Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige sämst i västvärlden på vårdplatser

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge tvingades betala en halv miljon kronor i böter för överbeläggning. Foto: Fredrik Persson / Scanpix
Sverige har halverat antalet sjukhussängar på mindre än 20 år.
Inget annat land i västvärlden har så få vårdplatser per invånare.
Kanske effektivt och rationellt - men nu kommer larmrapporter om överbeläggning och dödsfall.
- Det här är farligt för patienterna, säger socialminister Göran Hägglund.
Antalet vårdplatser i Sverige har halverats på 20 år. Foto: Foto: Krister Hansson
Socialminister Göran Hägglund. Foto: Foto: Sven Lindwall
Spara pengar. Effektivisera. Flytta patienter från dyr sjukhusvård till billigare vårdcentraler och hemsjukvård.
Det har varit mottot för svensk sjukvårdspolitik under senare decennier. Och det har lyckats över all förväntan.
Antalet vårdplatser har minskat från cirka 50 000 år 1992 till 25 000 i dag.
Internationellt ligger Sverige i topp. Eller i botten om man väljer ett annat perspektiv.
Vi har två vårdplatser per 1 000 invånare. Österrike och Tyskland har tre gånger så många, Belgien mer än dubblar den svenska siffran.
Nu börjar vi närma oss en smärtgräns där den föregivna effektiviteten sätter patienters säkerhet i fara. Bristen på vårdplatser vållar överbeläggning - som innebär stor fara för patienter och belastar den redan hårt pressade personalen ännu mer.
Politiker, myndigheter, sjukhusledningar och fackorganisationer är medvetna om problemet. Kontrollmyndigheter har börjat göra överraskande razzior mot sjukhusen för att få en sann bild av situationen.
- Situationen är prekär på sina håll. Överbeläggning är ett stort problem som måste åtgärdas, säger socialminister Göran Hägglund.
- Vi är mycket nära nivåer där vi hotar patienternas säkerhet om fler vårdplatser försvinner. Vi måste få fler vårdplatser eftersom antalet äldre med vårdbehov ökar.
- Socialstyrelsen larmar om att patienter tvingas ligga i korridorer, sköljrum och expeditioner. Det handlar om patientens värdighet och om personalens förmåga att ge bästa omvårdnad. Och det är farligt på grund av smittspridning, säger han.
Hägglund uppmanar landsting och sjukhus att så snart som möjligt inventera behovet av vårdplatser. Han understryker att landstingen är ansvariga för sjukvården, men säger att situationen är så allvarlig att regeringen kanske måste ingripa.
- Det här är ett så stort problem att vi på regeringsnivå måste vara redo att ta ansvar och se hur vi kan medverka. Vi har redan avsatt pengar i budgeten för patientsäkerhet. Det är pengar som ska fördelas till landstingen, säger Hägglund.
Socialstyrelsen kritiserade nyligen Danderyds sjukhus utanför Stockholm för överbeläggning som "äventyrar patienternas säkerhet". Den allvarliga kritiken kom sedan Socialstyrelsen i samarbete med Arbetsmiljöverket hade gjort tre oanmälda inspektioner på sjukhuset.
Överbeläggningar, ovan personal och hög arbetsbelastning hotar patienters säkerhet och kan ha bidragit till att patienter dött, heter det i rapporten.
Sjukhuset måste senast den 18 november redovisa hur man tänker förbättra förhållandena.

Två dödsfall på Danderyds sjukhus under det senaste året kopplas åtminstone indirekt till överbeläggning. Det rör sig om två patienter i 90-årsåldern som avled på sjukhuset.
- Vi har börjat agera mera kraftfullt. Vi inspekterar både anmält och oanmält. Vi följer upp och ställer krav på åtgärder, vi har blivit tydligare, säger Erik Höglund, chef på Socialstyrelsens region öst.
Som exempel på den tuffare politiken nämner han deras vitesföreläggande mot Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge tidigare i år sedan man upptäckt missförhållanden. Det ledde till att tingsrätten dömde sjukhuset att betala en halv miljon kronor i böter. Det var första gången ett sjukhus fick böta för överbeläggning.
- Överbeläggning leder till risker för patientsäkerheten. Man utlokaliserar patienter till vårdavdelningar där de inte hör hemma. Där kan finnas personal utan kompetens eller vana. Personalen blir stressad, det kan bli felaktiga riskbedömningar, felaktig medicinering, smittspridning.
- Problemet är att kronisk överbeläggning uppfattas som ett normalt tillstånd. Det handlar om både brist på resurser och bristande planering, säger han.

På Danderyds sjukhus är man inte övertygad om att överbeläggning var huvudorsaken till dödsfallen. Flera faktorer spelade in, anser ledningen.
- Dödsfallen berodde främst på brister i rutinerna. Det skedde en rad missförstånd i överlämningen, dokumentation missades. Vi ser över rutinerna så att det inte ska upprepas, säger Peter Graf, sjukhusdirektör på Danderyds sjukhus.
- Samtidigt behöver vi fler vårdplatser i hela Stockholm på grund av folkökningen. Här på Danderyd skulle vi behöva 20- 30 platser till, en ny vårdavdelning. I dag har vi cirka 450 platser.
- Vi har pressat våra vårdtider till ett minimum. Vi är väldigt effektiva, trimmar systemet, men vi har nått en gräns. Med ökad befolkning har vi ökat uppdrag. Resurserna har inte hängt med, säger han.
Graf pekar på internationell statistik som visar att Sverige trots få vårdplatser ger en bra sjukvård. Österrike och Tyskland toppar OECD:s lista över 18 industriländer med 6 sjukhussängar per 1 000 invånare. Sedan är det ett hopp till Luxemburg, Belgien och Grekland med 4. Flertalet länder ligger på runt 3 medan Sverige sticker ut med den i särklass lägsta siffran: 2.
Anna-Karin Eklund, ordförande i Vårdförbundet, pekar på vilka påfrestningar överbeläggningen innebär för personalen. Hon efterlyser radikala förändringar i vårdens organisation och arbetssätt, förändringar som inte bara mäts i pengar.
- Det är oerhört slitsamt för sjuksköterskor som jobbar under ständigt hårt tryck. Överbeläggning innebär en jättebelastning, såväl fysisk som etisk och psykisk, säger hon.
- Det är inte så enkelt som att vi bara behöver fler vårdplatser. Vi behöver nya arbetssätt i vården. Vi använder inte den kompetens som finns.
- Vi borde ta till vara inte bara läkarnas kompetens utan också kunskapen hos andra yrkesgrupper som sjuksköterskor och sjukgymnaster. Det handlar om organisation, kultur och tradition. Vården är väldigt hierarkiskt uppbyggd i dag, säger hon.
Anna-Karin Eklund kritiserar kommuner och landsting för att ha gått för hårt fram i sitt sparande. De har skurit jämnt över hela fältet "med osthyvel" i stället för att prioritera de mest nödvändiga verksamheterna, anser hon. Och ser det som en av orsakerna till dagens överbeläggning och underbemanning.
Hon välkomnar Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets nya granskningar och hoppas de ska ge resultat.
Göran Stiernstedt är chef för avdelningen vård och omsorg hos arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL). Hans organisation följer noga utvecklingen i vård-Sverige.
Stiernstedt säger att överbeläggning är den högst prioriterade frågan i landstingen i dag. Och han hävdar att det inte alls är en fråga om pengar, utan bara om planering.
- Bara i vissa fall behövs fler vårdplatser. De allra flesta fall går att lösa med organisation. En del sjukhus har för dålig flexibilitet, de har överbelastning på vissa kliniker och tomma platser på andra, säger Stiernstedt.
- Man kan komma väldigt långt med att se över vårdprocessen. Sätta in specialister långt fram i vårdlinjen så att patienter inte behöver komma till sjukhus. Operationer kan göras i öppen vård tack vare ny teknik.
- Multisjuka äldre kommer in för ofta på akutsjukhus. Det är också ett säkerhetsproblem. Sjukhus är alltid en farlig miljö, var tionde patient får en vårdskada.
Det är svårt att komma till rätta med överbeläggningen för att det inte finns några bra metoder för att mäta och kartlägga problemet, anser Stiernstedt. SKL arbetar nu med att få fram mätmetoder.
Han vill lösa problemet med piska och morot. Offentliggöra de landsting och sjukhus som inte klarar sitt uppdrag och belöna dem som sköter sig bra.
- Man vill inte bli uthängd, det är piskan. Om vi lär oss mäta problemet kan vi belöna dem som löser problemen. En bonus till den som är duktig, säger Stiernstedt.
- Staten belönar redan dem som har korta väntetider och hög patientsäkerhet. Det handlar om en miljard kronor som delas ut. Det är ett väldigt bra system.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!