Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tapio skulle klippa gräset – fann guld

SKATTFINNARE. 1990 hittade Tapio Lundgren en tvåtusen år gammal guldhalsring i trädgården. Ringen på bilden är en kopia. Foto: DRAGAN MITROVIC
Foto: Dragan Mitrovic

Omkring 2 500 guld- och silvermyntskatter har hittats i Sverige.

Och nästan varje år görs nya skimrande fynd - oftast av en slump.

Tapio Lund, 69, från Trollhättan hittade Sveriges tredje största guldskatt när han skulle klippa gräset.

Det var en solig sensommardag. Tapio Lund klippte gräset i sin trädgård i Vittene i Västergötland. Vid ett bergigt parti på tomten tog det tvärstopp. Han ropade på sin hustru Asta som började gräva. 20 centimeter ned såg de något som blänkte en ring täckt med jord. De studerade ringen noggrant. Kanske var det något gammalt gardinomtag eller annan inredningsprydnad?

I flera år fick ringen ligga i en gammal byrålåda och sedan hänga på samma krok som dammsugarslangen i städskåpet.

- Den var för ful för att ha i nya byrån tyckte frugan, säger Tapio.

Fem år senare kom Tapio att tänka på vad de en dag hade grävt upp i trädgården och bestämde sig för att kontakta ett museum. När den utsände arkeologen från Lödöse museum såg vad Tapio höll i sina händer trodde han inte sina ögon. Det rörde sig nämligen om en omkring två tusen år gammal halsring i guld. Tapio och hans hustru hade hittat Sveriges till vikten tredje största guldskatt. Något som gjorde dem 250 000 kronor rikare.

- Men vi har inte spenderat något. Det är alltid bra att ha lite reserver, säger han.

Och de är inte ensamma om att ha grävt upp en guldgruva när de minst anat det. Camilla Lundin, 51, från Gudhem utanför Falköping, var på väg att hämta mjölk då hon fick syn på en ring som skulle visa sig vara en guldspiralring från den romerska järnåldern. En ring som staten köpte av henne för 11 000 kronor.

- Det kändes nästan lite magiskt att just jag hittade den där ringen och fick hålla i den. Man blev ju lite som Gollum och bara: det är min. Men så här i efterhand känns det bra att den lämnades in till museum, säger hon.

Och när Marie Jonsson i Skedstad vaknade en vårmorgon för fem år sedan var en gigantisk silverskatt inte det första hon tänkte på. Det var när hon var ute på majsfälten och petade i jorden som hon fick syn på ett mynt, skriver Barometern.

- Jag tänkte inte så mycket på det då, jag stoppade det väl i fickan och tog med det hem, sa hon till tidningen.

Jublande arkeologer hittade sedan över 1000 mynt och ett antal smycken och resten är historia.

Ja, de flesta skatter hittas av en slump, när någon gräver en grund till ett hus eller plöjer en åker. Men också djur, som kor eller kaniner, har hittat skatter genom att de har sprätt upp jord och mynt eller andra föremål har följt med upp.

Men att gå på skattjakt är inget Kenneth Jonsson, professor i numismatik och penninghistoria vid Stockholms universitet, rekommenderar.

- För det första får man inte leta efter skatter hur som helst, och om man väl hittar en skatt ska den inlösas av staten och det måste anmälas till länsstyrelsen, länsmuseet eller till riksantikvarieämbetet, säger han.

Sedan 1600-talet har Sverige nämligen en lag som skyddar fornlämningar och fornfynd och gäller som princip även i dag. Alla fornfynd av guld, silver eller kopparlegeringar som kan antas vara äldre än från år 1850 ägs av staten. Det har lett till att Sverige har en stor samling forntida guld- och silverföremål.

Varje liten pusselbit hjälper till att få en bättre bild av vår historia. Och utan lagen hade vi haft en betydligt större försäljning av fornfynd på internet, säger Britta Rosborg på riksantikvarieämbetet.

Övriga Norden har liknande lagar. Men enligt Britta Rosborg har bland annat danskarna en annan inställning till fornfynd. Där är det fler privatpersoner som har hittat fornfynd och som rapporterar in det till skillnad från de omkring fem-tio ärendena som årligen inkommer till riksantikvarieämbetet.

