Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vasaättens förste kung förvrängde historien

Nationaldagen firas på Skansen för ett par år sedan. Foto: TT

Gustav Vasa var den sortens kung som skulle få en engelsk regissör av historiska dramer på BBC att dregla av upphetsning.

Uppror, människojakt och en omättlig makthunger präglade hans liv. 

Att han utsågs till svensk kung den 6 juni 1523 och är ett av skälen till att vi firar Sveriges nationaldag är kanske en omständighet som skulle tonas ner i en brittisk tv-serie.

Det är nog sant att Sveriges nationaldag ännu inte blivit samma hejdundrande fest som hos våra norska grannar. 

Lika sant är det att många svenskar inte ens vet varför vi firar nationaldagen just den 6 juni.

Ett skäl är alltså att Gustav Vasa utsågs till kung den 6 juni 1523 – en riktig hårding som lade grunden för det nya Sverige. Ett annat skäl är att 1809 års regeringsform antogs just detta datum.

Man kan lugnt säga att Gustav Vasa var en av de mest sluga och kalkylerande kungar vi någonsin haft.

Han skaffade sig mängder av fiender i alla läger. Adel, bönder och kyrkan fick alla ta skeden i vacker hand.

Var inte typen som kompromissade 

Gustav Vasa visste vad han ville och han var inte typen som kompromissade. 

Den som tar sig tid att läsa på en smula om vår första kung inom Vasaätten märker snart att här finns dramatiskt stoff så att hälften kunde vara nog.

Och får man tro våra historiker så finns det skäl att vara skeptisk till väldigt mycket som sagts och skrivits om Gustav Vasa.

Gustav Vasa. Foto: PRESSENS BILD

Biskopen Peder Svarts krönika om kungens liv och leverne fram till 1534 är till exempel en mustig skildring som forskarna tar med en rejäl nypa salt. 

Sägnerna Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna är visserligen rafflande läsning men sanningshalten anses vara låg. 

Flera historiker, bland annat Lars-Olof Larsson, menar att kungen själv hade ett finger med i spelet i vad som skrevs om honom.

Även kungens eget kansli ska ha bidragit till hjältesagan om Gustav Vasa.

Det är i och för sig inte särskilt överraskande att kungen ville frisera bilden av sig själv. 

I likhet med så många andra härskare förstod Gustav Vasa värdet av ren propaganda. Att överdrifter och rena falsarier ingick i berättelsen var en del av spelet.

 

LÄS MER: Här är Sveriges sex värsta militära fiaskon 

 

Moderna historiker ifrågasättande 

Många skolbarn har genom åren fått en helt falsk bild av hjältekonungen. 

Historikern Dick Harrison menar att läseboksförfattaren Anna Maria Roos för över hundra år sedan fabulerade fritt om vissa händelser i Gustav Vasas liv. Den konstnärliga friheten fick ofta övertaget över historiska fakta.   

Moderna historiker har en mer ifrågasättande attityd till våra hjältekonungar.

Annat var det förr i tiden då författare gärna bidrog till att spä på bilden av handlingskraftiga kungar som uträttade stordåd. 

Erik Gustaf Geijer skrev på 1800-talet till exempel om Karl IX: 

”Och då jag skrifver svenska folkets historia, känner jag bättre än någon, att det är dess konungars.”

Dick Harrison kommenterade citatet i sin historieblogg i Svenska Dagbladet för att antal år sedan och menade att Geijer ”i enlighet med den på hans tid dominerande romantiska historiesynen, att den svenska folksjälen måste väckas till stordåd genom starka ledares aktioner.˝

Stormaktstid, ärofulla krig och regenter vars bedrifter ofta tänjde på gränserna för vad som ansågs möjligt, har bidragit till bilden av Sverige och oss själva. 

En av våra mest betydelsefulla kungar 

Men alla halvsanningar och osanningar till trots – Gustav Vasa är en av våra mest betydelsefulla kungar. Han föddes 1496 som Gustav Eriksson, son till Erik Johansson och Cecilia Månsdotter, båda medlemmar ur den svenska högadeln.

Gustav Vasas kröning är ett av skälen till att Nationaldagen infaller den 6 juni. I dag brukar kungafamiljen delta vid olika evenemang i samband med dagen, här syns de på en bild tagen på just nationaldagen i fjol. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

Skolgången blev av allt att döma ett misslyckande men mycket tyder på att han var tillräckligt förslagen på det där gatusmarta sättet som skulle tjäna honom så väl i framtiden. 

Historikern Olle Larsson skrev i fjol i Populär historia om när Gustav under tonåren tillbringade en tid vid Sten Stures den yngres hov och där skaffade sig viktiga politiska erfarenheter. ”Hans lärare och mentor blev Hemming Glad, en man som tillbringat mycket tid vid den påvliga kurian i Rom och där lärt sig det mesta om politiskt maktspel och ränksmideri. Vistelsen vid hovet kom att bli en viktig skola för den unge adelsmannen.”

Med tiden skulle Gustav Vasa leda kampen mot danskarna och Kristian II, mer känd som Kristian Tyrann. 

Gustav Vasa hade inte mycket förtroende för den danske kungen och inte lär det ha blivit bättre av dansken lät avrätta Gustavs far Erik under Stockholms blodbad.

I stora delar av Sverige växte missnöjet med den danske kungen som lät sig krönas i Storkyrkan i Stockholm.  

Gustav Vasa lyckades samla dalkarlar som fått nog av extraskatter och ett påbud om att de skulle avväpnas. 

Smålänningarna var minst lika arga. 

Med ekonomisk och militär hjälp från Hansastaden Lübeck lyckades Gustav Vasa kuva danskarna och deras svenska sympatisörer.

 

LÄS MER: Sveriges nationaldag – här firar du den på bästa sätt 

 

Kröntes 6 juni 

Den 6 juni 1523 valdes han till svensk kung i Strängnäs. 

Därmed var unionen mellan kungarikena Sverige, Norge och Danmark definitivt över. 

Kriget hade blivit dyrt och landets skuld till Lübeck var enorm. Gustav Vasa löste det genom att beskatta kyrkan. I samma veva överfördes biskoparnas slott och stora delar av kyrkans egendomar till kronan. 

Adeln och så kallat vanligt folk fick också besök av skattefogden. 

Gustav Vasa införde en stark centralmakt, som vi kan se spår av än i dag. Kungen var känd för att vilja detaljstyra och många av besluten gick via honom. 

Han byggde även upp en egen nationell armé. 

Dessutom förvissade han sig om att familjen skulle fortsätta att styra landet även efter sin död. 

Gustav Vasa var inte direkt osjälvisk. Som Olle Larsson skriver: ”Kungen verkar ha betraktat riket som släktens personliga egendom som skulle föras vidare till kommande generationer genom arv.”

När Gustav Vasa dog 1560 lär han ha haft inte mindre än femtusen gårdar i sin ägo.  

 

LÄS MER: Därför firar vi nationaldagen den 6 juni

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!