det jobbar vi på rent konkret. Jag tycker att det var väldigt roligt att se att Miljöpartiet också stod fast vid en arbetstidsförkortning. Och att den här bilden lever.

Konjunkturinstitutet har redan räknat på de samhällsekonomiska effekterna av en arbetstidsförkortning och räknar med att fem timmar kortare arbetstid minskar produktionen med nio procent. Det skulle leda till en omfördelning "till nackdel för pensionärer, arbetslösa och studerande". Är det värt det?

– En arbetstidsförkortning har både kostnader och intäkter. Det är när man lägger ihop dem som det blir intressant. Till intäkterna hör att vi skulle ha fler som arbetar som kan försörja sig och inte behöver försörjning på något annat sätt. Till fördelarna hör att vi sannolikt får en bättre folkhälsa, lägre sjuktal fler som kan arbeta till pension att många, framförallt kvinnor som arbetar deltid idag, kan gå upp på heltid. Man ska veta att det finns företag och arbetsplatser som redan gör det här. Jag har själv varit på Toyota, en bilverkstad i Göteborg som i elva år haft 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön. De som skröt mest om det här det var direktörerna. De sa att det här är en vinstaffär, vi får den bästa arbetskraften, de är nästan aldrig sjukskrivna, vi får använda lokalerna bättre. De var förundrade, varför gör inte fler det här, när det faktiskt även är företagsekonomiskt lönsamt.

– Jag tror att det oundvikligen blir så att sådana här beräkningar blir lite politiserade.

Men du säger en bilverkstad i Göteborg men det har väl genomförts ett större, mer storskaligt försök i Frankrike som jag förstår det?

– Med 35 timmars arbetsvecka. Ja.

Där det inte gick lika bra?

– Ja, alltså fransmännen har ju kortare arbetstid än svenskar idag. Och de utvärderingar jag har sett har sagt att det skapar 100 000-tals nya arbetstillfällen. Man ska veta att den tyska metallindustrin, som kanske är världens mest framgångsrika exportindustri, jobbar mellan 35 och 36 timmar i veckan och den har inte gått under, det har den inte gjort.

Men Frankrike har väldigt hög arbetslöshet, vad är alla de här arbetstillfällena som du pratar om?

– Det hade nog sett betydligt värre ut om man inte också hade kortat arbetstiden. Det är inte en mirakelkur som löser all arbetslöshet, det kräver utbildning det krävs mycket annat också, det ser jag. Men jag ser det som en livskvalitet och jämställdhetsreform. Ska vi få lika ansvar för att ta hand om hemmet. Ska vi få lika ansvar för barnen, ska vi få den här tiden att bilda oss, umgås göra allt det här som kanske inte är arbete, då tror jag att kortare arbetstid är ett mål att sträva efter.

– För mig handlar det också om synen på ekonomisk utveckling. Vad är målet med ekonomisk tillväxt? Ja det är ju att ge människor bra liv. Det är ju ändå det som är målet Det är ju inte pengarna i sig som är målet utan målet är att människorna ska kunna leva bra rika liv och då är arbetstidsförkortningen en del av det.

Måste du inte välja lite linje nu när du säger att det är ett mål för att folk ska må bättre och då kanske det är det som är det viktiga och inte pengarna, men samtidigt så säger du att det blir mer pengar?

– Nej, jag lovar inte att det blir mer pengar. Men jag menar att det finns också ekonomiska fördelar med kortare arbetstid. Sedan finns det kostnader. De här måste vägas samman för att man ska få en helhetsbild.

Du vet inte om det blir plus eller minus i slutänden?

– Det är ju precis det vi tittar på men socialt, för människor, är jag helt säker på att det blir ett plus. För jämställdheten är jag säker på att det blir plus, för Sveriges barn, som blir hämtade tidigare på dagis och får mer tillgång till sina föräldrar som är mindre trötta, så tror jag att det blir ett jätteplus.

Men för företagen?

– Ja, jag tror att det kan fungera utmärkt för företagen också, se på den tyska metallindustrin, de har redan gjort det här. De är bäst i världen.