- De gör inte business av det på samma sätt utan vill hellre att fynden bevaras i landet och hamnar på ett museum än att det säljs till privata samlare eller utomlands. Vi har tyvärr inte riktigt samma inställning i Sverige, säger hon.

Omkring 50 kilo förhistoriskt guld och 250 kilo silver har hittats i Sverige. Totalt har närmare 700 000 mynt hittats varav omkring 50 000 mynt hittats bara de senaste 15 åren. Den största guldskatten överhuvudtaget i Sverige hittades 1774 i Södermanland och vägde omkring tolv kilo. Men de flesta upphittade skatter brukar i regel vara aningen mer blygsamma.

- Det är väldigt stor variation på skatterna som hittas. Ibland är det något enstaka spänne och mynt, men med jämna mellanrum kommer stora myntskatter, säger Britta Rosborg.

Den största mängden guld- och silverskatter har hittats mellan 1870 och en bit in på 1900-talet. Guldet har kommit främst från perioden 200 e. Kr till 550 e. Kr och silvret mestadels från vikingatiden. Och det var inte ovanligt att fattigt folk, genom potatisskörd eller nyodling, var de första att upptäcka skattgömmorna efter flera tusen år i backen.

För vissa innebar guldfynden en biljett till Amerika och ett nytt liv och för andra några ögonblick av lyx och flärd.

Ett sådant exempel är drängen Axel Ferdinand Franzén som, enligt Historiska Nyheter, 1897 fann en svärdsknapp i guld när han jobbade på en åker på Stora Väsbys ägor i Hammarby socken i Uppland. I statlig inlösning fick han 430 kronor vilket motsvarade omkring fyra årslöner för en dräng. Han sa upp sig, åkte till Stockholm och roade sig för pengarna som räckte i två ynka veckor. Väl tillbaka på gården fick han tillbaka sitt jobb med nöd och näppe. De ilskna blickarna från gårdsfolket ryckte han bara på axlarna åt.

"Som dräng vet jag att jag aldrig kan bli något annat. Jag får bara se på hur herrskap roar sig. Jag fick en chans att smaka på deras livsföring och den tog jag", ska han ha sagt enligt Historiska Nyheter.

Guld har fascinerat människan i tusentals år och blev tidigt en symbol för rikedom och status. De egyptiska faraonerna fick med sig tonvis av guld med sig i gravarna och inom kristendomen dekorerades kyrkor med guld och änglar avbildades med gyllene gloria. Men metallens historia är långt ifrån bara guld och gröna skogar. Krig har inletts i jakt efter guld och otaliga arbetare har slitit ihjäl sig för att få fram metallen.

Kent Andersson är enhetschef för Kulturmiljö och samlingar på Historiska Museet och har skrivit flera böcker i ämnet, senast Guldålder - svenska arkeologiska skatter. Och han menar att vi i alla tider drömt om att en dag hitta en gömd och bortglömd skatt.

- Det är likadant med drömmen om att vinna på lotteri - plötslig rikedom som förändrar ens liv. Jag har aldrig hittat någon skatt men kan föreställa mig att man får hjärtklappning och adrenalinpåslag och att det väcker otroligt starka känslor, säger han.

Och kanske ligger en del av charmen i guldets egenskaper - den gyllene färgen, att det finns rent i naturen och att det är sällsynt vilket också gör det eftertraktat.

- Dessutom förändras inte färgen med tid, vilket är förklaringen till att vi har guld i våra vigselringar som en symbol för att kärleken aldrig ska förändras, säger han.

Men skattgömmorna har inte varit jämnt fördelade över landet. Gotland, Öland, Mälardalen och Skåne är landskapen där man hittat flest skatter. Det finns både ekonomiska, sociala och kulturella olikheter som förklarar det, berättar professor Kenneth Jonsson.

I Skåne har man hittat mycket från 1600-talet och skånska kriget och på Gotland främst från vikingatiden. I Mälardalen, som länge har haft en stor befolkningstillväxt, har man hittat mycket genom den ständiga exploateringen, säger han.

Skatterna vittnar bland annat om ett behov att gömma vad som ansågs vara värdefullt och jorden var dåtidens bankfack.

