Foto: Olle Sporrong
 Foto: Olle Sporrong

Veckan när medierna sa nej till näthatet

Publicerad
Uppdaterad
Veckans debatt handlade om näthatet - och hur de stora dagstidningarna vill stoppa rasism och personangrepp.
I måndags meddelade först Expressen.se att alla artikelkommentarer kommer att läsas före publicering.
Bara timmar senare gick också DN, och senare Afton­bladet, ut med nya policys för interaktiviteten på nätet.
Kritikerna menar att tidningarna censurerar sina egna läsare.
Chefredaktörerna säger att debatten fortsätter - men i en mer rumsren form, när de mest raljanta gaphalsarna nu försvinner.
Det finns flera sätt att se på hur de etablerade medierna - exempelvis de gamla stora dagstidningarna - försöker förhålla sig till artikelkommentarerna på mediesajterna.
En del menar att journalisterna långt tidigare borde ha engagerat sig mer i tidningarnas egna sociala medier och deltagit i debatten där, en debatt som dock bör få föras så fritt som möjligt och där rätten till anonymitet är en självklarhet. Att det är "censur" att kontrollera vad som publiceras. Att varje försök att ta redaktörsansvar är dömt att misslyckas eftersom det orsakar en förtroendeskada hos publiken.
Andra hävdar att chefredaktörerna långt tidigare borde tagit sitt publicistiska ansvar, både juridiskt som ansvariga utgivare och varumärkesmässigt för att förhindra olämpligheter att spridas på tidningarnas egna plattformar. Att redaktionerna struntat i pressetiken i jakt på de klick - och därmed annons­intäkter - som artikelkommentarerna har gett sajterna.
Klart är i alla fall att personangrepp, sexistiska påhopp, rasistiska till­mälen och inlägg som handlar om annat än artiklarna i fråga länge har förekommit i kommentarsfälten.
Men så, plötsligt, hände något. Under veckan som gick har medier över hela världen berättat om de svenska tidningarna som agerar mot näthatet. Det är som hela branschen, yrvaket, vaknat en måndagsmorgon och när en tidning, Expressen, sa nu-får-det-vara-nog så sa också DN och därefter Aftonbladet samma sak och nu intresserar det alla från BBC i London till Straits Times i Singapore.
Vad var det egentligen som hände?
Frågan om rasism och personangrepp har flera gånger tidigare diskuterats och bland andra Expressens chefredaktör, Thomas Mattsson, har många gånger debatterat och bloggat om artikel­kommentarerna.
Men i måndags morse, efter att under helgen ha hört på "Medierna" i Sveriges Radio, där en lärare som om ­ skrivits i kvällstidningarna berättade om de elaka inläggen om henne och hennes barn, bestämde han sig:
Expressen skulle börja förhands­granska artikelkommentarer och bara publicera de som inte bröt mot användarvillkoren.
- Det är inget enkelt beslut för en tidning som är känd för att värna tryck- och yttrandefriheten att, dessvärre, inskränka möjligheten att tycka till. Vår så kallade förhandsmoderering gör dessvärre att det tar lite längre tid innan artikelkommentarerna publiceras. Men jag kan inte acceptera exempelvis främlingsfientlighet, säger Thomas Mattsson.

Rasismen på nätet är inte ny, inte ens terrordåden i Norge har tystat rasisterna. Den 23 juli, dagen efter attackerna i Oslo och på Utöya, startade en användare på debattforumet Flashback en tråd med rubriken "Varför Anders Behring Breivik är en hjälte". I diskussionen som följer håller många med trådstartaren och anser att massmördaren i själva verket har gjort något beundransvärt.
I en omröstning i anknytning till diskussionen svarar lite mer än 14 procent "ja" på frågan "Stödjer du Anders Behring Breiviks handlingar?". Drygt 3 325 personer har röstat, vilket innebär att 470 personer i forumet hyllar Breivik för att han mördat 77 oskyldiga människor.
Ett bättre exempel på vilken typ av stämningar som landets dagstidningar inte vill ha i sina kommentarsfält går knappast att finna. Fyra dagar efter terror­dåden i Norge meddelade lokaltidningen Värmlands Folkblad att man helt slutar med artikelkommentarer på sin sajt.
- När jag läste ur gärningsmannens dagbok kände jag igen mycket från de kommentarer som både VF och andra tidningar, som till exempel Aftonbladet och Dagens Nyheter, får på nätet. Det är både främlingsfientliga kommentarer och hat mot socialdemokrater, förklarade Peter Franke, chefredaktör för Värmlands Folkblad, på tidningens hemsida.
Men faktum är att många medier ändrade sina förhållningssätt långt innan någon chefredaktör visste vem Anders Behring Breivik var.
Branschtidningen Medievärlden publicerade nyligen en stor undersökning, som visade att över hälften av tidnings­sajterna infört nya rutiner sedan i våras. Och fler hakar på. En fjärdedel av de 35 svenska utgivare, med totalt över 50 titlar, som tillfrågades av Medievärlden planerar att göra det i höst.
Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter är nu mitt uppe i ett arbete med att införa nya system för artikel­kommentarer.
På Expressen kommer artikel­kommentarerna inte längre att efterhands­modereras, det vill säga först publiceras och sedan granskas, utan i stället för­handsmodereras. Det be­tyder att besökarna som tyckt till inte längre är juridiskt ansvariga för vad de skriver, i stället blir chef­redaktör Thomas Mattsson ansvarig utgivare.
Det är fortfarande möjligt att vara anonym på Expressens sajt, men tidningen ser över hur det ska fungera i framtiden.