Du vill avskaffa rotavdraget från nästa år. Men både fack och arbetsgivare vill ha det kvar eftersom de menar att det gör svarta jobb vita. En rapport från Byggbranschen i samverkan och Företagarna från 2011 visar att endast tre procent av företagen uppger att det är vanligt att kunderna i dag frågar om att få arbete utfört utan kvitto. Motsvarande andel före rotavdragets införande var 45 procent. Hur ser du på den effekten av Rot?

– Jag tror att det kan finnas en sådan effekt, jag ska säga att det här är en fråga där vi håller på och funderar just nu för att vi har hög arbetslöshet bland byggarbetare. Det här är en konjunkturåtgärd som jag ser det. Det är inte en permanent åtgärd. Det gör att det inte är säkert att vi kommer att föreslå en sådan snabb avtrappning av rotavdraget…

Men du har sagt att den ska avskaffas nästa år, men det vill du inte längre?

– Alltså, vi återkommer i höstbudgeten med besked i den frågan ska jag säga, men vi ser ju också att det finns en massa arbetslösa byggjobbare. Det vi vill göra, i stället för att subventionera rotavdrag som framför allt går till människor med lite bättre ekonomi, som har en villa eller en bostadsrätt, är att få fart på bostadsbyggandet, för det stora problemet idag är bristen på hyreslägenheter. Därför väljer vi att styra om subventionen, från rotavdrag, till bostadsbyggande och renovering av miljonprogrammen. Som har fått väldigt lite subventioner, jämfört med villaägarna. Vår tanke är att de arbeten som vi vet behövs i byggsverige ska prioriteras där de behövs bäst. Lyfta slitna förorter, bygga nya hyreslägenheter, vi tycker helt enkelt att vi ska välja hur vi använder skattebetalarnas pengar, då är det viktigare än att subventionera nya verandor och kök.

Det du pratar om handlar ju främst om större byggbolag som kan göra de satsningarna. Det här mindre byggbolagen som använder sig mkt av rotavdraget hur ser du på deras möjligheter?

– Jag kan se att det behövs massor av snickare för att renovera skolor och hyresfastigheter och det finns ju ett brett yrkeskunnande.

Det låter som ni kommer at släppa kravet på att avskaffa rot?

– Vi tittar på det. För oss är rot en konjunkturåtgärd. När det är många arbetslösa byggjobbare kan det vara vettigt att ha rot. Det tar tid att få i gång bostadsbyggandet, även om vi skulle sätta till alla klutar nu vilket vi vill göra för att bygga fler hyreslägenheter, så tar det lite tid innan man är i full produktion. Då får man fundera på hur övergången blir bäst?

Ni verkar inte heller ha stöd hos befolkningen vad gäller avskaffandet av Rut och Rot. Enligt en undersökning från Sifo från 2012 ville bara en av tio avskaffa avdraget. Varför lyssnar du inte på dem?

– Därför vi utformar vår politik så som vi tycker är bäst för samhällsutvecklingen, jämställdheten och skattesystemet. Det är ju stora kostnader också för de här bidragen och då måste man väga det mot vad man får. Det är ju politikens uppgift att göra det men om jag inte missminner mig så är stödet mycket större för rot än för rutbidraget.

Är det därför ni är så tydliga med att rut ska bort men rot är du lite mer otydlig kring?

– Rot är ju en konjunkturåtgärd. Som jag tycker kan komma och gå. Rut är ju tänkt att vara ett permanent stöd som omfördelar helt fel menar jag. Från låginkomsttagare till höginkomsttagare. Jag ser ju att det är mycket mer angeläget att till exempel få barnomsorg på obekväm arbetstid i alla Sveriges kommuner. Det gör att många kan arbeta, som inte kan det i dag. Eller att få lägre taxa i hemtjänsten. Då fördelar vi plötsligt efter behov. Jag tror att vi får minst lika många arbetstillfällen men vi fördelar dem efter behov, inte efter att man har tjock plånbok.

Men det är fortfarande okej med rot men inte med rut?

– I vissa konjunkturlägen ja.

Inför valet 2010 föreslog du att bensinpriset ska vara en krona lägre i Norrlands inland än i övriga Sverige. Rabatten skulle betalas av bilister i andra delar av landet. Står du fast vi det?

