Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Trixandet som får svenska byggföretag att gå miste om jobben

MILJARDKONTRAKT. Citytunneln i Malmö är en av flera miljardkontrakt som det tyska bolaget Bilfinger Berger vunnit.
Foto: Christer Wahlgren
Mikael Färnbo.
Foto: Foto: Linus Hallgren

Tyska koncernen Bilfinger Berger marscherar in på den svenska byggmarknaden. Konkurrenterna kan bara storögt titta på medan företaget tar hem de största statliga kontrakten.

 På bara några år har det tyska bolaget vunnit miljardkontrakt i tre gigantiska upphandlingar: Norra länken och Citybanan i Stockholm samt Citytunneln i Malmö. Det är investeringar till ett sammanlagt värde av 37 miljarder kronor, de största statliga byggsatsningarna på decennier.

 Genombrottet kom med Svinesundsbron som invigdes 2005. Där fick Bilfinger Berger jobbet tack vare ett bud som låg 200 miljoner kronor under närmaste konkurrents.

 - Bilfinger Berger lägger extremt låga bud. Hur kan de lägga sig så lågt? Branschen är full av rykten, säger Mikael Färnbo, reporter på Dagens Arena.

- Vår gissning var att man betalar arbetarna väldigt lite pengar. Det är en ruffig bransch med mycket pengar och därmed upplagd för oegentligheter. Den är globaliserad, det kan skapa problem för arbetstagaren.

- Byggarbetare i Sverige vill hålla upp lönerna. Utländska jobbare vill komma hit och tjäna mer än de gör hemma. Det blir konflikt, säger han.


Tillsammans med kollegerna Yonna Waltersson och Ingemar Dahlkvist började han gräva. De fann en härva med polska bemanningsföretag som bytte namn varje år för att maximalt kunna utnyttja EU:s skatteregler, som anklagades för att utnyttja sina arbetare och för att ägna sig åt skattefusk - och som på detta sätt hjälpte det tyska storföretaget att drastiskt minska sina personalkostnader på de anställdas och det svenska skatteverkets bekostnad.

Nu har föreningen Grävande journalisters guldspadejury gett reportrarna ett hedersomnämnande för "en gedigen kartläggning av systematiskt fusk och utnyttjande av utländsk arbetskraft inom ett ofta anlitat storföretag i Sverige".

 Bilfinger Berger har bara 55 anställda i Sverige och hyr i stället in byggnadsarbetare från ett "pärlband" av polska bemanningsföretag, skriver Dagens Arena. Byggjätten byter i snitt bemanningsföretag varje år, enligt webbtidningen som har granskat sju av bolagen. Det visar sig att det i praktiken rör sig om samma chefer och samma arbetare, bara firmornas namn ändras.

På så sätt undviker företagen att få "fast driftställe" i Sverige - som man får efter tolv månader. Utan fast driftställe slipper de betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter enligt svenska regler. Dessutom behöver de polska arbetarna inte betala skatt i Sverige under det första halvåret.

 Flera av bemanningsföretagen har också lämnat efter sig skatteskulder och figurerat i samband med dödsolyckor på arbetsplatserna.


- De följer EU-reglerna. Bilfinger Bergers princip är att bara ha underleverantörer. De utnyttjar lägre pris på arbetskraften. I Polen är arbetsgivaravgifterna 14 procent, i Sverige 32 procent, säger Ingemar Dahlkvist, frilansjournalist som i dag också gör research åt LO i dessa frågor.

 - Svenska företag får svårt att konkurrera. Det var kanske inte det här som var idén med den fria rörligheten inom EU. Parterna på den svenska arbetsmarknaden var nog inte medvetna om konsekvenserna, säger han.

 Journalisterna hade svårt att få fram uppgifter som bekräftade de polska företagens manipulationer och att de dessutom ofta betalade långt under avtalsenliga löner. Det var inte lätt att hitta någon som ville berätta. Även om arbetare från Polen och andra länder jobbar långa dagar utan övertid och bara får 80 kronor i timmen, tjänar de i alla fall mer än i sina hemländer. Om de pratar om sina villkor, förlorar de jobbet.


