Synen på cannabis blir alltmer liberal

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
LEGALISERAS. Från årsskiftet blir försäljning av marijuana över disk lagligt i delstaterna Colorado och Washington i USA. Medicine man i Denver är ett av företagen som tillverkar och ska sälja drogen. Här står cannabisplantorna inomhus under stora lampor.
Foto: Ed Andrieski

NEW YORK. Knark, lätt berusningsmedel eller medicin - det beror helt på vem du frågar.

Vid årsskiftet blir det lagligt att köpa marijuana över disk i Colorado. En jätteseger för den amerikanska folkrörelse som kämpat för en mer liberal syn på cannabis i årtionden.

Fler delstater förväntas följa efter de närmaste åren.

Samtidigt kommer en larmrapport från polisen i Stockholm som visar att många ungdomar i Sverige börjat röka gräs i skolan. Det talas om en inställning till droger de inte sett sedan 60- och 70-talet.

- Vi har frågat om de skulle göra samma sak med alkohol, de svarar alltid nej på den frågan, säger Stockholmspolisens Christoffer Bohman till Expressen.

De flesta pratar om det som ett test. En studie i hur samhällen och dess befolkning kommer att ta emot den urgamla drogen i dess nya lagliga och kommersiella form. I USA finns en allmän uppfattning om att delstaterna Washington och Colorado - som sprungit om generellt mer gräsvänliga Kalifornien - ska leda vägen för ett bredare federalt godkännande av cannabis om resultatet av de nya lagarna är försvarbara.

På samma sätt ska Uruguay, som nyligen lät legalisera försäljning och produktion av drogen som varit laglig för eget bruk sedan 1974, visa världen att det går att legalisera en hel nation under reglerade former.

- Jag skulle säga att den här legaliseringen (i Uruguay) är den mest avancerade i världen, säger Hannah Hetzer, policychef för Drug Policy Alliance, till amerikanska al-Jazeera.

Till samma nyhetskanal säger Pablo Galain från tyska Max Planck-instituten för straffrätt att "det är ett paradigmskifte på internationell nivå".

Inom Uruguay har förespråkare slagit fast att en legalisering är bättre än ett förbud eftersom du då kan börja reglera marknaden och eliminera den illegala handeln.

I den nya lagen i Uruguay tillåts en privatperson odla sex cannabisplantor i sina hem, gå med i en klubb som gemensamt har max 99 plantor och som mest köpa 40 gram i månaden för sitt rekreationsbruk.

I delstaten Washington och i Colorado - där försäljningen börjar efter nyår - är reglerna lite annorlunda. Likheterna i delstaterna är att båda kräver kvalitetssäkringar och tester av tredje part, har en åldersgräns på 21 år, inte tar emot investerare från andra delstater och att myndigheterna noga övervakar processen "från frö till försäljning".

Skillnaderna är att Washington tar ut en skatt på 25 procent i varje led; mellan producent och process, mellan process och återförsäljare och mellan återförsäljare och kund. Enligt deras lag får inte ett och samma företag stå för alla tre led.


Colorado å sin sida har som krav att ett och samma företag MÅSTE vara inblandade i alla tre steg och man har satt 15 procents skatt på tillverkningen och 10 procents moms vid försäljning.

Båda ska prissätta drogen konkurrenskraftigt gentemot den illegala handeln.

- Vi vill att det här ska vara en självfinansierad lagstiftning som är robust, men vi vill inte att priset för laglig marijuana ska bli högre än den illegala så att svarta börsen blir attraktiv igen, säger Sam Kamin från University of Colorado och rådgivare i planeringen, till Time.

Enligt en fristående analysfirma, Colorado Center on Law & Policy, kommer delstaten att tjäna nära 400 miljoner kronor om året på nya intäkter och i form av besparingar inom polis och rättsväsende. De tror vidare att den siffran kan fördubblas till 2017.

Cannabis är en hampaväxt och finns i ett antal olika arter. Olika delar av växten har också olika användningsområden - dess fibrer är bland annat bra i tillverkning av rep. Men det är i regel inte därför den odlas. Hasch och marijuana är två av produkterna som utvinns ur honblomställningarna av plantan.

På 1800-talet blev cannabis populärt som drog bland konstnärseliten i Europa och något senare, i början av 1900-talet, i USA.

Enligt CNN som rotat i arkiven finns dokument från mellan 1840 och 1930 i vilka man kan läsa rön om medicinska framsteg med hjälp av cannabis. De skriver bland annat om lindring av kramper och nervsmärtor samt förbättrad aptit hos undernärda.


1944 satte New Yorks dåvarande borgmästare, Fiorello LaGuardia, New York Academy of Science på att forska kring drogens beroendeeffekter. De kom fram till att marijuana inte var avsevärt beroendeframkallande och heller inte några bevis för att växten lättare skulle leda till beroende av morfin, heroin eller kokain.

Trots detta blev cannabis narkotikaklassat i USA 1970 - i den högsta kategorin av droger.

Drogerna i denna kategori beskrivs av drogmyndigheten DEA som "Substanser och kemikalier utan något medicinskt användningsområde och med hög potential för missbruk. Kategori 1-drogerna är de farligaste... och kan potentiellt leda till allvarligt psykiskt och fysiskt beroende".

Bland de andra drogerna i kategorin finns heroin, LSD och ecstasy. I lägre kategori 2 listas droger som kokain, metamfetamin och metadon.

Oavsett hur man klassificerar cannabis och hur man känner i debatten så finns miljöer där de flesta är överens om att drogen inte bör finnas; bland tonåringar, i skolan.

Christoffer Bohman från Citypolisen i Stockholm har under hösten lett operation Höstglöd med fokus på att synligöra den breda cannabisanvändningen bland ungdomar i huvudstaden.

Polisen gjorde under månaderna september till november tillslag mot fem skolor, fyra i innerstaden, och 130 ungdomar under 18 år har blivit föremål för brottsutredningar.

I Stockholms stads så kallade Stockholmsenkät för 2012 står tydligt att innerstaden är värst när det kommer till narkotikaanvändning i tonåren.

På Kungsholmen har så många som 44 procent av pojkarna i årskurs två på gymnasiet testat droger. Motsvarande siffra för flickor är 28 procent.

Den högsta siffran för ungdomar i årskurs nio är hittar man på Östermalm - 19 procent av pojkarna och sex procent av flickorna har erfarenhet av narkotika.

- Jointen har i vissa delar blivit en ny folköl. Det har även i tidigare generationer varit så att man vill fly verkligheten i tonåren och berusa sig i ungdomsmiljöer. Men folköl dracks mest på helger. Det vi ser är att man använder cannabis mitt i veckan och i skolan, säger Christoffer Bohman.


Han förklarar att polisen genom sina tillslag har bättre material än vad som syns i undersökningar och forskning. De beslagtar nämligen telefoner och ser hur ungdomarna kommunicerar om knark.

- Det är en väldigt liberal syn på droger vi möter, säger han.

Många ungdomar hamnar i skuld och enligt Bohman har polisen sett ungdomar begå både stölder och utnyttjats sexuellt för att ha råd med sitt missbruk.

I en artikel i Dagens Nyheter säger Caroline Persson från Citypolisens ungdomsrotel att de under hösten stött på flera tonårstjejer i högstadieåldern som systematiskt säljer sex för att kunna röka.

- När vi får reda på de fallen har det gått ganska långt, det är inga engångsföreteelser, men jag tror att det händer oftare än vad vi tror. Det är inte synligt, säger hon till DN.

Enligt Bohman är debatten om legaliseringen av cannabis för okunnig på politisk nivå. Dessutom ser han vanligtvis människor som bara vill röka för att bli höga, inte alls av medicinska anledningar, vilket trots allt är det vanligaste argumentet.

- Många är liberala, men när det kommer till cannabis är de fanatiska, säger han och fortsätter:

- Vi har enorma problem med alkoholen i dag. Jag skulle kunna skriva en bok om misären jag upplevt i alkoholens namn. Men att förbjuda alkohol går inte, det är för kulturellt fäst i vårt samhälle. Men att ta in en drog till? Vi vet att alla inte kommer att bli missbrukare, men vissa har anlag för det. Hur många är vi villiga att offra?

Det finns otvivelaktiga medicinska fördelar med cannabis. Förutom Washington och Colorado som legaliserat marijuana i rekreationssyfte så skrivs marijuana ut som medicin i ytterligare 19 amerikanska delstater.

- Det är ett bra sätt att lindra vissa smärtor. Dessutom har det visat sig att det hjälper mot nedsatt aptit hos exempelvis cancerpatienter och personer med hiv, säger Expressens medicinreporter och krönikör Anna Bäsén.

CNN:s medicinska korrespondent Sanjay Gupta är en av USA:s mest kända läkare. Han medverkade under året i dokumentären, "Weed", som sändes på CNN.

Han svängde helt i frågan, berättade han själv i kanalen.

- Jag trodde att om DEA listat det som en kategori 1-drog så måste de ha på fötterna. Men de hade inte vetenskapligt stöd för det, och det vet jag i dag, säger han.

Enligt fall som tas upp i dokumentären finns patienter som bara verkar kunna hjälpas av cannabis.

- Som i fallet Charlotte Figi som jag träffade i Colorado. Hon började få krampanfall strax efter sin födsel. Vid 3-årsåldern hade hon 300 anfall i veckan, trots olika former av medicin. Men medicinsk marijuana lugnade hennes hjärna och hon har nu bara två tre anfall i månaden, säger Sanjay Gupta till CNN.


En annan patient, en man som Gupta träffade i samband med dokumentären, hade svåra problem med stamning. Men när han rökte marijuana fungerade hans tal felfritt.

- Vi har blivit hemskt och systematiskt vilseledda i nästan 70 år i USA. Och jag ber om ursäkt för min egen roll i det, säger Gupta vidare.

Men enligt Anna Bäsén är det en helt annan debatt än den många driver, både i USA och i Sverige.

- Du har både den medicinska debatten och rekreationsdebatten - att vi vuxna ska få välja själva. Vi har redan mediciner i Sverige som är narkotikaklassade. På det sättet är cannabis för medicinskt bruk inte särskilt konstigt. Men för egen del tycker jag det är tveksamt om vi ska tillåta ännu en rekreationsdrog. Alkoholen ställer till med mycket elände för missbrukaren själv, dennes anhöriga och för hela samhället i form av våldsbrott och olyckor. Det är ju inte direkt brist på missbrukare i Sverige. I USA har man också en annan inställning till alkohol. Där är det lite fult och konstigt att bli för full. Vi har i Sverige ett fylledrickande som är socialt accepterat på ett helt annat sätt, säger hon.

MARIJUANA I USA OCH VÄRLDEN

Stater som har eller planerar att legalisera marijuana.

Länder som tillåter cannabis: Uruguay (från april 2014), NEDERLÄNDERNA (på utvalda kaféer), KAMBODJA (finns ingen som godkänner bruk, men det beivras ej), Indien (reglerat av staten och tillåtet endast i vissa religiösa sammanhang), Nordkorea (påstås vara lagligt).