Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Våra djur älskas till tusen - och vårdas för miljardbelopp

"Vi tycker inte att det är ett värdigt hundliv, att hunden ska sitta i rullstol och kanske inte kunna kissa eller bajsa själv", säger Johan Beck-Friis.
Foto: Barbro Beck-Friis

De betraktas som familjemedlemmar. Och behandlas som sådana. 

 När ett sällskapsdjur blir sjukt förväntar sig dagens ägare lika avancerad vård som för en människa. 

 Det gör att kostnaderna för djursjukvård har ökat dramatiskt. 

 När labradortiken Maris bröt nacken kostade operationen 50 000 kronor. 

- Det var absolut värt det. Men det är tur att hon är försäkrad, säger matte Åsa Lundberg, 31.

Labradortiken Maris, 3,5, bröt nacken i en bilolycka i maj. Nacken undersöktes med datortomografi och stelopererades. I dag mår Maris bra och leker och skuttar precis som andra hundar.

 Bullmastiffhanen Bulten, 5,5, blev dålig i magen och fick bölder på tassarna. Det visade sig att Bulten är allergisk mot både kvalster, kött och kyckling. Nu får han kortisontabletter och sprutor, förmodligen livet ut. Med hjälp av medicin, mattes flitiga städning, veckobad och specialfoder har han ett bra hundliv.

 Maris och Bulten är båda patienter på Regiondjursjukhuset Bagarmossen i Stockholm. De är också två tydliga exempel på sällskapsdjur som inte skulle fått leva för femton-tjugo år sen.


Åsa Lundberg, 31, är tacksam över att veterinärerna kunde rädda hennes levnadsglada Maris.

 - Det är fascinerande vad man kan göra i dag. I dag har Maris ett helt normalt liv.

 För Pernilla Lindahl, 43, var det aldrig ett alternativ att avliva den kroniskt sjuka Bulten.

 - Bulten är ju vår ögonsten. Han är en del av familjen. Allt man kan göra för honom måste man göra, säger hon.

 Svenskarna älskar djur. Var fjärde hushåll har ett sällskapsdjur. Och våra älsklingar får kosta. 2008 lade vi 8,7 miljarder kronor på våra sällskapsdjur, enligt Handelns utredningsinstitut. En ökning med 45 procent sedan 2004. Djursjukvård är en allt större utgift. Kostnaderna för veterinärer och försäkringar ökade med hela 50 procent under samma period, från 2,25 miljarder till 3,39 miljarder.

 Djursjukvården har förbättrats dramatiskt. Och djurägarna förväntar sig lika avancerad djursjukvård som människosjukvård.

 - Man tycker att djuren är lika mycket värda som människor. Då vill man också ha lika bra sjukvård för sina sällskapsdjur som man själv får, säger Johan Beck-Friis på Veterinärförbundet.

 För tjugo år sedan fanns det ungefär 400 veterinärer som behandlade sällskapsdjur. I dag finns det 600 veterinärer som ägnar sig åt sällskapsdjur på heltid - och ännu fler som gör det på deltid.


Det finns fem stora regionsjukhus för djur och ett tjugotal mindre sjukhus. Till det kommer ett ökande antal veterinärkliniker. I veckan togs första spadtaget på ett nytt stort universitetsdjursjukhus i Uppsala: Veterinär- och husdjurscentrum. 23 000 smådjur och 7 000 hästar ska årligen vårdas på det stora dygnet runt-öppna djursjukhuset. Bygget, som ska stå klart 2014, kostar 1,5 miljard.

 För femton år sen startades en specialistutbildning för veterinärer som vill behandla sällskapsdjur. För ett par år sedan kom en påbyggnadsutbildning med organspecialitet. Nu finns det alltså särskilda djurhjärtläkare, djurhudläkare, djurögonläkare, djurreproduktionsläkare och djurkirurger.

 Undersökningsmetoderna som ultraljud, magnetkamera, datortomografi och blodprovsanalyser har förfinats. Behandlingar med läkemedel som cellgifter och strålning och kirurgiska ingrepp har förbättrats. Sverige har i dag flera blodbanker med hundar och katter som fasta blodgivare.

 Hundar och katter med kroniska sjukdomar som allergier, diabetes, hjärtsjukdomar, hormonsjukdomar, njursjukdomar eller ledbesvär kan i dag få livslång medicinering med injektioner eller tabletter. Hundar med utslitna höfter kan få höftproteser och cancersjuka katter opereras, får cellgifter eller strålbehandlas.