Till slut hittade reportrarna en öppning.

 - Vi fick höra om tre polska byggarbetare på Norra länken som hade stämt sin arbetsgivare, en underleverantör till Bilfinger Berger. De hade inte fått utlovade löner, inte ersättning för övertid. Rättegången pågår fortfarande i Polen, säger Mikael Färnbo.

 - Det lät intressant, de kanske var beredda att berätta. Och mycket riktigt, det var rena jackpotten.

 - De avslöjade allt om pärlbandet av företag som bytte namn och organisationsnummer varje år. Vi kollade deras uppgifter, allt stämde, säger han.

Bemanningsföretagen har systematiskt utnyttjat 183-dagarsregeln, alltså den som ger skattefrihet det första halvåret, genom att dölja arbetare som varit i Sverige längre tid, säger de polska byggnadsarbetarna till Dagens Arena. De säger att de jobbat i snitt 250 timmar i månaden och de fått nettotimlönen 90 kronor, men utan uppgift om huruvida företaget betalat skatt och sociala avgifter någonstans.

 Tidningens avslöjanden har dock inte lett till några större förändringar, även om Michael Jaget, tolk på Byggnadsarbetarförbundet, tycker att företagen har blivit lite öppnare. Han gör ofta arbetsplatsbesök och talar med polska och ryska arbetare.

 - Jag har en känsla av att företagen har skärpt sig. Tidigare ville de att vi skulle försvinna så fort som möjligt när vi kom ut på arbetsplatserna. Nu är de inte lika undvikande, säger han.


Men samma regler gäller fortfarande och Bilfinger Berger fortsätter att agera på samma sätt.

 - Vi jobbar vidare som tidigare. Vi har inte ändrat någonting. Våra jurister bedömer att det är en gråzon, det är inte förbjudet det vi håller på med, säger Svend Amland, byggföretagets projektchef på Norra länken.

 - Vi bryter inte mot några regler. Om de ändrar reglerna kommer vi så klart att följa dem, säger han.

 Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Sveriges byggindustrier - där Bilfinger Berger är medlem - är dock inte så förtjust i gråzoner.

- Utan att vilja gå in på det specifika fallet anser jag att man inte ska kringgå regelsystem. Våra medlemmar ska vara föregångare. Det är inte bra att medvetet befinna sig i en gråzon, säger Mats Åkerlind.

- De utländska företagen är framgångsrika just nu och tar många stora entreprenader. Kanske i kraft av att de utnyttjar skatteregler.

- Det kan finnas anledning att harmonisera reglerna inom EU så att det blir samma villkor, till exempel när det gäller sociala kostnader i olika länder, säger han.

 Också byggfacket är inne på samma linje. De vill också stärka de svenska företagens konkurrenskraft.

 - Vi har inga problem med att arbetskraften rör på sig. Men vi vill ha säker arbetsmiljö och seriös upphandling. Inte EU-finansierat svartjobb, säger Roger Johansson, andre ordförande i Byggettan, Byggnads avdelning i Stockholm.

- Våra medlemmar vill ha lika spelregler, vi ser inga fördelar med att svenska företag slås ut. Därför samarbetar vi med facket i Polen och andra länder för att kolla att utländska företag betalar skatt där, säger han.

 Mikael Färnbo beklagar att artiklarna inte fick större genomslag, att allt i princip fortsätter somt tidigare.

 - Många misstänkte att det går till så här. Vi kunde i alla fall beskriva hur det går till. Och det var verkligen roligt och oväntat att få ett hedersomnämnade av guldspadejuryn säger han.


Flertalet av årets guldspadar går till grävjobb som avslöjar missförhållanden hos myndigheter. Men vänstertidskriften Dagens Arena valde att granska näringslivet.

 - Det är tacksamt att gräva hos myndigheter på grund av offentlighetsprincipen. Man kan begära ut handlingar, det handlar om skattepengar och folkvalda politiker kan ställas till svars, säger Mikael Färnbo.

- Jag tycker det grävs för lite i den privata sfären, även om det är svårare. Den växer, allt mer av vår välfärd kontrolleras av privata intressen, säger han.