Vasaloppet får åkarna att vallfärda till Dalarna

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Sara Lindberg, 30, läkare, Skövde: Åktid: ca 6,51. Antal lopp: 4."Det känns underbart, sjukt underbart. Att åka under sju timmar var mitt mål med de här förutsättningarna. Jag klarade det. De första två milen var mer barr än snö"
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Frida Kristiansson och Annelie Johansson, 21 och 35, lärarstudent och business controller, Borås: Åktid: ca 6,36. Antal lopp: 2 och 1.Annelie: "Det var segt. Jag hade hört att de två sista milen skulle vara lätta men det var tyngst. Frida: "Det blir kanske fler lopp. Jag sa aldrig mer förra gången jag åkte - men nu står jag här igen."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Johan Lintzen, 40, Ingenjör, Luleå. Åktid: ca 5,08. Antal lopp: 16."Jag vann Försvarsmaktsmästerskapet (som gick i samband med Öppet spår). Jag har tränat mycket i år. Dålig vinter och jag fick barn för tre månader sedan."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Micke Torén, 52, vd för En svensk klassiker, Motala. Åktid: 5,47. Antal lopp: 8-10."Jag har åkt lite mer än hundra mil i år, försökt att hålla igång. Men det var tungt före."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Jenny Rutström, 36, veterinär, Sundsvall. Åktid: ca 6,12. Antal lopp: 3."Det är kul att testa sig själv, utmaningen. Jag gillar långlopp. Annars springer jag mest."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Elin Jakobsson, 39, brevbärare, Rimforsa. Åktid: ca 6,45. Antal lopp: 19."I år kör jag alla lopp, sju stycken totalt. Vasaloppet är ett måste så det finns risk för en repris nästa år igen. Det är så kul så man orkar."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!David Blomstrand, 29, distriktsläkare, Eksjö. Åktid: ca 5,51. Antal lopp: 10."Jag åker för att jag älskar skidor och vill ha ett mål med träningen så att jag blir motiverad. Jag ska hålla på så länge jag kan."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Anna Waxegård, 28, meteorolog, Norrköping. Åktid: ca 6,04. Första kvinnan i mål. Antal lopp: 2."I år har jag åkt ganska mycket, cirka 70 mil och mest efter nyår. Jag har åkt till fjällen några gånger för att samla mil. Jag kommer nog tillbaka. Loppet var skoj. Förutom de tre sista milen."
Foto: Fotograf Maria Hansson
VI ÅKTE ÖPPET SPÅR!Börje Enander, 62, tjänsteman, Ulricehamn. Åktid: ca 6,01. Antal lopp: 41."Jag har laddat dåligt. Jag har åkt 50 mil, men bara för träning, inga långlopp. Jag hade inga stora förhoppningar inför årets lopp."
Foto: Fotograf Maria Hansson
Jan Karlsson, 66, ska åka Vasaloppet för 35:e gången.
Foto: Ulf Ryd
Starten i Sälen.
Foto: Nisse Schmidt
Målgången i Mora.
Foto: Lars Andersson
1 / 13

Vasaloppet går numera från Ystad till Haparanda.

Evenemanget växer explosionsartat och har blivit en angelägenhet för hela landet - och en jobbmerit.

Skåningar, kvinnor och andra tidigare i sammanhanget exotiska figurer bryter allt oftare igenom den höga vallen av snö, snor och blåbärssoppa.

- Vi har blivit trend. I dag snackar man valla och Vasaloppet på Stureplan, säger Vasaloppets vd Anders Selling.

Vasaloppet blir längre och längre. I år pågår det - eller snarare dess vintervecka - i tio dagar och omfattar åtta skidlopp med olika distanser. Dessutom genomför man en åtta dagar lång sommarvecka med cykling och löpning.

Vinterveckan slår deltagarrekord med runt 70 000 anmälda och förra året drog alla evenemangen, vinter och sommar, sammanlagt 88 000 deltagare.

Det är ett jättearrangemang med stor betydelse för ekonomin i Dalarna med omnejd - och också för den svenska turismen i stort.


Detta beror på att deltagandet har breddats långt över vad de första entusiasterna kunde föreställa sig när de 1922 drog i gång den numera klassiska tävlingen i Gustav Vasas skidspår. I dag utgör kvinnor 40 procent av deltagarna i vinterveckan och 15 procent av de tävlande i själva Vasaloppet på söndag. Skåne kommer på fjärde plats på anmälningslistan som toppas av Stockholm.

- Vasaloppet och andra motionslopp har blivit stor trend. De är också en merit som man tar upp i sin cv. Det gäller både kvinnor och män, även om män dominerar i motionsloppen, säger Karin S Lindelöf, etnolog vid Uppsala universitet som forskar om så kallade tjejlopp.

- Att ha genomfört ett Vasalopp eller maraton anses visa att man har karaktärsfasthet, att man tar sig an utmaningar och kan göra svåra saker. Elitmotionärer är ofta lyckade i arbetslivet, de är kvinnor i karriären, säger hon.

Karin S Lindelöf berättar att Vasaloppet var förbjudet för kvinnor fram till 1981. Från början var det tillåtet, men redan andra året, 1923, deltog en kvinna och då infördes förbudet. Det hävdes för att många kvinnor var intresserade och en del deltog i smyg, utklädda.

- Tjejvasan och andra tjejlopp kan fungera som instegslopp. De kan vara ett första steg för kvinnor att anmäla sig och prova intresset. De visar att man kan bryta normen, att motionslopp inte bara är för män, säger Karin S Lindelöf som själv åkte Kortvasan i år och tidigare har åkt Tjejvasan.