– Vi håller på och tittar på lösningar för i dag är det dyrare att tanka bilen i glesbygd än i storstad. Vi har valt att i ett skarpt förslag gå fram med lägre fordonsskatt i fler kommuner för att kompensera de som saknar alternativ till bilen. Vi är för till exempel trängselavgifter i Gbg där det är en omstridd fråga för att man har olika politik för bilen. Vi har inte lagt något förslag som parti om differentierad bensinskatt.

Men vad tycker du själv? Det var ett förslag som du sa att du skulle driva?

– Nu är jag partiordföranden och jag företräder Vänsterpartiets politik. V har inte lagt det förslaget. Vi är öppna för att utreda det och för att kika på det men förslaget är inte lagt.

Tycker du att det är en rättvis princip att bilister i andra delar av landet ska bekosta en rabatt i Norrlands inland?

– Jag tror att man måste se att vissa delar av Sverige så behöver man bilen, helst med miljövänligt bränsle naturligtvis, att man ska köra med rent miljösamvete också. I andra delar av Sverige så finns det alternativ och vi behöver olika politik för bilen i Glesbygdssverige och i centrala storstäder. Det tycker jag är en riktig princip.

Ni vill numera vara ett landsbygdsparti som värnar småföretagares intressen. Samtidigt vill ni slopa deras möjlighet att undanta två personer från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, vilket de själva pekar ut som en mycket viktig reform. Enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning har undantaget inneburit att sjukfrånvaron minskat, fler invandrare och personer med en sjukdomshistorik blivit anställda. Om du nu vill vara småföretagens försvarare, varför lyssnar du inte på deras krav?

– Jag upplever det som ett väldigt politiskt krav som är till för att försvaga fackföreningarnas förhandlingssituation. När man säger upp folk. Det här är inte ett stort praktiskt problem. Man löser det här med turordning, i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare utan större bekymmer idag, men det här ruckar maktbalansen och det i ett läge när löntagarnas läge redan är kraftigt försvagad och företagen kan göra mer som de vill. Vi föreslår sådant som vi tror har mycket större reell betydelse och det är att ta bort ansvaret för sjuklöneperioden. Det är ett verkligt hinder för att anställa fler personer för mindre företagare, de lyfter de själva ofta fram som ett huvudskäl. Vi föreslår också en sorts innovationsavdrag som gör att mindre företag ska få tillgång till forskning och utveckling som större företag lättare får idag. Vår politik med kraftigt ökat byggande och stora investeringar i miljöteknik skulle vara extremt gynnsamt för många mindre företag. Det skulle helt enkelt få större efterfrågan.

Las är inte ett stort problem säger du, men företagarna säger att det är det?

– Ja, men jag upplever det som mer politik än praktik. Jag tror att sjuklöneperioden har mkt större effekt.

Men bedriver företagen någon politik?

– Det är klart att de gör.

Nu menar jag inte organisationen Företagarna utan företagarna ute i Sverige.

– Jag är ju ofta ute och träffar företagare. Om jag tar upp sjuklöneperioden säger de, ja det är viktigt, men det är väldigt sällan de lyfter las faktiskt.

När tog du en kaffe med Stefan Löfven på tu man hand senast och vad pratade ni om?

– I vintras, vi pratade om politiska läget i januari, februari någon gång. Sedan pratade vi på telefon efter det.

Vilken ministerpost vill du helst ha om du inte får bli statsminister eller finansminister?

– Det är som att sälja skinnet innan björnen är skjuten. Jag passar.

Hur stora ska V vara 2018?

– Ja, det beror på den politiska utvecklingen naturligtvis jag har sagt tidigare, på längre sikt finns potential för ett parti som vårt mellan 10-15 procent i svensk politik. Det tror jag är ett rimligt mål.

Vem av partiledarna är den skickligaste debattören?

– Det är nog Jan Björklund. Han är en väldigt driven debattör och han är offensiv och ger och tar med samma goda humör. En effektiv debattör.

Vad är det bästa med Fredrik Reinfeldt? Du får inte säg att han inte har gett stöd till Sverigedemokraterna, som du sa förut.

– Jag hade nog sagt, det… Du får ge mig betänketid.

Pratar ni utanför politiken?

– Nej, vi hälsar bara och så.

