"Support Hitler!", "Jävla jude!", "Länge leve Hamas!" eller bara ett fientligt "Yahoud!" - det arabiska ordet för jude.
Sedan Shneur Kesselman flyttade till Malmö för sju år sedan har han tvingats vänja sig vid ständigt nya antisemitiska förolämpningar.
Rabbinen har fått läskburkar och äppelskrutt kastade på sig. Han har trakasserats på stadsbussar och på tågstationen. Människor har spottat efter honom.
USA kommer till Malmö
Hur allvarligt är judehatet i Malmö? frågar människor ibland.
Ett svar: Så allvarligt att USA:s president Barack Obamas särskilda sändebud för att övervaka och motverka antisemitism, Hannah Rosenthal, i dag kommer till Malmö för undersöka läget.
Ett bättre svar: fråga Shneur Kesselman.
Den 33-årige rabbinen sticker ut på Malmös gator. Inte många Malmöbor klär sig som chassidiska judar, med svarta kläder, svart hatt och långt skägg.
"Det syns tydligt att han är jude"
När jag frågat Skånepolisens hatbrottssamordnare Susanne Gosenius varför just Shneur Kesselman utsätts för så mycket spott och spe har hon inte behövt fundera länge:
- Han syns. Man ser så tydligt att han är jude.
Dagen före Hannah Rosenthals besök i Malmö träffar jag Shneur Kesselman på hans tjänsterum i judiska församlingens hus nära synagogan. Från bokhyllan tar rabbinen en tjock pärm med polisanmälningar om hatbrott som drabbat honom.
Det senaste ärendet handlar om lördagskvällen den 10 mars i år.
Shneur Kesselman var på väg hem till sin lägenhet efter att ha lett gudstjänsten i synagogan. Han promenerade längs Malmös centrala gator, i sällskap med tre församlingsmedlemmar.
När sällskapet kom fram till Triangeln, nära Hiltons höga hotellbyggnad, stannade de för röd gubbe vid ett övergångsställe. En silvergrå BMW väntade samtidigt på grönt ljus. Föraren fick syn på rabbinen, började blinka intensivt med bilens helljus och varvade motorn.
Sedan gjorde BMW:n en rivstart. Den svängde häftigt, rakt mot Kesselman som stod på trottoaren. I sista stund manövrerade föraren tillbaka bilen ned på vägbanan igen.
- Den missade mig med ett par centimeter, berättar Shneur Kesselman.
70 incidenter
Att syftet var att trakassera och skrämmas tvivlar han inte på. Det är långt ifrån första gången liknande saker händer honom i Malmö.
För snart två år sedan skrev jag ett långt reportage i tidningen Sydsvenskan om judarnas utsatta situation i Malmö, med särskilt fokus på Shneur Kesselman.
Då bad jag rabbinen berätta hur många antisemitiska incidenter han drabbats av. Han funderade noga, sade att han inte ville överdriva.
- Runt sjuttio, sade han sedan.
Nu har antalet incidenter har stigit till runt nittio, bedömer han.
Drevs på flykt
Ungdomar i en park som skriker om Hitler när han passerar. En hotfull man på en buss som jagar efter rabbinen när han kliver av, tvingar honom att springa. Bil förare som vevar ner rutan och ropar "Länge leve Hamas!"
Ofta är antisemitismen i Malmö sammanvävd med ilska mot Israels hårda politik mot palestinierna i de ockuperade områdena Västbanken och Gaza.
Under Israels bombningar av Gazaremsan 2009 angreps en manifestation med israeliska flaggor på Stortorget med flaskor, ägg och raketer. Under rop som "jävla judar!" drevs deltagarna på flykten.
Judehatet i Malmö har sedan dess blivit en tydlig men oönskad del av stadens varumärke. En internationell nyhetsstory.
"Situationen är värre än jag förstått"
Stadens starke man, Ilmar Reepalu, S, är en del i den storyn. Reepalu uppfattas av många Malmöjudar som provocerande likgiltig inför judarnas situation.
Genom sina uppseendeväckande uttalanden om "den israeliska lobbyn" (i dansk tv), om att Sverigedemokraterna "infiltrerat" Malmös judiska församling för att "på så vis driva sitt muslimhat" (i tidskriften Neo) och om sin önskan att Malmös judar skulle ta avstånd från Israels politik (i Skånska Dagbladet) har Ilmar Reepalu bara förvärrat situationen, enligt judiska församlingens företrädare.
Nu försöker Reepalu slå an en annan ton:
- Situationen för judarna i Malmö är långt, långt värre än jag hade förstått, sade han för ett par veckor sedan till Expressen.
Reepalus missade allvar
För många av Reepalus kritiker är hans nyfunna ånger inte trovärdig. Hur kan Reepalu, som flitig läsare av Sydsvenskan och Skånskan, ha missat allvaret? Bägge tidningarna har skrivit massor om vardagsantisemitism i Malmö: om judar som gömmer sina halssmycken med davidsstjärnan när de går in på Burger King, om judehatiska kedje-sms, om judiska fotbollslaget Hakoah som drabbas av äggkastning och antisemitiska glåpord.
Reepalus hantering av antisemitismen i hans stad väcker förundran även på USA:s utrikesdepartement.
I februari i år reste USA:s nyutnämnda ambassadör i Stockholm, Mark Brzezinski, till Malmö. Vid ett möte med den judiska församlingen kritiserade ambassadören Ilmar Reepalu, uppger en källa till Expressen.
Minns inte kritiken
Kritik från supermakten USA mot en svensk kommunstyrelseordförande är förstås en extraordinär händelse. Expressen har bett Mark Brzezinski om en intervju om saken, men ambassadören har avböjt.
Ilmar Reepalu säger sig inte minnas någon kritik från ambassadör Brzezinski under deras möte på Stadshuset.
- Vi diskuterade nog antisemitismen, men jag kan inte minnas någon kritik mot mig, säger Reepalu till Expressen.
Vad tycker då rabbinen Shneur Kesselman om att Obamas antisemitism-sändebud kommer till Malmö? Han skrattar lite när jag ställer frågan, ett mycket sorgset skratt.
Ignorerade spottloskor
- Jag tycker att det är väldigt... konstigt, faktiskt. Att en ambassadör och ett sändebud från USA måste komma till en svensk stad, till Malmö, för att de är bekymrade över situationen för mänskliga rättigheter här. Okej om det hade varit i Syrien, i någon diktatur. Men i Sverige?
Shneur Kesselman växte upp i bilfabrikstaden Detroit, en stor och ruffig stad. Han var oförberedd på judehatet i Malmö när han flyttade hit som ung, 25-årig rabbin.
De första månaderna försökte Kesselman att ignorera glåporden och spottloskorna. Sedan gick det inte länge.
Judiska församlingen krymper
Men att lämna Malmö är inte aktuellt. Shneur Kesselman och hans fru har bestämt sig för att förbli Malmöbor livet ut. De tycker sig ha ett uppdrag: att stärka den judiska identiteten i en stad där församlingen krymper och nu bara består av 650 medlemmar.
- Jag önskar verkligen att min fru och mina barn kan växa upp i trygghet här. Politiker som Ilmar Reepalu kan göra något åt detta. Hittills har han inte gjort någonting.