- Det behöver inte vara mer dramatiskt än så. Sedan, beroende på tidsepok har en del gömts undan i samband med krig, en del har offrats i olika sammanhang och en del är familjeförmögenheter som gått i arv, säger han.

Hur många dolda skatter finns det då kvar i Sverige? Svårt att säga. Men troligtvis är det bara en bråkdel som har hittats eftersom mycket har förstörts i takt med att jordbruket förändrats, menar Torun Zachrisson som är docent i arkeologi och har skrivit en avhandling om silver- och guldskatter.

- I dag plöjer stora maskiner 40 centimeter ner i backen som gör stor åverkan på fälten och många gånger går man miste om arkeologiska fynd utan att ens vara medveten om det, säger hon.

Och hur vanligt är det att man snubblar över en skatt i dag? Mja, inte särskilt.

Men Sverige är långt ifrån färdiggrävt. Nya och stora utgrävningar är på gång, i Stockholm grävs det återigen kring Slussenområdet och det planeras arkeologiska utgrävningar av markområdet kring nya Nobelcentret. Den största utgrävningen någonsin tas upp till våren igen i Gamla Uppsala. Även grävningar i Sörmland, Östergötland och Södertörn kommer att påbörjas, i samband med utbyggnaden av Ostlänken.

- Till en början väldigt begränsat, men längre fram blir det stora undersökningar och då blir det först stenålderslämningar som berörs, sedan kommer man gräva boplatser och gravar även från metallåldrarna, säger Kent Andersson.

I fem år hade Tapio och Asta Lund arkeologer, som mest 30 åt gången, grävandes i sin trädgård. Ytterligare fynd gjordes på en åker i närheten.

- Nu efteråt tänker jag att det hade varit för riskfyllt att ha den där ringen hemma. Jag hade ändå inte haft någon nytta av den, säger han.

Skatten finns nu i Guldrummet på Historiska Museet i Stockholm. Och när Tapio och Asta Lund kommer på besök tas de hand om som kungligheter, säger han.

- Oj, vad fint det är! De är glada att se oss och ger oss specialvisningar.

Så gör du omdu hittar en skatt

Kontakta länsstyrelsen och gräv inte mer på platsen då du riskerar att förstöra fyndet och viktig information om platsen det hittats på.

Länsstyrelsen ser till att arkeologer undersöker platsen.

Riksantikvarieämbetet beslutar om vilket museum som ska få fyndet.

Man får alltid ersättning för de fornfynd man lämnar in. Hur stor ersättningen blir beror på fyndets skick, värde och var det hittats.

-

Källa: Britta Rosborg, handläggare för fyndfrågor på Riksantikvarieämbetet.

STORA SKATTFYND I SVERIGE

1.Västeråsskatten

Västerås. Hittad: 1972.

Skatten hittades i grundmurarna av ett medeltida hus som revs och består av fler än 16 000 svenska mynt från Sturetiden. Förmodligen nedlagt i samband med Christian II:s invasion av Sverige 1520. Sveriges, till antal, tredje största myntskatt. Västeråsskatten finns på Kungl. Myntkabinettet i Stockholm.

2. Timboholmsfyndet

Timboholm, Skövde. Hittad: 1905.

Fyndet gjordes i en grusbacke i Timboholm, några kilometer öster om Skövde, bestod av två guldtackor, två kedjor och två släta, massiva guldringar och vägde drygt sju kilo. Guldet var av 23-24 karat. De fyra upphittarna fick 20 000 kronor i ersättning för fyndet. Timboholmsskatten är Sveriges största bevarade guldskatt och finns på Historiska museet utställd i Guldrummet.

3. Tureholms- skatten

Tuna By, Västerljung socken, Södermanlands län. Hittad: 1774.

Den största guldskatten över huvud taget i Sverige hittades 1774 i Tuna by, Södermanland, och vägde omkring tolv kilo. De föremål som löstes in var ett munbleck till en svärdsslida, två holkliknande beslag till svärdsgreppets kavle och en massiv stämpelornerad halsring. Finns på Historiska Museet i dag.

4. Vitteneskatten

Vittene, Norra Björke socken, Trollhättan. Hittad: 1995.