– Det är mänskligt att han intresserar sig för fotboll och andra saker, att det inte bara är politik. Det är nyttigt.

Vad är det sämsta med Stefan Löfven?

– Svårt att säga. Han är en genuint sympatisk person. När jag träffar honom känner jag att det är en kille man kan lita på.

Något som är mindre bra?

– Jag mötte honom i euro-omröstningen i många debatter, där hade han fel och jag hade rätt. Det tror jag att även han skulle erkänna i dag.

Vad är motorn i svensk ekonomi - en stor offentlig sektor eller fler och växande företag?

– Det finns ett ömsesidigt beroende men vi behöver ett starkt näringsliv. Vi behöver produktion. Mycket av tjänstesektorn är beroende av industriproduktionen. Tror man att industrins tid är förbi har man missuppfattat det hela.

Tycker du att Socialdemokraterna har gått högerut med Stefan Löfven?

– Möjligtvis i retorik, men inte praktisk pol.

Du vill tvätta bort bilden av Vänsterpartiet som ett idealistiskt parti i ständig opposition med förslag aldrig blir verklighet. "Nya" Vänsterpartiet ska förknippas med politiskt ansvarstagande och du betonar ofta att ni är med och styr i 80 kommuner.  Finns det inte en risk att de partikamrater som brinner för idéerna tröttnar när även ni blir tvungna att kompromissa?

– Jag tycker att det är nästan tvärtom. Många får blir uppmuntrade av att se att vi får resultat. Vi har varit dåliga på att lyfta fram att vi genomför gratis kollektivtrafik i kommuner och rätt till heltid, rätt till fria arbetskläder och tar tillbaka privatiserade äldreboenden, sådant som är jätteviktigt för en Vänsterpartist. Det jag upplever i partiet är att folk är stolta. Vi gör ju allt detta. Det är bra. Jag är så förvånad, varför har vi inte lyft fram det förut att vi är resultatpolitiker att vi är duktiga hantverkare i politiken.

Har det varit för mycket pamflettpolitik och idealistiskt förut?

– Ja, i och med att vi inte ens har lyft fram våra egna segrar. Hur ofta vi också har varit först med att föreslå sådant som har blivit verklighet. Ta rätten för homosexuella att gifta sig, vi var enormt tidiga. Nu är det självklart, även Moderaterna står för det. Det ser jag som en seger för många Vänsterpartister som har jobbat med det. Sådant tycker jag är viktigt att vi ser och är stolta och glada över.

När Gudrun Schyman nådde rekordsiffror var stödet starkt hos kvinnor, förstagångsväljare och LO-medlemmar. I alla dessa grupper har ni tappat. Var ser du era potentiella väljare?

– Jag ser nog det att vi har stor potential både bland kvinnliga väljare och bland LO-väljare. När det gäller förstagångsväljare så går ju det lite grand i vågor vart de går någonstans. De är ju rödgröna idag, men inte lika mycket vänsterpartister som det har varit en del andra gånger. Vår politik är ju väldigt fördelaktig för låginkomsttagare, arbetare och för kvinnor. Det är ju de som vinner mest om man ser till plånboken, på vänsterpolitik, sedan ser ju människor till mycket mer än plånboken.

Landsbygd eller storstad, då var tror du att ni har störst chans att vinna stöd?

– Ja, alltså, vi är traditionellt starka framför allt i Stockholm och Göteborg, i kommunerna alltså. Jag såg en mätning i Göteborg nu, det låg på 12 procent. Det är en mätning, så man får ta det för vad det är… Men där vi är starkast är bruksorts och glesortskommuner några av dem, medan vi är svaga på andra håll. Det försöker vi rätta till genom att ta fram en landsbyggdspolitik som bryr sig om sådant som jordbrukets situation, servicens utarmning, gröna näringar. För att visa att vi är ett parti för hela Sverige, inte bara för orter med stålverk och storstäder.

Simon Fors som är kommun- och landstingspolitiker i Pajala har twittrat att ledarskribenter på Svenska Dagbladet borde avrättas och "moderater förtjänar inget annat än bly". Christoffer Hurtig, ordförande för Ung vänster i Luleå twittrade att han ville skjuta migrationsminister Tobias Billström, och Markus Allard, fritidspolitiker i Örebro jämförde Stefan Löfven med Hitler. Vad är det för stämning i ditt parti som leder till sådana här övertramp?

