Vänstern lägger in en högerväxel på Wall Street

Publicerad
Uppdaterad
"Ockupera Wall Street"-protester fortsätter spridas över USA.
Och den amerikanska ­vänstern vädrar morgonluft.
Ska detta bli demokraternas svar på republikanernas teparty?
Klart är att demonstranterna har en del att lära av högerns folkrörelse.
Tim Gratham, 27, missförstod frågan först. Vi träffades i Zuccotti-parken på södra Manhattan. Det är där "Ockupera Wall Street" föddes den 17 september och det har varit demonstranternas läger i New York ända sedan dess.
Wall Street ligger bara ett par kvarter bort. Frågan löd:
- Varför har det tagit sådan tid innan du kom hit?
- Åh, jag kommer från Tampa i Florida och vi har haft en egen protest där också, började han.
Men det var inte det jag menade. Den ekonomiska krisen drabbade USA 2008 och 2009. Det var då miljarder av statliga pengar pumpades in för att rädda bankerna och några av storföretagen, samtidigt som arbetslösheten steg och folk fick lämna sina hem.
Gratham mumlade något om att det tagit tid att planera och så vidare. En annan orsak var förstås att Barack Obama vann presidentvalet och vänstern i USA hoppades på stora förändringar.
De har inte riktigt kommit. Michael Kazin, en veteran från proteströrelserna på 1960-talet uttrycker det så här för USA Today:
- Folk har undrat samma sak. Var är vänstern i denna lågkonjunktur?
- Det är som om vi väntade på Godot. Nu har Godot faktiskt dykt upp.
Och inte bara i New York. Besök en större amerikansk stad i dag och chansen är rätt god att få se en lokal variant av "Ockupera Wall Street".
Jag såg dem i förra veckan vid Kennedy Memorial i Dallas. De håller till utanför delstatskongressen i Denver, utanför stadshuset i Los Angeles, på Dewey Square i Boston.
Här i New York tågade en grupp på cirka 400 demonstranter i veckan upp längs Park Avenue och sökte upp hemadresserna där miljardärer som mediemagnaten Rupert Murdoch och Jamie Dimon, vd på bankjätten JPMorgan Chase.
Ett centralt tema för protesterna är just att vanliga amerikaner lider eftersom storföretagen och de superrika roffar åt sig. En slogan som upprepas gång på gång är "Vi är de 99 procenten".
Det vill säga inte den topprocent av landets superrika som fått det betydligt bättre de senaste decennierna och som kontrollerar en allt större del av landets finanser.
Många av demonstranterna är unga och skälen är otaliga till varför de bestämt sig för att komma. En del har sina hjärtefrågor och det kan handla om allt från stoppa krigen till palestiniernas rätt till en egen stat.
Men detta gör också att resultatet riskerar bli splittrat. För många röster, för många budskap.
- Skillnaden mellan en arg mobb och en rörelse är målet, säger Dan Schnur.
Han kan en del om politik och var John McCains kommunikationschef i presidentvalet 2012.
- Om du marscherar till Washington och presidenten frågar: Vad är det ni vill? så måste du ha något att säga.
De är annars rätt duktiga på att organisera sig själva vid Zuccotti-parken. Där finns mat som donerats, en sjukvårdsstation, en mycket lokal radiostation, en egen tidning (Occupy Wall Street Journal) och mycket annat. Men någon riktig ledare eller talesman för rörelsen finns inte.
Även tepartyrörelsen är en gräsrots­rörelse som växte nerifrån och upp. Ironiskt nog fnyste många på vänstersidan åt pajaser som kom i sina gamla kläder från den amerikanska revolutionen och krävde lägre skatter och större respekt för den amerikanska konstitutionen.
Nu är det i stället högern och tv-kanalen Fox News som hånar skäggiga anarkister som stökar ner och slår upp läger.
Men en sak förstod tepartyrörelsen. Det gäller att påverka politikerna, att få dem att lyssna, att skrämma dem till att agera. Det gäller att artikulera mål och samlas kring dessa.
Och frånvaron av mer konkreta mål är något som oroar en del veteraner från 1960-talet och medborgarrättsrörelsen i USA.
- Det finns en skillnad mellan emotionella utbrott och en rörelse, säger Andrew Young som arbetade med Martin Luther King Jr till nyhetsbyrån AP.
- Detta är ett emotionellt utbrott. Skillnaden är organisation och förmågan att uttrycka sig.
För det demokratiska partiet så är "Ockupera Wall Street"-rörelsen en möjlighet, men också ett hot. Många demokrater ser med avund på hur tepartyrörelsen fungerat som en vitamininjektion för det republikanska partiet och hoppas att "Ockupera Wall Street" kan bli något liknande för vänstern.
Men de inser också att det finns en fara i detta. Många av demonstranterna står rätt långt ut på vänsterkanten och även om det ännu till stor del gått fredligt tillväga så finns alltid risken att vi kommer att få se sammandrabbningar på gatorna i New York eller i andra städer.
Barack Obama. Foto: Pablo Martinez MonsivaisOch politiskt våld på gatorna är något amerikanerna inte gillar. Det är också något tepartyrörelsen fattat. De är till och med noga med att försöka städa upp efter sig när de håller massmöten. Butiksägare kring Zuccotti-parken i New York börjar däremot klaga över förstörda toaletter och andra problem med de nya grannarna.
- Det är faran, att du går från fredliga protester till att folk slänger soptunnor, säger en demokrat i representant­huset som vill vara anonym till New York Times. Han hoppas dock att partiet kan dra nytta av rörelsen.
- Visst finns där en del tokigt anarkistiskt innehåll, men demokraterna gillar budskapet att hålla Wall Street ansvarigt. Det överlappar vårt eget budskap.
President Barack Obama har nöjt sig med att vara lite försiktigt positiv om "Ockupera Wall Street". Han har sagt att protesterna återspeglar den frustration som många amerikaner i dag känner.
Även om Obama vill höja skatten för de rikaste - ett budskap som "Ockupera Wall Street gillar" - så kan inte presidenten gå för långt i sin kritik av Wall Street och storföretagen. Han behöver finansiellt stöd därifrån han också när han ska försöka bli återvald nästa år.
Samtidigt är Obama ett dilemma för många av demonstranterna. Och säkerligen en orsak till varför det tagit sådan tid innan vänsterprotesterna inleddes.
För det var ju deras man som vann valet 2008. Många av dem jag talar med i Zuccotti-parken säger att de röstade på honom och att de nu känner sig besvikna över att så lite har hänt.
Tim Gratham har kommit från Florida för att protestera i New York. Många av förgrundsfigurerna inom vänstern har kommit på gästbesök till Zuccotti-parken på Manhattan. Dokumentärfilmaren Michael Moore har varit där, liksom professor Cornel West från Princeton-universitetet och Naomi Klein, en stark kritiker av globaliseringen och dess effekter.
Klein kom både med beröm och en varning:
Det är ett faktum att i informationsåldern så växer många rörelser upp till vackra blommor, men de vissnar snabbt. Detta beror på att de inte har några rötter.
- De har inga långtidsplaner över hur de ska få näring. Så när stormen kommer så spolas de bort.
Något storm är inte på väg, men vi är redan djupt inne i oktober och vädret kommer inte att bli bättre de kommande månaderna. Än så länge går det att sova i sovsäck (tält är inte tillåtna i New York) men frågan är hur många demonstranter som är kvar när vintern kommer.
En del kallar protesterna för en amerikansk höst, en anspelning på den arabiska våren. De borde kanske ha inletts under våren här också i stället.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag