Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige blir bredare med "Karlavagnen"

20-ÅRSJUBILAR. P4-programmet "Karlavagnen" - med programledaren Johanna Linder - kallas ibland för "Sveriges största samtalsrum". Foto: Mattias Ahlm/SR

Vem älskar en tjockis, vad är manligt och hur är det att leva med krig?

Det är några av de ämnen som tas upp när "Karlavagnen" sänds varje vardagskväll.

En halv miljon svenskar lyssnar på P4-programmet, som i år firar 20 år.

Men när "Karlavagnen" i fjol förnyades för att nå en yngre publik utbröt en av de värsta lyssnarstormarna i Sveriges Radios historia.

Lyssna på "Karlavagnen" fyller 20 år

Ladda ner avsnitt

TRE EXEMPEL PÅ ÄMNEN I PROGRAMMET

Kvinnor som misshandlar män

- Det var många år sedan och fortfarande rätt tabubelagt att få karlar att berätta att de får stryk av sina kvinnor, men det blev en riktig kioskvältare när vi diskuterade Brå-rapporten. Massor av män ville berätta om hur de blivit utskrattade av poliser och hur de hade det, säger Lisa Syrén, som ledde det programmet.

Drömmen om storvinsten

Lena Nordlund och Christer Engqvist pratade i april i år med Carina som skulle hyra in Plura och låta honom spela och laga mat om hon vann 237 miljoner och en lågavlönad kvinna som önskade att hon hade råd att köpa en ny handväska när den gamla gick sönder.

Att bo ensam

Programledaren Leif Hedegärd i Göteborg talade häromveckan med Gerd från Halland som bodde ensam sedan maken fått alzheimer och flyttat till ett demensboende och en man i Dalarna vars "gumma stuckit" och som nu började längta efter en ny kärlek.

Det är onsdagskväll och programledaren Johanna Linder har laddat med kaffe med mjölk, vatten och snus inför den två timmar och tjugo minuter långa direktsändningen fram till midnatt från Sveriges Radio Jönköpings studio två i gamla brandstationen.

- Jag har bestämt mig. Inte för att inte bli fet, som i lättmargarinreklamen, utan för att inte banta. För att inte fastna i jojobantningsträsket. För att vara en förebild för mina barn. Men så tar någon ett kort på mig i bikini. Och den bilden, den motsvarar inte alls min egen bild av mig själv. Var är min midja? säger Johanna för att trigga i gång den dryga halvmiljonen lyssnare.

Med sig i studion har hon förskolläraren Maria Forsberg, som för fyra år sedan gick ner 35 kilo i tv-programmet "Biggest loser". Maria berättar att hon inte lyckades hålla fast vid de nya tränings- och kostvanorna och flera personer som ringer in förklarar att de liksom Maria misslyckats med kampen mot övervikten.

För Johanna Linder berättar lyssnarna om gubbmagar, anorexi och utseendefixering.

- "Karlavagnen" är mötet mellan programledaren och lyssnarna. När nyheterna rapporterar om barnfattigdom och arbetslöshet får man i vårt program höra människors personliga erfarenheter av och berättelser om detta. Det är ett drömjobb att leda programmet, säger Johanna.

Protestlistor

Men det var rejält svajigt i mars förra året när hon och Pernilla Arvidsson från Jönköping, Lena Nordlund och Christer Engqvist från Uppsala, Christian Olsson och Leif Hedegärd från Göteborg och Peter Wahlbeck från Halmstad tog över som programledare.

Sveriges Radios beslut att peta den tidigare "Karlavagnen"-programledaren Stina Wollter och hennes kolleger orsakade en folkstorm. Massor av lyssnare hörde av sig till P4 och klagade och det anordnades protestlistor och startades Facebookgrupper för att behålla Stina Wollter i programmet.

Lennart Nilsson, insändarredaktör på Expressen, GT och Kvällsposten:

- Det har aldrig varit ett sådant rabalder om ett radioprogram förut. Folk mejlade och skrev brev i månader om att det var för mycket sport i nya "Karlavagnen", att de saknade de gamla programledarna och att programmet blivit för tungt att lyssna på, säger han.

En av lyssnarna, en 60-årig samtalsterapeut från Mellansverige, tycker att den nya ordningen tyder på bristande insikt i vanliga människors behov och liv.

- Om man stått hela dagen vid ett löpande band eller tagit emot folk på ett sjukhus orkar man inte med att så sent på kvällen höra om exempelvis självmord. Då kan det vara mera lagom att höra ett samtal om vänskap, husvagnssemester, hundar eller att träffa svärmor första gången. Det finns väl inget finare för ett radioprogram än att kunna hjälpa folk att somna, säger samtalsterapeuten.