– Jag ska säga att detta är väldigt otypiskt för V. Det är något jag ogillar djupt. Det är fullständigt omdömeslöst.

Jämfört med andra partier, bortsett från Sverigedemokraterna, så är det inte så vanligt att det sker sådant här?

– Jag tror att alla partier har sina omdömeslösa personer. Det här med Christoffer Hurtig, det skedde medan jag var ordförande. Han var borta från sitt förtroendeuppdrag ett par timmar efter att jag fick reda på det. Det är inte ok att göra så som vänsterpartist.

Är det någon speciell stämning i ditt parti som leder fram till det?

– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Den vanliga vänsterpartisten är ansvarsfull på nätet.

Simon Fors då?

– Han har uttryckt sig enormt klumpigt. Det hände innan jag var ordförande. Jag tycker att jag har visat i fallet Christoffer Hurtig hur jag ser på detta som ordförande.

Du vill höja inkomstskatten för alla som tjänar från 30 000 kronor. Din politik ger därmed människor som har medelgoda inkomster mindre i plånboken. Totalt vill ni höja skatterna med 90 miljarder. Hur stor acceptans finns det hos väljarna för det tror du?

– Man ska veta att de flesta inkomsttagare inte får någon inkomstskattehöjning alls med vår politik. Om man pratar om de som tjänar 31 000 handlar det om 90 kronor i månaden. Det är de summorna vi pratar om för en medelinkomsttagare som tjänar mer än vad hälften av svenskarna gör. Om jag minns siffrorna rätt, så är vår bruttohöjning 70. Nettohöjningen är 50. Jag menar att vi är det enda parti som har en politik som skulle skapa ett mer jämlikt samhälle. Vi är det enda partiet i dag i Sverige som vågar föreslå en omfördelning som skulle göra Sverige mer jämställt och jag tycker att det är bra.

Tror du att väljarna tycker att det är okej med skattehöjningar?

– Jag tror att många inser att jämlika samhällen är bättre samhällen. Och att Sverige håller på att gå isär och att skattesänkningarna inte gav jobb. De här pengarna går rakt till investeringar, där de behövs bäst. Till fler i äldreomsorgen, bättre järnvägar, bättre skola inte minst. Det är så vi skapar både välstånd och arbete i framtiden.

Det låter på dig som att ni nästan inte vill höja skatterna, det är ändå 90 miljarder. Hur ska väljarna få tillbaka alla de här pengarna, förutom i investeringar på infrastruktur och välfärd?

– Det är inte så illa att få infrastruktur och välfärd.

Men de kommer att få betala mer för dem?

– Ja, om man tjänar mycket så får man betala mer. Om man till exempel är Nordea får man betala mycket mer skatt än vad man gör i dag. Tillhör man den procent av Sveriges befolkning som har tillhört de stora vinnarna, då får man betala mer. Men vi står för det.

Du nämnde Nordea, ni vill ju ha ganska mycket skatter runt bankerna. Ni har föreslagit en straffskatt på storbankerna på 5 procent, ni vill ha en skatt på finansiella transaktioner för att förhindra spekulationer, ni vill dela upp bankerna genom att lagstifta om detta. Varför tycker ni så illa om banker?

– Man ska veta att bankerna gör enorma vinster på vår bekostnad, om jag minns rätt så var det, efter skatt, 60 miljarder, förra året. Bland annat på era bolån om ni har sådana. Samtidigt så är bankernas spekulerande en samhällsekonomisk risk, det kan vi se inte minst ute i Europa där det är bankernas förluster som driver på eurokrisen. Vi vill göra något åt båda dessa saker. Vi föreslog förut en engångsskatt den släpper vi nu. Nu föreslår vi en transaktionsskatt därför en transaktionsskatt är bättre. Den innebär att skadlig finansiell spekulation minskar samtidigt som det finansierar arbete och utbildning till unga. Vi tycker det är väldigt rimligt att man har det på den del av samhällsekonomin som har stora risker men inte skapar så speciellt mycket arbeten.

– Bankdelningen är viktig. Därför att mer och mer av bankernas verksamhet i dag är spekulation som inte har koppling till lån till investeringar för enskilda eller för företag. Vi subventionerar i dag den spekulationen genom att vi garanterar bankernas inlåning, vi ger dem lägre ränta. Riksbanken bedömer värdet av den här garantin till 30 miljarder per år. Hälften av bankernas vinster efter skatt bjuder vi dem på för vi tar över deras risk.

– Jag menar att när det gäller bankverksamhet så måste den fungera i en utvecklad ekonomi, det måste samhället garantera när det gäller insatta pengar, lån till småföretag. Men när det gäller finansiell handel så ska vi inte underblåsa den med våra garantier. Därför föreslår vi att bankerna delas i en bankdel och i en spekulationsdel och spekulationsdelen får klara sig själv, utan våra garantier. Det här har funnits och fungerat i USA, i årtionden innan det avvecklades, vilket var inledningen på ökad finansspekulation. Det diskuteras i Storbritannien, det diskuteras i Schweiz. Vi har varit pionjärer för att föra fram det här i Sverige.

Men om ni höjer skatterna kraftigt på banker, tror du inte att de kostnaderna hamnar på konsumenterna, att man får dyrare bolån och dyrare avgifter?

– Nej, att dela på bankerna har ju just till syfte att se till att det finns en samhällelig garanterad bankverksamhet för småföretag och enskilda. Man ska värna ett sunt bankväsende samtidigt som man försäkrar oss mot att man inte som i Spanien och andra länder, skickar räkningen för spekulationsmissar till skattebetalarna. Jag förstår inte varför borgerligt sinnade personer är emot det. Det är väl marknadsekonomi!

Ni vill ju även höja bolagsskatten från 22 till 28 procent hur tror du att det påverkar utländska företags vilja att investera i Sverige?

– Sverige har en reell bolagsskatt på 13,7 procent. Det är den reala bolagsskatten för det är så generösa avdragsmöjligheter i Sverige. Att i det läget gå in och sänka bolagsskatten med enorma summor som regeringen har gjort, tackar vi nej till. Vi tycker att det är fel, det finns mycket bättre användning för de pengarna.

Men ni vill ändå höja bolagsskatten nu och det signalerar väl någonting till utländska investerare eller?

– Ser man på Tyskland och USA så har de högre bolagsskatt, även Frankrike. Norge har legat där vi vill ligga. Det är väl rimligt att vi ligger där stora konkurrentländer ligger. Att vi inte är med och pressar bolagsskatterna i botten. Sedan måste man skilja på formell bolagsskatt och reell bolagsskatt. Efter alla avdragsmöjligheter så är den reella bolagsskatten så är den låg i Sverige, 13,7 procent.

Ni vill strama upp lagen om offentlig upphandling och förbjuda stat, kommuner och landsting att köpa tjänster från företag som har kopplingar till skatteparadis. Ofta är sådana bolag måna om att dessa kopplingar inte ska synas. Hur ska du säkerställa att upphandlarna lyckas kontrollera detta?

– Man får redovisa det när man lägger bud. Ofta är det ganska välkänt. Vi ser hur många av de stora aktörerna i skolan till exempel och i äldreomsorg liksom ogenerat använder sig av avancerad skatteplanering och skatteparadis. Det vet vi ju om.

Så de blir en uppgiftslämningsplikt hos företagen?

– Ja, det anser vi är rimligt. Att man deklarerar vad man är för sorts företag. Det som antagligen kommer att ske är att många av dem kommer att flytta hem och börja betala skatt i Sverige och det är det som är meningen.

Om ett sådant företag har vårdhem som alla är nöjda med där de gamla trivs, personalen har bra villkor, vårdkvaliteten är hög och varje vårdplats dessutom är billigare. Varför ska kommunen tvingas säga nej till att det företaget öppnar ett vårdhem till?

– Därför att vi inte ska gynna skatteflykt.

Men om alla ändå tycker att det här är ett väldigt bra…?

– Vill man leva på svenska skattepengar då får man betala skatt i Sverige också.

Så det spelar ingen roll att kvaliteten är bra?

– De är hjärtligt välkomna att flytta tillbaka och betala skatt i Sverige. Om de ska leva på skattepengar.

Vad säger du i en valrörelse till alla de föräldrar som har sina barn på privatägda förskolor eller skolor som de gillar, där personalen är engagerad och barnen stormtrivs, när ägaren uppger att de kommer tvingas stänga om ett vinstförbud införs?

– Ja, då kan ju kommunen ta över skolan då, i sådant fall.

Men om de är nöjda med själva företaget som driver skolan, varför ska ni då tvinga dem...?

– Jag tror att duktiga, bra skolor beror på att man har kompetent personal och duktig skolledning. Det beror inte på att man har en riskkapitalist som sitter någonstans och räknar hem pengarna.

Ett vinstintresse menar du, kan aldrig skapa en bättre kvalitet i välfärden?

– Jag skulle inte säga aldrig, men det vi ser i dag är ju hur det dränerar välfärden på resurser och leder till sämre kvalitet och sämre bemanning.

Men i de fall vinstmekanismen fungerar, varför vill du stänga ned de skolorna?

– Man kan ju ha olika utförare, men de ska inte ta pengar som skulle ha gått till verksamheten till vinst. I dag slår ju de vinstdrivande företagen ut idéburna aktörer. Vi kan se hur Röda korset och Stadsmissionen på många orter, inte driver äldreomsorg längre eftersom de tycker att man har pressat kvaliteten så lågt i dessa kommersiella bolag att det inte går. Därför menar jag att den som vill ha utförare som verkligen har en pedagogisk idé eller som har en tanke på att en verksamhet ska vara bra, ska motsätta sig vinstintresset.

Men vad grundar du det på? Att ideella aktörer tvingas bort i dag?

– De två exempel jag gav till exempel. I äldreomsorgen har de kastat in handduken på flera orter och sagt att vi inte kan konkurrera med Carema, de pressar personalen så hårt, de har så dåliga anställningsvillkor, vi kan inte bedriva äldreomsorg på de villkoren. Det finns många icke-vinstdrivande verksamheter som har drivits som jag tror har haft väldigt bra kvalitet. Ersta Diakoni i Stockholm till exempel är ett sådant. Därför är den viktiga skillnaden för mig inte mellan privat och offentlig utan mellan vinstintresse och icke- vinstintresse. Stora forskningsrapporter om sjukvården i USA visar att kvalitetsskillnaden går mellan de två delarna.

Men är inte ändå den viktigaste frågan kvaliteten, och inte det eventuella vinstintresset?

– Just det, det är det.

Men går det inte att kombinera god kvalitet med ett vinstintresse?

– Nej, det vi ser just nu är att det ständigt hamnar i konflikt med varandra. Ta Karlstads idrottsgymnasium. Ägaren har tjänat miljoner på sina skolor. Eleverna kommer till skolan på morgonen, får besked om att samlas på förmiddagen och får reda på att er skola stänger i dag. Mitt i terminen. Gå och plocka ur era skåp. Gå hem. Det gör vinstintresset med den svenska skolan i dag. Idag står det i tidningarna om friskolan Aniara i Göteborg som glömde att undervisa eleverna i ett kärnämne. De råkade glömma bort det. Är det seriös skolverksamhet?

Du vill även slopa det fria skolvalet.

– Jag tror att man måste göra om det.

Du har ju själv tvillingar som är 5 år. Att slopa det fria skolvalet innebär ju att du inte kan välja bort en dålig skola till dina barn, hur ser du på det?

– Jag vill att varje skola ska vara bra.

Det kan man ju drömma om, men i realiteten är det inte riktigt så?

– Det hänger ihop med det fria skolvalet. Vinstintresset och skolvalet bygger på att några ska välja fel. Några skolor ska vara bättre några sämre. Jag vill att alla skolor ska vara bra och att skolan ska vara en motor mot segregation och klassklyftor, inte för som det har blivit i dag.

Var alla skolor bra innan man införde fritt skolval?

– Nej, jag tror att man måste förstatliga skolan, ha fler lärare, ha läxhjälp för alla elever i skolan så att man kan få hjälp. Det finns enormt mycket som vi behöver göra bättre med den svenska skolan. Idag slits skolan sönder av segregering. Jag tycker att man normalt ska kallas till skolan i sitt bostadsområde. Vill man gå i någon annan skola, så ska man ha möjlighet att söka det och så långt det är möjligt ska man tillgodose det också men i ett samhälle där skolan är bra, så kan man tryggt börja i den närmaste skolan. Det måste ju vara politikens mål.

På Handikappförbundets kongress nyligen slog du fast: "Vi är för att ta bort vinstintresset i skola, förskola, sjukvård, äldreomsorg. Vi har inte sagt det samma om handikappomsorgen, vi tror att man måste ha andra lösningar där. Vi värnar brukarens rätt att bestämma vem som man har som personlig assistent. Det är en grundläggande frihetssak." Varför är det ok med vinst för företag som jobbar med personlig assistans men inte för andra välfärdsföretag?

– Jag tror att de här sektorerna fungerar väldigt olika. Man måste se till varje sektor att det fungerar olika. När det gäller den personliga assistansen finns det problem även där med oseriösa aktörer som gör stora vinster och jag tror att man måste göra något åt det. Det är inte säkert att den modellen måste se likadan ut som i skolan eller sjukvården. Vi funderar på det just nu och vi vill ha en dialog med handikapporganisationerna.

Men principen om ett vinstintresse är okej för de företagen?

– Nej, jag tror att vi måste göra något åt vinstintresset även när det gäller handikappomsorgen men det är inte säkert att lösningen ser likadan ut som den gör i skolan och sjukvården.

Vad tänker du dig då?

– Vi är inte färdiga än och vi vill prata mer med handikapporganisationerna. Jag tror att det är viktigt att se att olika delar av välfärden fungerar på olika sätt. Det är samma sak med tandläkare, fotvårdsspecialister, det kan fungera annorlunda än ett stort sjukhus till exempel. Så lyhörd måste ju politiken vara att man inte tror att en form passar alla.

Enligt organisationen Företagarna är 6 av 10 företagare inom vård- och omsorgssektorn kvinnor. Det är mer än dubbelt så många som övriga Företagarsverige. Ni är ett feministiskt parti, varför vill du försvåra för dessa kvinnor genom ett vinstförbud?

– Vilka är de dominerande företagen? Det är riskkapitalbolagen. Vilka styr dem? Det är männen. Vilka äger dem? Det är männen.

Men 6 av 10 styrs av kvinnor?

– Ja, ja, om du räknar antal företag. Men om du räknar hur många anställda man har, hur stor del av branschen som man har så är det de här manligt ägda jättarna där de tjänar miljoner och miljarder, det är männens rike så att säga. Vilka är det som gör jobbet? Vilka är det som får lägre löner? Fler delade turer? Mer deltider? Svårare arbetsmiljö? Det är kvinnor.

– För mig så är omsorgen om alla de kvinnor som sliter, som undersköterskor, sjuksköterskor lärare, det är det centrala. Det är viktigare för mig att de har bra arbetsvillkor, inflytande på sitt arbete, meddelarfrihet, än att gynna en grupp kvinnliga företagare.

Vi avslutar då med en fråga om Fagersta, eftersom Vänsterpartiet har över 50 procent av rösterna där och egen majoritet. Ert kommunalråd heter Stig Henriksson och drog inte alltid jämnt med din företrädare Lars Ohly. Men du har en helt annan relation med Stig Henriksson och Fagersta?

– Jag tycker att Fagersta är viktigt för oss, vi har fått egen majoritet där i val efter val. Kommunen har fått pris som en av dem som har den mest välskötta ekonomin. De är duktiga på skola, integration och många andra områden. För mig är det här så viktigt, att Vänsterpartiet kan styra. När vi har makten då är det ordning och reda i kassakistan och vi använder skattebetalarnas pengar ansvarsfullt. Vi levererar för det vi ska göra. En sådan vänster vill jag se, både ett Vänsterparti som har idéerna men som också är duktiga på att styra.

Kommer Fagersta att vara ett skyltfönster för Vänsterpartiet i valrörelsen 2014?

– Ja. När jag blev vald till ordförande åkte jag först till Umeå, som är min hemstad. Nästa besök var i Fagersta. Det fanns en tanke med det.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.