Löfvens svar efter kritiken: ”Det kommer mera”

Statsminister Stefan Löfven och regeringen har haft stora förhoppningar på de förändringar av det kommunala utjämningssystemet som man presenterade i somras.

Vid sidan av de tillskott som kom i budgeten har den ökade omfördelningen mellan kommunerna varit regeringens svar på kommunkrisen i landet. 

Men Riksrevisionens granskning visar alltså att förändringarna är otillräckliga.

Till Expressen säger Stefan Löfven:

– Riksrevisionen pekar på precis den riktning som vi vill gå. De säger samma sak som vi: Vi måste utjämna det här mellan kommuner och mellan regioner och så tittar de på det nuvarande systemet, och säger att det vi gör nu går i rätt riktning, men de hade velat gå ännu längre.

Ute i många av landets kommuner tycks man inte vara särskilt överraskade över Riksrevisionens rapport.

I Strömsunds kommun är läget så ansträngt att kommunen tvingats ansöka om en checkkredit på 40 miljoner kronor. Och det som regeringen föreslagit hittills kommer inte rädda kommunen, enligt S-kommunalrådet Göran Bergström.

Och han gör inget för att dölja sin irritation. 

– Statens kassa har sällan eller aldrig varit så välfylld, men vi håller på att gå under eftersom staten har vältrat över så oerhört mycket kostnader på oss, säger han.

Och starkt bidragande till det ansträngda läget är migrationen, enligt Göran Bergström.

– Alla kostnaderna hamnar på kommunerna. Vi har aldrig haft så låg arbetslöshet i kommunen bland inrikes födda, ändå går vi på knäna, och förklaringen är att vi heller aldrig haft så hög arbetslöshet bland utrikes födda.  Och de hamnar i försörjningsstöd, vilket numera i praktiken är en livslång försörjning för många, säger han.

Och ilskan bland många socialdemokrater Göran Bergström möter är väldigt stor, berättar han. 

– Vanligt folk känner sig väldigt besvikna på att det här samhällskontraktet håller på att trasa sönder. Vi ringer till våra egna medlemmar som inte betalat medlemsavgiften och svaret vi får är: Det kan du glömma, nu får det vara nog. Partiledningen måste vakna.

De förslagna förändringarna av utjämningssystemet har brett stöd i riksdagen, och Centerpartiet var snabba med att omfamna förslaget. 

Men även därifrån kommer nu kritik. Enligt Sollefteås kommunalråd Johan Andersson (C) är det regeringen föreslagit långt ifrån tillräckligt. 

Sollefteå är egentligen en av de vinnande kommunerna och skulle få drygt 36 miljoner mer i kassan. Det skulle innebära knappt 1 900 kronor per invånare. Men det skulle behövas tre gånger så mycket, säger Johan Andersson. 

– Det ser väldigt tungt ut framöver rent ekonomiskt. Och det är en verklighet vi delar med många, säger han. 

– Vi har de högsta skatterna men den sämsta servicen. Och det kan man inte påstå är jämlikt. 

Johan Andersson säger samtidigt att det skulle räcka om kommunen bara fick behålla lite av det som faktiskt produceras i kommunen. 

– Det är inte så att vi inte har tillgångar, vi har väldigt mycket tillgångar som beskattas på statlig nivå. Vi är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. Vi har producerat mest vindkraft, effektmässigt räknat, både i fjol och i år. Det ger enorma skatteintäkter. Fick vi behålla en del av det och även skatteintäkter av skogen skulle vi klara oss alldeles utmärkt utan att få några former av allmosor. 

Mathias Haglund (S) är kommunalråd i Vindelns kommun i Västerbotten, som ska få 4,5 miljoner enligt det förslag som ligger. Han säger att han trodde att de skulle få mer pengar och menar att det skulle behövas närmare 25-30 miljoner kronor mer i budgeten inför nästa år. 

– I grunden har vi ändå haft en ekonomi som varit relativt stabil. Men nu kommer det mycket större effekter i de behov vi ser att medborgarna har och då blir det större utmaningar. Vi tycker att vi haft det tufft, men nu blir det väldigt mycket tuffare. 

Finns det något regeringen borde ha gjort tidigare? 

– En total översyn av kommunernas läge i Sverige, säger Mathias Haglund och fortsätter:

– Vi upplever att vi inte har en chans att erbjuda samma kommunala service som många andra kommuner, framför allt större kommuner, som kan göra satsningar inom väldigt många områden som vi överhuvudtaget inte kan reflektera över. 

Mathias Haglund beskriver hur Sveriges håller på att delas upp, och att var i landet man bort helt avgör vilken samhällsservice man får tillgång till. 

– Det är en väldigt olycklig utveckling, säger han. 

Vad är den underliggande orsaken att det blev så här? 

– Det är helt olika förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet i Sverige. Och vi upplever att staten är på väg att dra sig tillbaka från kommunerna: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, polisen. Vi skulle vilja ha ett bättre partnerskap med staten, där vi känner att staten är med oss på lika villkor och tar mer av det yttersta ansvaret för medborgarna. 

Göran Bergström i Strömsunds kommun är inne på samma linje, och beskiver en verklighet att kommunen tvingas ta ställning till om man helt ska släcka ned delar av kommunen. 

– Vi har en oerhört stor glest befolkad kommun och har verksamhet överallt. Vi har nio grundskolor men har egentligen bara underlag för två, men vilka kommundelar ska vi släcka ned?

Det första regeringen måste göra är att ta ansvar för sin egen politik – inte minst för migrationen.

– Vi villa skicka våra fakturor för flyktingmottagandet till staten. De måste ta detta, säger han och fortsätter:

– De har inte haft örat mot rälsen och lyssnat. De kommer tvingas ta till panikåtgärder.

Den 1 oktober i år tog Lena Mikko (S), som då var andra vice ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL) över som civilminister. Därmed ligger ansvaret för dessa frågor nu på henne. 

Statsminister Stefan Löfven säger att han är väl medveten om den pressade ekonomiska situationen i många kommuner.

– Vi säger till alla kommuner, landsting och regioner: Det kommer mer resurser. Vi påbörjade en rejäl resursförstärkning förra mandatperioden, 35 miljarder till kommuner och regioner och det är därför vi har 100 000 fler anställda i svensk välfärd. Vi tillför ytterligare 20 miljarder i generella bidrag den här mandatperioden, till det tillkommer satsningar på skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Därutöver har finansministern sagt att vi kommer behöva tillföra mer resurser framåt till kommuner och landsting, så det kommer mera, säger Löfven, utan att vilja precisera när.