Programledaren Johanna Linder känner igen tongångarna.

- Det blev ett himla liv när vi tog vid. Många som varit vana att somna till programmet reagerade på att vi höjde tempot och aktualiserade frågorna. De gamla programledarna hade också sänt "Karlavagnen" i så många år att lyssnarna nästan betraktade dem som sina personliga vänner. Men programmet kunde i slutet ibland bli exkluderande för att det var så familjärt, säger hon.

"Oro bland lyssnare"

Johanna Linder och hennes programledarkolleger "höll dock i och höll ut" och stöttade varandra.

"Karlavagnens" projektledare Ylva Lindvall förklarar att den primära målgruppen nu är aktiva vuxna i åldrarna 30-50 som ofta lever familjeliv.

- Grundtanken att det är lyssnarna som gör programmet finns kvar, men nu är "Karlavagnen" mer i sin samtid. Vi var tvungna att aktualisera oss för att hitta nya lyssnare, men självklart vill vi höra berättelser från den äldre skaran också - och det känns som om de flesta funnit sig tillrätta. "Karlavagnen" är ju fortfarande "Karlavagnen", säger Ylva Lindvall.

Lisa Syrén, som ledde den första sändningen av "Karlavagnen" den 18 januari 1993 och var programledare där i 16 år, vill inte recensera omgörningen.

- Det är inte min sak att uttala mig om programmet i dag. Och jag lyssnar faktiskt inte så ofta på "Karlavagnen" nu. Men när jag är ute på stan märker jag en viss oro bland programmets lyssnare. De är inte så förtjusta i att man bundit upp en viss kväll för sport och att det är kändisar som är programledare, säger hon.

Det var dåvarande chefen för P4 Riks, Mie Jernbeck, som hösten 1992 gav Lisa Syrén och Bengt Grafström i uppdrag att skissa på ett forum där lyssnarnas berättelser skulle vara i fokus.

- Det skulle bli en kontrast till Robert Aschbergs förnedrings-tv och på den tiden var det faktiskt lite uppkäftigt att visa lyssnarna respekt, värna om den lilla människan och inte väja för det som är knepigt och svårt, minns Lisa Syrén.

Hon och Bengt Grafström satt hemma i hans villa i Malmö och spånade, men de kunde inte komma på något bra namn på programmet. När Bengts fru Helen kom in med en bricka kaffe kläckte Helen förslaget "Karlavagnen".

- Det var ju klockrent. Man kan färdas med Karlavagnen, namnet är känt och tryggt.

Programledningen hoppades att "Karlavagnen" skulle locka två tre procent av lyssnarna, men redan från början rattade sju procent in frekvensen.

Lisa Syrén hann sända 900 avsnitt av "Karlavagnen". Egentligen kände hon sig färdig redan efter tio år, men hon övertalades att stanna kvar ytterligare sex år och leder nu i huvudsak "Ring så spelar vi".

- Under mina 16 år med "Karlavagnen" upplevde jag ett ganska stort stycke av svensk nutidshistoria. Jag sände då Stureplansmassakern ägde rum, när Anna Lindh mördades och då Estonia sjönk.

Det gäller att ha god kunskap och ett lugn att hantera sådana situationer, förklarar Lisa Syrén. Och det tycks lyssnarna ha tyckt att hon hade. Lisa har fått älgstekar, grytlappar, Lovikkavantar och hembakt tunnbröd i present av människor som velat visa sin uppskattning.

- Och så vet jag att vi på "Karlavagnen" har hjälpt till att para ihop flera stycken. Det hände flera gånger att kvinnor ringde och tyckte att "den där Björn du just talade med lät himla mysig" och bad att jag skulle ge männen deras telefonnummer, skrattar Lisa.

En vanlig kväll ringer 200-300 personer i hopp om att bli någon av de 10-12 lyssnare som kopplas fram till programledaren. Men många fler än så deltar i samtalen på "Karlavagnens" sajt och Facebooksida och programmet kallas ofta för "Sveriges största samtalsrum".

När klockan slagit tolv och onsdagen övergått i torsdag traskar programledaren Johanna Linder hem till övernattningslyan i Jönköping och försöker att varva ner med en kopp te.

- Jag hade själv fördomar om "Karlavagnen" innan jag började jobba här, men de har kommit på skam. Det blir nyanserade diskussioner, där vi fördjupar och komplicerar. Bilden av Sverige blir bredare med "Karlavagnen" och det känns viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att de som berörs av besluten får komma till tals.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!