I måndags, några timmar efter Expressens besked, ändrade sig också Dagens Nyheter och stoppade alla artikel­kommentarer på DN.se i väntan på ett nytt system för att identifiera sig. I framtiden måste den som kommenterar redovisa Facebook-konto eller mejladress, men det är ingen vattentät lösning - det är ju enkelt att skapa en fejkad Facebookprofil eller ett falskt mejlkonto.
- Visst är det så, men det går ju inte att stoppa alla kommentarer eller hindra folk från att runda ett förbud mot anonymitet. Men vi tänker ändå att det här blir lite av en tröskel, säger Gunilla Herlitz, chefredaktör för Dagens Nyheter.
Hon tror att förändringarna till en början kan innebära en drastisk minskning av antal artikelkommentarer.
- Det som brukar vara den omedelbara konsekvensen är att det blir mycket färre kommentarer, till och med 80-90 procent färre. Det är inte bra, men om det blir allt vanligare att man måste registrera sig kanske det blir en vana, säger hon.
På måndagskvällen agerade också Afton­bladet, som en längre tid haft interna diskussioner om att ändra sin policy och som planerade att införa samma modell som den norska systertidningen VG. Snart kommer Afton­bladet.se införa ett system med Facebook-konton.
- Vi vill försöka behålla kvalitén i interaktiviteten med läsarna, men vi kan konstatera att det inte fungerar. Det händer något obehagligt med människor när man får möjligheten att uttrycka sig anonymt i offentligheten. Därför testar vi en lösning där vi kräver att man står för vad man tycker, säger Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet.
Han menar att kommentarsfälten i bland kapas och domineras av vissa grupper, inte sällan med en främlingsfientlig agenda.
- Det råder ingen tvekan om att högerextrema kretsar är duktiga på sociala medier och också duktiga på att utnyttja tidningarnas läsarkommentarsforum, säger Jan Helin.

Men Mattsson, Herlitz och Helin har fått stark kritik för de förändringar som nu planeras och genomförs. Och det inte bara på sajten Politiskt Inkorrekt.
SVT-journalisten Janne Josefsson pratar om en "von oben"-attityd, där tidningarna bara vill tillåta "rätt" åsikter på sina sajter. Han menar att medierna är inne på fel väg.
- Många är nu inne på samma linje, att vi ska vi välja orden, vara försiktigare och lägga sordi på allting. Detta är den goda, fina sidans arrogans. Det är ett folkförakt. Yttrandefrihet är att tycka annorlunda, rätten att framföra totalt odemokratiska tankar, rätten att kränka. Om vi bara tycker att yttrandefriheten ska gälla de humanistiska och demokratiska tankegångar vi själva har, då har vi ingen yttrande­frihet längre. Vi är jävligt nära den gränsen i Sverige i dag, säger SVT-­profilen.
Att skärpa kommentars ­ reglerna kommer få de främlingsfientliga åsikterna i sam ­ hället att växa sig ännu starkare, tror Janne Josefs ­ son.
- Vi har ett samhälle där det mångkulturella samhället mer eller mindre har havererat. Det finns ett gap mellan hur folk resonerar i byggbaracker och fikarum och hur man diskuterar officiellt. Om medierna då säger att nu ska vi inte visa upp det här, då blir det som att täcka för ögonen och hålla för öronen, att man inte vill veta. Men att lägga locket på är kontraproduktivt och gör att de här åsikterna bara jäser ännu mer, säger han.
Anna Troberg, partiledare för Pirat­partiet, är kritisk mot att möjligheten att kommentera artiklar anonymt nu är på väg att försvinna.
- När möjligheten att vara anonym tas bort tystar man röster som har viktiga erfarenheter och synpunkter, personer som kan tillföra diskussionen något. Det finns många anledningar till varför man behöver vara anonym och de flesta anledningar handlar inte om att man vill vara elak mot andra människor, utan att man kanske får problem på jobbet eller liknande om man inte är anonym, säger hon.

SD-ledaren Jimmie Åkesson har för­ståelse för att tidningarna vill stävja hatet i kommentarsfälten:
- Jag har viss förståelse för tidningarnas syn på anonyma artikelkommentarer. Jag har själv upplevt problemet ur tidningarnas synvinkel på den tiden jag hade en blogg med kommentarsfält. Jag och mina parti­vänner utsätts dessutom dagligen för obehagliga påhopp i anonyma kommentarer.
Men samtidigt tycker han att tidningarna själva har skapat de problem de nu försöker kommer till rätta med.
- Grundproblemet är dock hatet och våldet mot oliktänkande, i ett friskt samhälle ska man naturligtvis inte behöva vara rädd för att säga vad man tycker. De tidningar du nämner är på intet sätt oskyldiga till uppkomsten av de tabun och den hatstämning mot oliktänkande som breder ut sig. Här bär man ett tungt ansvar att ställa sig på demokratins och yttrandefrihetens sida, säger Jimmie Åkesson.
Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter aviserar alla att journalisterna själva ska bli mer aktiva i dialogen med besökarna, initiativ som dock inte lugnat de som talar om "censur".
Men något hot mot yttrandefriheten är inte de förändringar som nu sker, i alla fall inte i en mer strikt mening, enligt Nils Funcke, sekreterare i Yttrandefrihets­kommittén.
- Det är inget hot mot yttrandefriheten, som reglerar en relation mellan staten, det allmänna, och enskilda personer. Det är upp till varje ut­givare att bestämma vilka regler man vill ha. Däremot har det varit ett oerhört demokratiskt tillskott att läsare kan kommentera på det här omedelbara sättet, det har ju inte varit möjligt tidigare, så på det viset är det steg tillbaka, säger Funcke.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag