Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Trots rusket - vädret hetare än någonsin

Ingalill Ahlin, 59, Honey Martin, 9, Summer Martin, 6 och mamma Anna Martinn, 37 från Ulricehamn utrustade sig ,ed regnkläder och paraply och gav sig ut i ruskvädret i Falkenberg. Foto: Niclas Henrikczon

Regnet öser ned och lågtrycken attackerar på alla ­fronter.

Trots den svala sommaren är vädret hetare än ­någonsin - som samtalsämne.

Vårt väderprat slår alla rekord med hjälp av nya appar och mediernas utvidgade bevakning.

Bryr du dig om vädret på semestern?

Apparna med koll på vädret

Med radarbild över Norden

Smhi. SMHI presenterar tiodygns­prognoser med utvecklingen timme för timme. ­Innehåller en radarbild över Norden där man enkelt kan se nederbördsmoln och liknande. Utfärdar vädervarningar. Radar- och ­väderkartor. Information om solens upp- och nedgång, temperatur, nederbörd och vind.

Visar sjövädret i bilder

Kustväder. En ny app från Sjöräddningssällskapet som visar sjövädret i bilder. Det är den första väderappen som visar hur havet ser ut i olika vindstyrkor och väder­förhållanden. Visar snabb överblick de ­närmaste två dygnen. Detaljerat kustväder timme för timme, vindar, temperatur, vågor, strömmar.

Tiodygnsprognos och grafer

Yr.no. Norska meteorologiska institutet och NRK driver vädertjänsten Yr.no tillsammans. Den har snabbt blivit populär. Appen ger tiodygns­prognoser, uppdelade på var sjätte timme. Den presenterar temperatur, väderbild, nederbörd, vind- styrka och vindriktning. Som tillägg fås tvådygnsprognos med graf. Utfärdar väder­varningar i Norge.

Information om väder och vågor

Klart.se. Klart.se är en av landets 25 ­populäraste sajter. Utfärdar 14-dagarsprognos, timme för timme de två första dygnen. Visar nederbörd, molntäcke, temperatur och radarbild. Har information om väder, vågor och ­temperatur vid landets ­kuststräckor, samt snörapporter från flertalet skidanläggningar i landet.

Skyfall, översvämningar och idel dystra utsikter. Det är mitt i juli, semestertid, och alla väderinstitut ­förutspår fortsatt ­ostadigt. I bästa fall solglimtar mellan de regntunga skyarna.

Ett samtalsämne är givet, både på de blöta campingplatserna runt om i landet och på de solstekta ­stränderna vid Medelhavet dit 10 000-tals svenskar lyckats fly trots att charter­resorna börja ta slut.

- Vi håller koll och surfar på vädersajter. Flera gånger om dan. Alla kompisar gör det också, det är det stora samtalsämnet under semestern, säger Anna ­Martin, 37, från Ulrice­hamn.

- Jag är jättemycket mer intresserad nu när det finns vädersajter på nätet. Jag brukar aldrig titta på väderleks­rapporterna på tv.

- Vi kollar vädret. Det får styra våra planer, särskilt den här regniga sommaren. Vi vill inte sitta inregnade i vårt lilla sommarhus i Falkenberg, säger hon.

Också Annas dotter Summer, 6, dras med i vädersnacket.

- Summer tycker att det är en jätte­dålig sommar. Hon vill bara bada i pool, säger mamman.

 

Att snacka väder har länge varit ett typiskt svenskt fenomen. Nu har det blivit en formlig folksport. Svenskarna är det tredje mest väder­fixerade folket i världen, mätt efter hur mycket det bloggas om vädret. Bara Kina och Storbritannien är värre. Detta enligt en mätning som tidskriften Väder gjorde häromåret.

- Vädret betydde mer i våra liv förr när Sverige var ett jordbrukarland och vi var beroende av vädret för vårt arbete. Det är intressant att väderintresset ökar sam­tidigt som vi blir allt mindre beroende, säger professor Orvar Löfgren, etnolog i Lund.

- Medierna har större vädertäckning. Vädersajterna blir större och större, också väderrapporterna i tv och press.

- Särskilt under semestern skapar vädret intressant mikrodramatik. Lite mikrospänning. Blir det sol eller inte? säger han.


Orvar Löfgren under­stryker att vädret är ett "klassiskt och ofarligt samtalsämne". Speciellt i Skandinavien och England. Men kopplingen mellan väder, solkult och semester är relativt ny. Först på 1920-talet började man intressera sig för solbränna; tidigare var överklassen blek och vit medan bara kroppsarbetare som måste jobba utomhus var bruna.

- En gång hade vi solkult som var kopplad till fruktbarhet, den går långt tillbaka. Nu är det en solkult kopplad till kroppen som ska vara snygg och brun. Folk längtar efter bristvaran sol, därför talar alla om vädret, säger Orvar Löfgren.

- Det nya är jämförandet. Alla jämför. Hur har din vecka varit? Man gör bokslut efter semestern. Vädret ger väldigt tydlig fokus åt semestern, säger han.

 

Att vårt intresse för väder når sin kulmen under sommarmånaderna visar inte minst trafiken på väderinstitutens appar och hemsidor.

Mobilerna gör det enkelt att hålla koll på de senaste väderprognoserna direkt från stranden.

Det norska meteorologiska institutets app Yr.no har laddats ner av över en miljon svenskar. Hela 28 procent av de 4,5 miljoner som använder appen är svenskar.

Den norska appen är en av de mer populära, men det finns en rad andra väderappar som hjälper oss att följa vädret. Förra veckan blev det ett så hårt tryck på SMHI:s app att den låg nere.

- Många har helt enkelt varit intresserade av vad som ska hända med vädret nu när semestrarna har dragit i gång, säger Sandra Andersson, meteorolog på SMHI.

 

Tomas Wennström är en av grundarna av vädersajten Vackertväder.se. De senaste veckorna har de haft ovanligt många besökare. Trafiken har gått upp med 30 procent och sajten har haft nästan 50 procent fler sidvisningar.

- Dåligt väder är bra väder för oss. När det är storm, åska och mer omväxlande väder så är folk mer intresserade. När man har sina semesterveckor vill man naturligtvis veta hur det blir. Generellt sett ökar intresset för vädret på sommaren, säger han.

 

Martin Hedberg på Klart.se märker av samma sak. Antalet användare av Klart-appen har nästan fördubblats under juni och juli. I början av april hade appen 150 000 unika besökare i veckan, nu är siffran uppe i 280 000.

- Sommaren är den tid då folk är mest aktiva när det gäller vädret. Den här sortens väder som vi har nu gör att folk vill hålla sig uppdaterade. Hade vi haft ett stort högtryck hade folk haft lättare att göra prognoser själva, säger han.

Andra populära väderappar är Lantbruksvädret, Väderklockan, WeatherWise och ViVa. För att bara nämna några.

 

Anders Thunberg, 61, i Degerfors har alltid varit intresserad av väder. Hans intresse ökar på grund av alla appar och andra nya informations­källor. Han tillhör dem som frågar om hur vädret är när han ringer hem från utlandssemestern - och han har med egen badtermometer på sol­resor till Medelhavet och Thailand.

- Jag har tre appar i telefonen. MSN, Yr och SMHI. Jag kollar många gånger om dan. Det är intressant att man kan göra det var man än är, säger Anders Thunberg som har semester just nu.

- Mina barn tycker att jag är väder­besatt, men det stämmer inte. Vädret styr inte mitt liv, jag bara tycker att det är kul att följa det.

Han berättar att han var på Kreta förra veckan och att han då mätte bad­temperaturen varje dag. Den låg på 28-30 grader.

- Det var kul att berätta för dem där hemma hur varmt vi hade det. Det kändes bra att vi hade valt rätt vecka att resa, att det inte var värmebölja hemma. En liten triumf, säger Anders.

- Väder och vind är ett vanligt samtalsämne. Det är en bra inkörsport när man vill tala med grannen över häcken, säger han.

 

Etnologen Åke Daun bekräftar att väderprat fyller en social funktion. Det är det vanligaste sättet att konversera med folk man inte känner. Eller om man möter grannen i trappan.

- Alla är intresserade av vädret. Här är vädret så oförutsägbart, upp och ner. I Sydeuropa är det inga större växlingar. Där säger ingen "vilket vackert väder vi har i dag" eller "oj, vad det regnar". Det är inget samtalsämne, det har ingen vikt som fenomen, säger professor Åke Daun.

- I hela Medelhavs­området upplever människan samtal som själva essensen i livet. Man tar tillfället i akt att prata. Där är det omöjligt att två personer står länge och väntar på en buss utan att säga något till varandra. När jag åker tåg Stockholm-­Göteborg kan jag sitta intill någon i flera timmar utan att han eller jag kommer på tanken att säga något.

- Väderpratet fyller en social funktion eftersom vi är fantasilösa när det gäller att prata om andra saker. Det kan vara en startpunkt om man är intresserad av att samtala med grannen, säger han.

 

Också professor Viveka Adelswärd, samtalsforskare, understryker att prat om väder bara förekommer i länder där vädret och årstiderna växlar. Och särskilt då i det gamla jordbrukslandet Sverige.

- Det är vanligt i Sverige och England. I länder där solen skiner hela dagarna finns ingenting att säga om vädret. Där talar man snarare om den senaste fotbollsmatchen eller sin värsta krämpa, säger hon till Dagens Nyheter.

- I ett land eller en kultur där vi varit beroende av temperaturväxlingar och vindens styrka har vi en vana att prata om det. Som fiskare eller bonde var man tvungen att förhålla sig till vädret. Det kan bidra till att det ännu är ett populärt samtalsämne - trots att vi nu lätt kan gå in i stugvärmen om det blåser, säger hon.

Men vädret behöver inte bara vara ämne för en ytlig konversation. Det kan också handla om genuint intresse för klimatet och miljön.

- Jag har just hört rapporterna om de fruktansvärda översvämningarna i Japan. Jag funderar lite djupare vad de beror på. Har de med miljö och utsläpp att göra? säger Anders Thunberg.

 

- Naturkatastrofer har ju alltid förekommit. Nu verkar de komma oftare. Eller så beror det bara på att vi får reda på dem så snabbt nuförtiden. Har de rätt som varnar för den globala uppvärmningen? säger han.

Den diskussionen tar fart nu när en ny forskningsrapport från SMHI har visat att klimatförändringar ger oss regnigare somrar. Oväder som orsakar våldsamma översvämningar blir allt vanligare på grund av växthuseffekten, skriver SMHI i rapporten.

- Det har skett en ökning av de riktigt stora skyfallen sedan 1970-talet, säger Lennart Wern, meteorolog på SMHI.

- Det hänger ihop med den globala uppvärmningen. De kraftiga oväder som nyligen drabbade Småland och Dalarna föregicks av höga temperaturer, säger han.

 

SMHI har granskat hur nederbörden förändrats i Sverige sedan år 1900. Studien visar att sedan 1970-talet har nederbörden i Sverige ökat parallellt med att temperaturen stigit. De flesta skyfallen äger rum i juli och augusti.

- Vi är ett lyckligt folk som är förskonade från stora problem och från stora naturkatastrofer. Det kunde finnas värre ting än vädret att tala om, säger Orvar Löfgren.

- Vädret är ett stillsamt ämne men fullt av ny­fikenhet. Det skiftar varje dag, säger han.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!