Peter Magnusson. Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix
Peter Magnusson. Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix

Undersköterskans rasismkritik upprörde - och granskas på nytt

Publicerad
Uppdaterad
Undersköterskan Peter Magnusson avslöjade i tv-programmet "Debatt" den rasistiska jargongen på IVA på Södertälje sjukhus.
Uttalandet slog ner som en bomb. Det var första gången någon offentligt talade så öppet om rasism bland personalen på ett svenskt sjukhus.
Nu kontrar tidningen Sjukhusläkaren med en granskning som hävdar att Magnussons och SVT:s version är en bluff.
Undersköterskan Peter Magnusson, 40, började arbeta på intensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus 2004. Det var hans första vårdjobb; han var tidigare elektriker och teletekniker men omskolade sig. Han trivdes enormt bra med sitt nya arbete och såg upp till många av sina kolleger, berättar han.

Södertälje är en invandrartät kommun
med cirka 22 000 av landets ungefär 100 000 assyrier/syrianer - en stor del av patienterna har därför invandrarbakgrund. Peter tyckte att vissa medarbetare behandlade patienter och anhöriga med utländsk bakgrund annorlunda.
- Attityden var grinig, negativ, nonchalant - man kanske struntade i smärtlindring, och i att informera.
- Jargongen kunde också vara öppet rasistisk - med kommentarer som "jävla Taikon", och "man borde släppa en bomb på assyriska stadion", och nedlåtande sånger inför patienter och anhöriga. Jag förvånades över att jargongen verkade så accepterad.
- Jag har två yngre systrar som är adopterade från Indien. Så kanske är jag särskilt vaksam. Jag tror inte att sådana här attityder är vanligare på Södertälje sjukhus än på andra arbetsplatser eller sjukhus - men det krävs att ledningen jobbar mot dem.
En kväll när Peter jobbade kom en kvinna som fått en hjärtinfarkt in. Hennes son, som var i 35-årsåldern, var med.
Peter Magnusson:
- Vi rullade in henne i ett rum, sonen satte sig på en stol intill sängen och min kollega började ställa rutinfrågor, som: Röker du? Det var sonen som svarade på de flesta frågor, och när min kollega fick veta att kvinnan varit i Sverige i 14 år utropade hon: "Herregud! Har du varit här i 14 år och kan fortfarande inte svenska?"
- Sonen sjönk ihop där han satt. Jag såg hur ledsen - och häpen - han blev. Han sa: Hon har haft en hjärnblödning så hon pratar inte så bra syrianska heller.
- Självklart förlorade de förtroendet för oss.

Efter den händelsen sökte Peter upp sin närmsta chef; de satt i ett långt samtal där Peter gav sin bild.
- Jag pratade med gruppchef, klinikchef - men inget hände.
Så en kväll kom en romsk man in på IVA; han hade försökt ta sitt liv.
- Han hade druckit alkohol och tagit tabletter, och hade svårt att andas.
Enligt Peter Magnusson struntade den ansvariga sjuksköterskan i att hålla patientens luftvägar fria, och riskerade därmed hans liv.
- Jag är övertygad om att en svensk man hade blivit behandlad annorlunda, säger Peter.
Efter att ha rådgjort med några kolleger ringde Peter till tv-programmet "Debatt", som då leddes av Janne Josefsson.
Programmet sändes den 29 januari 2009 - och väckte starka reaktioner och, för Södertälje sjukhus, svarta rubriker.

Den 9 februari kallades Peter till ett möte med fyra chefer. I fickan hade han en bandspelare. Mötet börjar i vänlig ton - men senare blir stämningen irriterad, och när Peter frågar sin närmsta chef varför hon ser så arg ut svarar hon:
"Jag kan inte förstå varför man vänder sig till en sådan journalist som Janne Josefsson och sticker kniven i ryggen på mig."
Cheferna talar om en "förtroendekris" och vädjar till Peter att inte prata med medierna igen. Ordväxlingen sändes i "Debatt" i SVT den 24 februari. Sjukhusledningen fick ta emot hård kritik - och cheferna anmäldes till JK för brott mot meddelarfriheten.

Peters fackförbund Kommunal och Södertälje sjukhus
hamnade i en tvist om hans tjänst. Enligt sjukhuset bör han omplaceras på grund av konflikter på arbetet. Medan Kommunal yrkar på att han ska få tillbaka sitt jobb, och att facket och Magnusson får dela på ett skadestånd på 200 000 kronor.
Fallet togs upp i Arbetsdomstolen i december i år, domen kommer i februari. Peter Magnusson menar att sjukhusledningen vill få tvisten att handla om annat än rasism.
- Ledningen har gjort mig till problemet, i stället för att ta itu med problemen på avdelningen.

Maria Hansson, är ombudsman på Kommunal och har insyn i fallet. Hon har inte hört talas om liknande händelser.
Är rasism mot patienter inom vården ett stort problem?
- Jag upplever inte det, vi får ju fler och fler medlemmar som inte är födda i Sverige.
- Men vi har många fall där medlemmar själva känner sig diskriminerade, till exempel på grund av etnicitet, ungefär 100 per år bara på förbundskontoret, det är säkert många fler.
I veckan publicerade tidningen Sjukhusläkaren, som företräder Sveriges läkare, en granskning av händelserna på Södertälje sjukhus. Artiklarna - som skrivits av Christer Bark, chefredaktör för den tryckta utgåvan av Sjukhusläkaren - slår fast att invandrare inte har fått sämre eller diskriminerande behandling på Södertälje sjukhus.
"Uppgifterna visade sig, när de granskades, vara felaktiga och kraftigt överdrivna", skriver han.

Tidningen Sjukhusläkaren skriver vidare att verksamhetschefen Kajsa Giesecke hade bedrivit ett framgångsrikt arbete med mångfald: "Var tredje läkare på hennes klinik var invandrare. Tre av fem chefer och biträdande chefer hade utländskt ursprung". Inga fall av felbehandling har konstaterats. Och i stället för en rasistisk kultur handlar det enligt artikeln om personalmotsättningar och fem enskilda kränkande uttalanden "i fikarum och korridorer".

Peter Magnusson lämnade aldrig in några avvikelserapporter på de händelser han reagerat så starkt på - inte heller hade patienterna klagat.
Mikael Fjällid, medicinskt ledningsansvarig läkare på Södertälje sjukhus när programmen sändes, vill inte svara på frågor när Expressen ringer.
- Jag har läst artikeln i Sjukhusläkaren och det enda jag kan säga är att den är det närmaste sanningen som har skrivits.
Till tidningen Sjukhusläkaren har han sagt: "Det glädjande är att anklagelserna om diskriminerande vård av invandrare och en rasistisk kultur på Södertälje sjukhus visade sig vara osanna, men det sorgliga är att många tappat förtroendet för sjukhusledningen och sjukhusets styrelse."

Axel Gordh Humlesjö - medarbetare på "Debatt" då programmen sändes för snart två år sen - är kritiskt till Sjukhusläkarens publicering.
- Den så kallade granskningen bygger på sjukhusets partsinlaga som nästan i sin helhet har använts i Arbetsdomstolen för att rentvå sjukhuset och smutskasta underskötaren, säger han till tidningen Journalisten. De har varken intervjuat underskötaren eller någon på "Debatt". Jag har räknat till 48 sakfel i de två artiklar som tidningen publicerar.
Ett av felen i granskningen är, enligt Gordh Humlesjö, att "Debatts" program inte byggde på uppgifter från en enda källa, utan flera.
- Vi pratade med omkring 20 personer och hade fyra källor i programmet, två som medverkade i programmet och två anonyma. Vi bygger absolut inte vår story bara på undersköterskans uppgifter.

Dessutom är de utredningar som Sjukhusläkaren hänvisar till inte oberoende, utan utförda av sjukhuset, enligt Axel Gordh Humlesjö.
- De tog in ett konsultbolag som gjorde en enkätundersökning, men ingen utredning.
Kajsa Giesecke, tidigare verksamhetschef på Södertälje sjukhus:
- Det finns bara förlorare i den här processen. Det är en tragisk historia. Mest synd är det om min före detta personal som blev oskyldigt anklagad för rasism.
Fanns det ingen sanning i anklagelserna?
- Händelseanalysen visade att det inte fanns ett korn sanning i anklagelserna.
Enligt "Debatt" gjordes utredningen av ett konsultföretag som sjukhuset själv anlitat. Var den opartisk?
- Nej, det har inte gjorts en oberoende utredning. Jag skrev till styrelsen och sa att man borde göra en ur samhällets synpunkt oberoende analys. "Debatt "har rätt i det.
- När det gäller utredningarna av de patientfall som Peter Magnusson tog upp fanns inget i dem som man kunde tolka som dålig vård.

Den 2 februari kommer Arbetsdomstolens dom
. Då avgörs om Peter Magnusson får gå tillbaka till sin tjänst på IVA.
Han ångrar inte att han vände sig till tv.
- Men jag var naiv. Jag tyckte att jag tagit upp världens mest självklara och okontroversiella fråga - vi vill inte ha rasism på Södertälje sjukhus! Att det var en sådan bomb anade jag inte.
Vd:n för Södertälje sjukhus, Mikael Runsiö, vill inte kommentera frågan. Sjukhusets kommunikationsavdelning meddelar: "Med respekt för den dom som arbetsdomstolen ska avkunna den 2 februari 2011, väljer han att ej kommentera er artikel."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag