Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenskarna går inte upp i ottan längre utan gör som påven

Midnattsmässa – på väg in.Foto: Gregorio Borgia
Allt färre orkar upp och sjunga "var hälsad, sköna morgonstund" vid julottan på juldagsmorgonen.
I stället väljer kyrkobesökarna att gå på midnattsmässan på julaftonen.
Tydligast är trenden i storstäderna och tätorterna, där julottan ofta slopas helt.
Inte ens ärkebiskop Anders Wejryd tänker fira in julen med ottegudstjänst.
Kristiina Ruuti på Svenska kyrkans informationsavdelning har för Expressens räkning kartlagt julfirandet i landets tretton stift. Siffrorna visar att midnattsmässan lockar tio gånger fler besökare än julottan.
- Tendensen är tydlig. Midnattsmässan blir mer och mer populär, inte minst i storstäderna och i tätorterna, säger hon.
Härnösands stift är ett bra exempel. Hela 750 personer kom till domkyrkans midnattsmässa i fjol, jämfört med 92 besökare på julottan.
- De åtta år som jag varit domprost här har det blivit fler midnattsmässebesökare varje år och färre och färre julottedeltagare, säger Tor Frylmark, domprost i Härnösand.

En tydlig skillnad är att deltagarna vid midnattsmässan är mycket yngre än julotteanhängarna.
- Det är också många hemvändare som besöker midnattsmässan och stannar kvar och pratar med varandra på kyrkbacken efteråt, säger Tor Frylmark.
Själv föredrar han också midnattsmässan framför julottan.
- Och i och med att jag är domprost kan jag bestämma själv vilken av dem jag vill leda. Jag väljer alltid midnattsmässan. Det är en fin avslutning på julaftonen att med nattvarden få visa att Gud blev människa i Jesus och det är roligt att vara med när det är så många kyrkobesökare.

Julottan har sedan medeltiden framför allt varit en nordisk tradition. I kyrkolagen från 1686 slogs det fast att ottan skulle börja klockan sex på morgonen. Människorna var vana att gå upp tidigt och syftet var att bönderna skulle hinna mjölka och ta hand om djuren före kyrkobesöket.
Blivande biskopen i Linköpings stift, Martin Modéus, har doktorerat på den sociala betydelsen av riter.
- Typiskt för i dag är att människor lägger in sina firanden när det passar. Riterna bottnar i ett behov. Traditionen finns inte där utan anledning. Riter kan hjälpa oss med övergångar och att markera något i livet, säger han.
Förr i tiden firade man julbön och julotta. Julbönen var på julaftonens eftermiddag och det passade bondebefolkningen väl.
- Men så kom "Kalle Anka" på julafton och flyttade på julbönen, skojar Martin Modéus.
- Men visst fanns det även midnattsmässor förr i tiden, säger Nils-Henrik Nilsson, som doktorerat i liturgik och är kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
- Problemet var bara att det var svårt att komma ifrån gården så sent på kvällen när man skulle upp och ta hand om djuren på morgonen.
- Det var egentligen först på 1970-talet som midnattsmässan började vinna mark.
- Jag ser flera orsaker till det. Dels började kyrkorna vara öppna på ett annat sätt. Vi fick fler anställda i församlingarna och människor började besöka kyrkan vid fler tillfällen än vid söndagens gudstjänst, säger Nils-Henrik Nilsson.
- Dels passar det många urbana människor bättre att avsluta julafton med ett kyrkobesök än att gå upp tidigt på morgonen.

I Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm slopades julottan redan på 1970-talet. Kyrkan var bland de första i Sverige att inte erbjuda ottefirande.
Firandet av midnattsmässa ligger helt i linje med reformationens tanke om att församlingen ska vara aktiv i gudstjänsten och att det inte bara är prästen som ska leda firandet, förklarar kyrkoherden Nils-Henrik Nilsson.
Kyrkobesökarna är i dag inte heller lika starkt knutna till en församling som tidigare, utan väljer i det utbud som finns.

Den nya trenden är också en anpassning till den anglosaxiska och sydeuropeiska traditionen.
I flera andra länder i Europa är midnattsmässa mycket vanligare än julottan. SVT direktsänder varje julafton midnattsmässan från Peterskyrkan i Rom, som leds av påven Benedictus XVI.

Sådana internationella influenser
påverkar naturligtvis också våra vanor, påpekar Oloph Bexell, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet.
- Men midnattsmässan kom till av pastoralteologiska och inte av publikfriande skäl. Jesu födelse är så avgörande för hela kristendomen att man vill fira hans födelsedag så fort klockan slår tolv. Gud som är alltings upphov stiger plötsligt in och blir vanlig människa, säger professorn.

Nuförtiden inbillar vi oss lätt att dåtidens människor
gick i kyrkan i allmänhet och på julottan i synnerhet för att de var tvungna.
Och visst var det sociala trycket starkt och samhället krävde att man visade upp intyg på att man tagit nattvard en gång om året för att man skulle kunna söka vissa jobb och utbildningar och anses vara en god samhällsmedborgare.
- Men det var inte närvaroplikt i kyrkan och det var aldrig så att alla i hushållet förväntades vara på samtliga gudstjänster.
- En del gick förstås av konvenansskäl, men de flesta besökte kyrkan och julottan för att de ville höra predikan och för att religionen fyllde ett behov hos dem, säger Oloph Bexell.

Förre ärkebiskopen K G Hammar
har kanske en poäng när han påpekar att det var vanligare att folk kom i väg på julotta på den tiden då kvinnan i familjen gick upp tidigt och lagade frukost åt alla. Så ser samhället inte ut längre.
K G Hammar själv är morgontrött. Han tycker att det känns mer naturligt att gå på midnattsmässa än julotta. Kyrkan ska finnas till på de tider det passar människor, har han förklarat och han tycks få medhåll av sin efterträdare, nuvarande ärkebiskopen Anders Wejryd.
- Ottan hörde mycket till det gamla bondesamhället. Den har alltid varit viktigare på landet än i stan och stämningsfullare med slädar än med sandiga gator. I stan hade man inga mjölkkor och då blev julbönen på julaftonseftermiddagen i stället den stora gudstjänsten på många håll, säger Anders Wejryd.

Betydelsen av nattvarden har också ökat de senaste decennierna. Och den får man bara på midnattsmässan, inte på julottan.
- Fler vill delta och uppleva det som inte täcks av ord, menar ärkebiskopen.
Och, ja, även han väljer midnattsmässan framför julottan.
I år går han till midnattsmässan i Uppsala domkyrka tillsammans med familjen. Anders Wejryd uppskattar midnattsmässans lugn och att få avsluta en lång dag med "det stora, glada, innerliga firandet".
- Men en riktig otta klockan fyra på juldagsmorgonen kan också vara fin. Det ska vara mörkt när Jesusljusen tänds! säger han.
Är julottan helt nedlagd alltså?
Nej, på sina håll lever traditionen kvar. Inte överraskande hittar vi ett exempel i "Bibelbältet". I Älmeboda kyrka i Småland håller man julotta redan klockan fyra på morgonen.

Men midnattsmässan fortsätter att växa. I Härnösand uppmanar domprosten kyrkobesökarna att komma i god tid om de vill vara med på årets mässa.
Domkyrkan renoveras nämligen så det är färre sittplatser än vanligt - samtidigt som deltagare blir fler för varje år. Julottan behöver man inte köa för.
- På sikt kommer nog julottan att försvinna, spår domprosten Tor Frylmark.

Sofie, 43, tog tjänstledigt – swingtradar på börsen

Bästa tipsen: Så får du pengarna att växa • Avslöjar sina bästa affärer