- Det finns en dubbel aspekt. Tjejloppen öppnar för fler kvinnor, men samtidigt finns risken att de förminskar kvinnors idrottande och förminskar förväntan på kvinnors prestationer. Men visst är det en framgång att fler kvinnor börjat med motionslopp, säger hon.


De fem län som toppar anmälningsstatistiken till Vasaloppets vintervecka i år är Stockholm, Västra Götaland, Dalarna, Skåne och Uppsala. Dessutom kommer mer än 6 000 deltagare från utlandet, fördelade på 54 olika länder.

De har att sju varianter att välja emellan: Kortvasan, Tjejvasan, Ungdomsvasan, Öppet spår, Halvvasan, Stafettvasan och så själva höjdpunkten på söndag: Vasaloppet med 15 800 anmälda.

Jan Karlsson, 66, från Ystad var en av Vasaloppets sydsvenska pionjärer när han ställde upp första gången 1979. Nu kommer han till start för 35:e gången och är långt ifrån ensam skåning i "fädrens spår".

- Man var ganska ensam de första åren. I dag är det stor skillnad, det går till och med bussresor härifrån till Vasaloppet. Men det är inte så mycket skidåkning här i södra Skåne, snöfattiga vintrar blir det mycket rullskidor, säger Jan Karlsson, pensionär efter 45 år som polis i Ystad.

- Första gången tyckte jag att det skulle vara kul att göra att Vasalopp och på den vägen är det. Jag ser det som en upplevelse. Det är fantastiskt att komma upp och åka en vinterdag under bra förhållanden.

- Min bästa placering är 516 någon gång i mitten av 1980-talet. Då var min tid drygt fem timmar. Nu för tiden ligger tiden runt 6,5 timmar och platsen runt 3 000, säger han.

Jan Karlssons största intresse är dock cykling. Han blev världsmästare i linjeloppet i 65-årsklassen och silvermedaljör i tempoloppet när veteran-VM avgjordes i Italien i höstas.


Vasaloppet har blivit en jätteindustri. Vinter- och sommarevenemangen drar in 252 miljoner kronor i turistinkomster till de tre Vasaloppskommunerna Malung-Sälen, Mora och Älvdalen, enligt en undersökning som Vasaloppet och kommunerna låtit göra. Deltagare och medföljare tillbringade förra året i genomsnitt tre dagar och två nätter i regionen. De spenderade 738 kronor per dygn utöver boendekostnaden.

Den totala omsättningen är en ökning med 67 procent sedan den första mätningen gjordes 2009.

- Vi häpnar själva över intresset. Vasaloppets 15 800 platser fylldes på tio minuter i mars förra året och alla andra lopp var fullbokade i månadsskiftet oktober/november, säger Anders Selling, som tidigare skulle ha kallats Vasaloppsgeneral men har den i dag mera tidsenliga titeln vd på Vasaloppets Marknads AB.

- Det beror dels på det växande intresset för alla motionslopp, dels på bra vintrar de senaste åren. Det är utslagsgivande om det är snö tidigt i södra Sverige. Dessutom har vi varit duktiga i vår marknadsföring, vi var tidiga med att bredda med Tjejvasan och andra lopp.

- Och så har längdåkning blivit en trendsport. Jag vill citera vår invigningstalare förra året, Annichen Kringstad, som sa att Vasaloppet och vallningstips plötsligt har blivit samtalsämne på Stureplan, säger han.


Vasaloppets ekonomiska framgångar ger effekter också långt utöver de direkta turistinkomsterna, visar en undersökning som Visita, besöksnäringens branschorganisation, lät göra häromåret. Enligt Visita har Vasaloppet en rad "sekundära effekter":

Ökad träningsturism. Cirka 30 procent av deltagarna i Vasaloppet genomför träningsläger och den ökade träningsturismen till följd av detta omsätter cirka 100 miljoner kronor (2012).

Åretrunt-turism. Vasaloppsåkare återvänder med familjer och vänner som turister också andra tider på året.

• Skidförsäljning. En mild vinter uppskattas att Vasaloppet bidrar med upp till 40 procent av skidförsäljningen i landet. Under kyligare vintrar stannar siffran runt 10 procent.

• Folkhälsa. En Vasaloppsåkare lever i genomsnitt sju år längre och har bättre hälsa än riksgenomsnittet.

Infrastruktur. Vasaloppet är en motor för investeringar på kommunal och regional nivå i Dalarna. Vasaloppet bidrar också till planerade anläggningar för inomhusskidåkning i Skåne och Stockholm.

- Vasaloppet är ett bra exempel på hur ett stort evenemang kan sätta en region på kartan och ge ringar på vattnet långt utanför området. Det har otrolig betydelse för regionen och har samtidigt blivit en nationalangelägenhet, säger Thomas Laurell, ansvarig för public affairs på Visita.

- Vasaloppet är svårslaget när det gäller att göra en region känd och attraktiv. Det gör att människor lockas att bosätta sig där, att företag vågar etablera sig. Sådana evenemang har betydelse för samhället eftersom de ger sysselsättning och utveckling i glesbygd och landsbygd, säger han.




Så många från din kommun ska delta i Vasaloppet.
Foto: Foto: Expressen

Vill du åka Vasaloppet?

VECKANS ALLA LOPP

Kortvasan, 30 km: 10 000.

Tjejvasan, 30 km: 10 000.

Ungdomsvasan, 3, 5, 7 eller 9 km: 700 anmälda.

Öppet spår, söndag, 90 km: 10 000.

Öppet spår, måndag, 90 km: 8 000.

Halvvasan, 45 km: 5 000.

Stafettvasan, 24, 24, 14, 9 och 19 km: 8 000.

Vasaloppet, 90 km: 15 800.