 - Det är mycket vanligare att ägare i dag kommer och säger "Vi vill att ni gör allt som ni kan, kostnaden har ingen betydelse" berättar veterinären och hudspecialisten Elisabeth Hernblad Tevell på Regiondjursjukhuset Bagarmossen.

 Apoteket AB har satsat extra på djurläkemedel sedan ett år tillbaka. Det finns ett hundratal apotek särskilt inriktade på djurläkemedel och e-handeln är stor. Specialmat och kosttillskott för att motverka sjukdomar som demens, ledproblem och övervikt hos hundar och katter har också blivit en stor marknad.


Den förbättrade vården och omvårdnaden har lett till att medellivslängden för sällskapsdjur höjts. När djuren blir gamla får de också åldrandets sjukdomar, precis som vi människor. I dag behandlar veterinärerna demenssjukdomar hos katter och hundar. Det var otänkbart förr, sällskapsdjur blev helt enkelt inte så gamla att de hann bli dementa.

 Precis som hos människor kan demens hos djur göra att de går i barndom. Djuren börjar kissa och bajsa inomhus, hittar inte hem och känner inte igen sina familjemedlemmar. Åtgärden är kosttillskott och bromsmediciner.

 - Man vill ju inte avliva sitt gamla djur bara för att det blivit lite virrigt, säger Linda Thoresson, chefsveterinär på Djursjukhuset i Helsingborg.

 Men djursjukvård är dyrt. Det subventioneras inte av skattemedel som människosjukvård. Djurägaren måste själv betala för alla undersökningar, behandlingar och läkemedel. Labradortiken Maris nackoperation kostade exempelvis 50 000 kronor, utredning och behandling av den allergiska Bullmastiffhanen Bulten minst 20 000 kronor.


Många djurägare skaffar sig därför privata försäkringar. Åtta av tio svenska hundar och var fjärde katt är försäkrade. En försäkring för en bondkatt kan kosta nästan en tusenlapp per år, en hundförsäkring två tusen eller ännu mer.

 - Vi uppmanar alla att ha en bra försäkring. Att behöva avliva ett sällskapsdjur för att det inte finns pengar känns svårt, även om det tyvärr händer, säger Linda Thoresson

 Den nya avancerade behandlingsmöjligheterna har lett till etikdiskussioner bland veterinärerna. Var går gränsen för hur mycket ska man göra för att rädda ett sällskapsdjur? I USA förekommer förlamade eller amputerade hundar som sitter i rullstol. Det är fortfarande ovanligt i Sverige.

 - Vi tycker inte att det är ett värdigt hundliv, att hunden ska sitta i rullstol och kanske inte kunna kissa eller bajsa själv, säger Johan Beck-Friis.

 Svenska veterinärerna utför av etiska skäl inte transplantationer av organ hos sällskapsdjur. Just njurproblem är vanligt hos äldre katter. I USA kan en njursjuk gammal katt få en ny njure från en hemlös, frisk, katt.

 - Riskerna är stora att djur missbrukas. Man ställer djur mot varandra, att den ena katten skulle vara mer värd än den andra, tycker Johan Beck-Friis.

 Ulla Björnehammar, ordförande i djurägarorganisationen Manimalis, är oroad över den amerikanska trenden. Det som händer i USA brukar komma till Sverige inom 15 år.

 - Som djurägare är man skyldig att aldrig utsätta djuret för lidande, bara för att jag själv inte vill bli ledsen. Djuren gör att vi människor lever både längre och friskare. Då tycker jag att man ska vara tacksam för den tiden man fått och säga adjö.


Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, ser inga större etiska problem med dagens svenska djursjukvård.

 - Visst kan man tycka att det är konstigt att man lägger så mycket pengar på att behandla sällskapsdjur. Men det finns ju konstigare saker människor lägger pengar på, som dyra bilar. Och djursjukvården konkurrerar inte med människosjukvården, det är två olika betalsystem.

 Torbjörn Tännsjö tycker tvärtom att människosjukvården har mycket att lära av djursjukvården. För möjligheten att låta ett djur dö med hjälp av lugnande medel och narkos är alltid ett alternativ. Majoriteten av alla sällskapsdjur avlivas av veterinär när de blir för gamla och sjuka.

 - Dödshjälp är en självklarhet inom djursjukvården. Det är en humanitär inställning. Vi borde ha densamma för människor också. Man ska inte ska hålla liv i ett djur som lider, precis som man inte ska hålla liv i människor som lider och inte vill leva.