Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tyska anfallsplanen: Blixtkrig mot Sverige

ANFALLET. Nazityskland hade en färdig plan för ett blixtkrig mot Sverige. Tyska trupper skulle anfalla landet från alla väderstreck.

Flyganfall mot storstäderna, fallskärmsstyrkor mot Östersund, stridsvagnar mot Sundsvall och två tyska divisioner mot Värmland.

Så planerade Hitlers generaler att invadera Sverige under andra världskriget.

Sverige saknar "existensberättigande", slog nazitoppen Joseph Goebbels fast för exakt 70 år sedan.

- Det finns uppgifter om att tyskarna var på väg, säger Christer Bergström, historielärare i Eskilstuna som skrivit ett 20-tal böcker om andra världskriget - men fackhistoriker anser att det rörde sig om skrivbordsplaner.

VAD?

Nazityskland hade färdiga planer för ett blixtanfall på Sverige under andra världskriget. Fackhistoriker anser att det var skrivbordsplaner, medan andra experter anser att hotet var reellt.

VILKA?

Christer Bergström. Författare och historielärare som beskriver de tyska generalernas attackplaner i detalj.

Rudolf Bamler. Tysk general som utarbetade invasionsplanen "Operation Polarräv" och har berättat om den efter kriget.

Klas Åmark. Historie­professor som säger att Hitler aldrig hade några konkreta planer att anfalla Sverige.

Joseph Goebbels. En av Hitlers närmaste män som skriver att Sverige saknar "existensberättigande".

Adolf Hitler. Nazitysklands ledare som aldrig gav order att attackera Sverige.

Dick Harrison. Historieprofessor som säger att det är helt osannolikt att Sverige löpte någon akut risk.

Det är april 1942 och Adolf Hitler härskar fortfarande oinskränkt i Europa. Den så kallade februarikrisen mellan Sverige och Tyskland har just utspelat sig. Det surrar av rykten om att Storbritannien ska attackera det naziockuperade Norge med svensk hjälp - och att Tyskland planerar en invasion av Sverige för att stoppa detta scenario.

I det spända läget förklarar den tyske propagandaministern Joseph Goebbels, en av Hitlers närmaste män, att Sverige inte har rätt att finnas till. Han noterar att det skulle ha varit mycket lättare att besegra svenskarna två år tidigare i samband med invasionerna av Danmark och Norge.

"Svenskarna är beslutna att möta var och en med vapenmakt som angriper deras territorium. Åtminstone säger de det i dag. Det hade nog varit bra om vi hade inkasserat också Sverige under aktionen i norr. Denna stat har ju över huvud taget inget nationellt existens­berättigande mer", skriver Goebbels i sin dagbok den 15 april 1942.

Citatet är återgivet i Stig Jonassons bok "Nazismen i dokument" från 1965.

- Goebbels har helt rätt. Om tyskarna hade anfallit i april 1940 skulle Sverige ha varit en munsbit. Våren 1942 hade Sverige en betydligt bättre utrustad och utbildad armé, säger Klas Åmark, historieprofessor vid Stockholms universitet.

 

Men invasionskartorna var färdiga med utprickade bombmål och platser för luftlandsättningar, truppernas anfallsvägar var utritade. Planerna var klara, det framgår av tyska generalers vittnesmål efter andra världs­kriget.

Det skulle ha blivit ett nytt blixtkrig, en snabb attack med motoriserat infanteri, pansar och flygunderstöd. Sverige hade trots allt inte haft mycket att sätta emot den nazityska övermakt som tidigare i kriget effektivt hade krossat allt motstånd.

Hitler gav dock aldrig order om någon tysk invasion - och Sverige klarade sig som ett av få länder i Europa undan krigets fasor. Hur nära det var kommer vi sannolikt aldrig att få veta. Helt säkert är i alla fall att det fanns en färdig attackplan mot Sverige.

- Det kan ha varit nära 1943. Det förekom en icke obetydlig tysk uppmarsch mot Sverige första halvåret 1943. Vissa forskare hävdar att en invasion var på gång, säger Christer Bergström som publicerat artikeln "Den tyska invasionsplanen mot Sverige" på sajten Svenskt militärhistoriskt bibliotek.

