Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Interna sprickan mellan Wallström och Hultqvist

"Nato ska avstå från att säga saker som upplevs som press och hot mot Sverige," sa Sveriges utrikesminister Margot Wallström i SVT på nyårsdagen. Foto: AXEL ÖBERG
"Inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten", har försvarsminister Peter Hultqvist tidigare sagt till Sveriges Radio. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Utåt håller utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist enad front. 

Men internt har frågan om kärnvapenförbudet splittrat S-ministrarna. 

Det är inte första gången ministrarna är oense – och nästa vecka deltar båda på Folk och försvar.

– Det ser ut som att de skjuter frågan ifrån sig och tar bort den från valdebatten, säger Hans Blix, tidigare utrikesminister och generaldirektör för Internationella atomenergiorganet IAEA.

Frågan om kärnvapenförbudet har återigen blivit aktuell.

På nyårsdagen uttalade sig utrikesminister Margot Wallström i SVT om att USA:s Nato-ambassadör har sagt att ett kärnvapenförbud kommer att skapa problem i Sveriges relation till Nato.

– Nato ska avstå från att säga saker som upplevs som press och hot mot Sverige, sa utrikesminister Wallström, och fick skarpa reaktioner från Moderaterna som svar.

– Det här är en vänstergir och en återgång till en fras- och plakatpolitik som inte har präglat socialdemokratin på flera årtionden, sa Hans Wallmark, M, försvarspolitisk talesperson.

Frågan splittrar riksdagen

Frågan om kärnvapenförbudet splittrar riksdagen. Allianspartierna har sagt sig inte vilja underteckna om svensk-amerikanskt samarbete försvåras.

Men sprickan fortsätter långt in i Socialdemokraternas toppskikt – och två av de populäraste ministrarna. Försvarsminister Peter Hultqvist har inte velat kommentera utredningen – man slagit fast att riksdagen ska säga sitt och att han slår vakt om svenska försvarsintressen: 

– Jag vill vara mycket bestämd och tydlig på den punkten att inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, har han sagt till Sveriges Radio.

"Inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten", har försvarsminister Peter Hultqvist tidigare sagt till Sveriges Radio. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Margot Wallström däremot har varit tydlig med att den svenska kärnvapenpolitiken ska ligga fast. Men i stället för att skriva under avtalet – tillsatte man i höstas en utredning som ska "analysera konventionen om ett kärnvapenförbud".

Regeringen ska därefter besluta om man ska låta riksdagen besluta om ratificering.

"Det är en känslig fråga"

Utredningen ska vara klar först i oktober 2018. En månad efter valet, då nuvarande regering kan ha förlorat makten.

Utåt har Wallström och Hultqvist betonat att det inte finns någon spricka mellan dem – och att regeringen har samma linje. Men under mandatperioden har gnisslet mellan utrikesministern och försvarsministern varit återkommande. I december 2015 körde Wallström över Hultqvist när han ville skicka Gripenplan för att bekämpa IS. 

Ett år senare går Wallström ut med att Sverige inte deltar i något rustningsrace med Ryssland. Peter Hultqvist konstaterar – bara en månad senare – att ”Sverige måste öka den militära förmågan”. Samtidigt kunde Expressen berätta om hur missnöjet pyrde i Wallströms stab – över Hultqvists safariresor

"Stor skada med PH safariresor. Vi måste vara försiktiga", konstaterade en UD-medarbetare i ett internt dokument. 

Att låta utreda kärnvapenfrågan – är ett tecken på att regeringen inte vill hantera frågan. Det menar Hans Blix, tidigare utrikesminister för Liberalerna och generaldirektör för Internationella atomenergiorganet IAEA.

– Det ser ut som att de skjuter frågan ifrån sig och tar bort den från valdebatten, säger Hans Blix och fortsätter:

– Man undviker att stänga möjligheten att gå med i Nato, precis som Finland gör.

"Striden mellan Wallström och Hultqvist löstes tills vidare"

Under övningen Aurora 17 i höstas befann sig 1 400 amerikanska soldater på svensk mark. Foto: FÖRSVARSMAKTEN

 

Även K-G Bergström, politisk kommentator, är inne på samma spår i en krönika i Expressen. 

"Striden mellan Wallström och Hultqvist löstes tills vidare med att FN-avtalet skulle utredas", skriver han.

Ulf Bjereld är professor i statskunskap vid Göteborgs universitet men också ordförande i Tro och Solidaritet, och har därmed en plats i Socialdemokraternas verkställande utskott. Han tycker själv att Sverige bör ratificera konventionen.

– Det är en känslig fråga. Det finns ett starkt motstånd mot kärnvapen i partiet, samtidigt har Sverige i sin säkerhetspolitik starkt närmat sig USA och därför finns det en vilja att de svensk-amerikanska relationerna ska vara så bra som möjligt, säger han.

Många toppolitiker i Sälen

Om en dryg vecka, den 14 januari, inleds årets Folk och försvar-konferens i Sälen.

Det är valår och fler toppolitiker än vanligt finns på plats. Regeringen företräds av statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström, försvarsminister Peter Hultqvist och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Dessutom kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg närvara.

Det här handlar bråket om

I juli 2017 röstade 122 av FN:s länder för ett globalt förbud mot kärnvapen, däribland Sverige.

 

Utrikesminister Margot Wallström sade att målet var att ansluta sig till konventionen men att den först måste analyseras "ur samarbets- och folkrättslig synpunkt".

 

Under hösten spreds uppgifter om en spricka i regeringen i frågan. Försvarsminister Peter Hultqvist uppgavs vara mindre intresserad än Wallström av att ansluta sig. 

 

USA:s försvarsminister Jim Mattis ska i ett brev ha varnat Hultqvist det svensk-amerikanska försvarssamarbetet kommer att försvåras om Sverige ansluter sig.

 

Sverige har ett omfattande militärt samarbete med Nato och med USA. Vid övningen Aurora 17 i september tränade 1 400 soldater från USA och mindre styrkor från Finland, Litauen, Norge, Estland, Frankrike och Danmark tillsammans med 19 500 svenska soldater på svensk mark.