Vitteneskatten är Sveriges till vikten tredje största guldskatt, bestående av fyra och en halv guldring på sammanlagt 1,9 kilo. Tapio och Asta Lund hittade en halsring av guld sensommaren 1990. När fyndet blev känt för arkeologer hösten 1995 hittades resten av skatten, som nu finns i Guldrummet på Historiska Museet i Stockholm.

5. Loheskatten

Stockholm. Hittad:1937.

Sveriges största silverskatt omfattar 84 silverpjäser och drygt 18 000 silvermynt från tiden 1650-1741 och hittades på Lilla Nygatan i Gamla stan i Stockholm. Skatten gömdes troligen 1743. Loheskatten finns på Stockholms stadsmuseum och Kungl. Myntkabinettet.

6. Spillingsskatten

Othem, Gotland. Hittad: 1999.

Två silverskatter, som gömts undan samtidigt, hittades omkring tre meter från varandra vid gården Spillings i Othem på nordöstra Gotland och är världens största silverskatt från vikingatiden. Fyndet innehöll cirka 76 kilo silver och brons. Bonden som hittade skatten fick mer än två miljoner kronor i hittelön.

7. Skedemosseskatten

Skedemosse, Öland. Hittad: I slutet på 1950-talet.

Sju hals- eller armringar i guld som väger något mer än ett kilo, hittades vid flera olika tillfället i huvudsak i slutet av 1950-talet. Guldet ingår i en stor offernedläggelse av bland annat vapen som dateras till 200-, 300- och 400-talen e Kr. Skedemosseskatten finns i Guldrummet på Historiska Museet.

8. Vårbyskatten, Huddinge

Hittad: 1871.

Otto Ludvig Jonsson hittade en vårdag 1871 under en sten Sörmlands största silverskatt. Vikingaskatten kommer från 900-talet och innehåller 43 kvinnliga och manliga silversmycken från både väst och öst. I dag finns skatten på Historiska museet.

10. Burgeskatten

Burge, Lummelunda socken. Gotland. Hittad: 1967.

1967 hittades Gotlands hittills största och yngsta silverskatt av vikingatyp. Skatten som vägde en bit över tio kilo bestod av smycken, bitsilver, barrer och mynt, där det yngsta är från 1140-talet. Förvaras i Kungl. Myntkabinettet.

9. Sundvedaskatten

Sundveda, Arlanda. Hittad: 2008.

Påträffades vid arkeologiska undersökningar 2008 vid Sundveda vid Arlanda. Den största vikingatida silverskatt som hittats i Uppland i modern tid. Skatten bestod av totalt 481 orientaliska silvermynt och ett enstaka mynt från Västeuropa.

11. Fyndet i Skedstad

Skedstad, Öland. Hittad: 2009.

Marie Jonsson fann den största bevarade silverskatten som hittills hittats på Öland i sin trädgård i Skedstad i maj 2009. Det var över 1 000 silvermynt från vikingatiden, från bland annat England och Tyskland och ett mynt från Indien. Skattfyndet har inte fyndfördelats ännu, men förvaras på Kungl. Myntkabinettet.

12. Halsring, Flackarp

Skåne. Hittad: 1921

En halsring på 1, 255 gram hittades vid dikning 1921. Finns i dag på Historiska Museet och är utställd i Guldrummet.

13. Halsring, Östra Hoby

Skåne. Hittad: sannolikt på 1960-talet.

Det är oklart exakt när fyndet av halsringen i guld på cirka 780 gram gjordes. Men jordbrukaren som hade hittat den vid harvning uppgav 1987 att det skett för cirka 20 år sedan, så sannolikt på 1960-talet. Finns i dag på Historiska Museet och är utställd i Guldrummet.

14. Havorringen

Havor i Hablingbo socken på Gotland. Hittad: 1961.

Havorringen är en guldhalsring från 100-talet e.Kr. som påträffades 1961 i samband med utgrävningar i fornborgen vid Havor i Hablingbo socken på Gotland. 1986 stals ringen ur sin monter på Gotlands Fornsal och har ersatts av en exakt kopia.

15. Halsring, Floby

Västergötland. Hittad: 1878.

Änkan Maria Christina Johansdotter fann en halsring i guld på en åker i Storegården Bragnum Floby, Västergötland. Ringden vägde 828 gram och inlöstes för 1800 kronor.