Sverige skulle ha fångats i en kniptång av tyska styrkor som trängde in över gränserna från Norge och Finland. Invasionsplanen "Operation Polarräv" var utarbetad av generallöjtnant Rudolf Bamler, stabschef i tyska armén i Norge, och generalmajor Adolf von Schell. Bamler har skrivit om detta efter kriget.

 

- Man har aldrig hittat originaldokumenten med planerna. Tyskarna förstörde dem. Så vi vet inte med säkerhet hur nära vi var en invasion, säger Bergström, gymnasie­lärare med ett brinnande intresse för andra världskrigets historia som just nu skriver på en ny bok om Ardenneroffensiven.

Tunga historiker säger att Sverige aldrig var allvarligt hotat. Hitler hade inte anledning att attackera så länge Sverige exporterade kullager, järnmalm och verkstadsprodukter till Tyskland.

- Alla krigsmakter planerar anfall, det ingår i rutinerna. Det innebär inte att planen skulle användas. Tyska forskare har grundligt gått igenom arkiven och inte funnit några konkreta avsikter mot Sverige, säger professor Klas Åmark.

- Vi var inte nära ett anfall. Den tyska generalstaben planerade ifall Hitler av någon anledning skulle bli förbannad och få ett ryck, säger han.

Lyckligtvis fick Hitler aldrig just detta ryck och planen sattes inte i verket. Annars kunde ett massivt anfall mycket väl ha skett just enligt den tyska krigsplan som Christer Bergström återger. Det skulle ha gått till så här:

 

Tyska trupper går över gränsen från det ockuperade Norge på bred front. Först bombar Stukaplan flygfältet på Frösön där en svensk flygflottilj var baserad och omedelbart därefter luftlandsätts soldater för att ta kontroll över flygfältet.

Samtidigt bryter pansartrupper in i Jämtland för att slå ut de svenska styrkorna i Östersund. Tyskarna går också från Narvik mot Kiruna för att säkra gruvorna där samt över gränsen från sin bundsförvant Finland vid Haparanda. De sätter i land trupper i Örnsköldsvik. Attackerna från öster och väster skär av Norrland.

Målet är att förinta försvaret i norra Sverige där Bodens fästning är centralpunkten, allt enligt Christer Bergströms redogörelse.

Längre söderut går två tyska divisioner in i Värmland för att slå ut militärstaben i Karlstad. Trupper sätts i land från luften i Sunne och Kil. En styrka fortsätter ned mot Bohuskusten och intar först Uddevalla, sedan Borås.

Tyska flygvapnet Luftwaffe bombar järnvägsknutar som Avesta, Falköping, Hallsberg och Nässjö för att försvåra svenska trupptransporter, skriver Bergström.

 

Ytterligare en tysk division från det ockuperade Danmark sätts iland mellan Varberg och Falkenberg. Denna går norrut, undviker det starkt försvarade Göteborg och etablerar samband med de tyska trupperna i Västergötland. Styrkor sätts också i land på Gotland.

Om Sverige mot förmodan fortfarande håller stånd marscherar tyskarna mot Stockholm i tre kolonner.

"En över Jönköping, Lin­köping och ­Norr­köping; en över Skövde och norrut; en över Karlskoga, Örebro och Västerås/Eskils­tuna. Tyskarna förväntade sig ett huvudslag med svenska armén i öppen terräng någonstans mellan ­Västerås och Uppsala, kanske vid Enköping", skriver Bergström.

Samtidigt riktar Luftwaffe massiva bombanfall mot Stockholm, Göteborg och Malmö, som nämns i de tyska dokumenten. Bergström tillägger att andra städer som Helsingborg, Karlskrona, Kalmar, Södertälje, Uppsala och Enköping troligen skulle ha bombats.

- Det handlar om standardplanering i händelse av kris. Det är helt osannolikt att det var en akut risk 1943, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

 

Här är Hitlers plan för att förinta Sverige. Genom ett massivt anfall från alla väderstreck skulle det svenska försvaret och den viktiga järnvägen slås ut. Om svenskarna mot förmodan fortfarande höll stånd skulle tyskarna marschera mot Stockholm där det avgörande slaget skulle stå någonstans mellan Västerås och Uppsala.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!