Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska dj:ar är musikvärldens nya stjärnskott

Dj-vågen sköljer över Sverige.
Med Swedish House Mafia som förebilder är det i dag dj:ar som har den rockstjärnestatus som krävs för att fylla stora arenor.
Och i den nya musikvärlden är det liveuppträdanden som ger cred - och pengar.

TV4-reportern Per Nyberg frågade nyligen Axwell, dj:n, megaproducenten och en av medlemmarna i Swedish House Mafia, SHM, vad han trodde att det hade för betydelse för Sverige att ha ett sådant artistnamn:
- Vi kanske har inspirerat fler till att satsa på vad de vill, att bli dj:s eller syssla med musik, följa sina drömmar. Om vi har spridit någon form av rykte om Sverige, eller om folk ser oss som något bra från Sverige så är vi glada för det, svarade han.
Och det är precis vad som har hänt.
Musikindustrin är i förändring och artister tjänar sämre pengar på skiv- försäljning men samtidigt mer på konserter och andra uppträdanden.
Dj:ar har nu lämnat skrubben och blivit mittpunkten på festen - och de nya tonårsidolerna.
Och svenska dj:s är heta. Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck och Rebecca & Fiona.
Listan kan göras lång.
Sverige har blivit ledande när det gäller att leverera duktiga och världskända dj:s.
Alfred Obita som slog upp portarna till Göteborgs dj-skola 2009 känner av trycket och menar att så fort Swedish House Mafia släpper en ny singel så går telefonen varm.
- Varenda kid vill vara som Swedish House Mafia. De har gjort ett stort intryck, inte bara på ungdomar i Sverige utan för musikindustrin i stort. Dj:ar är inte längre bara dj:ar, de har blivit producenter och artister och också nutidens stora idoler. Det förändrar ju naturligtvis ungdomars bild på vad en idol är för något.
Michael Rübsamen doktorerar i medie- och kommunikationsvetenskap på Lunds universitet och skriver sin avhandling om kändisskap.
Han hävdar att kändisskap lockar eftersom det är en form av statusposition där man får olika typer av privilegier och makt.
Och han menar att även poli-tiker och andra mediepersonligheter vill rida på dj-vågen och att erbjudanden om att få dj:a på en klubb eller en fest är ett erkännande av ens kulturella kompetens. Du får inte förtroendet om du inte är en cool och häftig person.
- Jag skulle säga att inom dj-kulturen handlar det om att presentationen av den kulturella produkten är minst lika viktig som produktionen av den.
Men idoliseringen kring dj:s är inget nytt fenomen menar Anna Ganvanas, dj, producent, socialantropolog och docent vid Institutet för Framtids- studier som studerat elektronisk dansmusikkultur.
- Klubbkulturen är betydligt mer etablerad i exempelvis Tyskland och England. På 90-talet och början på 2000-talet fanns riktiga superstjärnor som Paul van Dyk, Junior Vasquez och Tiësto och så kallade superklubbar i storstäder som London, New York, Berlin och på Ibiza. I Sverige, som dominerats av pop och rock, har inte elektronisk dansklubbskultur nått allmän- heten på samma sätt, förrän nyligen.
Hon menar att det är en vanlig för- dom att dansmusik, och i synnerhet elektronisk dansmusik, saknar mening och intention utöver sig självt för att den sällan kretsar kring låttexter.
- Elektronisk dansmusik, till skillnad från exempelvis rock eller hiphop, grundar sig sällan i påtagliga verbala budskap men rör sig trots detta i politiska och andliga dimensioner.
Elektronisk musik har också gått från något som förknippats med droger och ansetts farligt och något som ska bekämpas av myndigheter, till mainstreammusik som spelas på radion.
Därför kan det också finnas ett större intresse för dj:ande, menar hon.
- En dj har blivit en offentlig figur som syns i olika sammanhang, han eller hon syns i reklam, filmer, i bakgrunden i musikvideos, och inte minst är tekniken betydligt mer tillgänglig för den breda massan att prova på att dj:a.

Och de som har varit dj:s länge har märkt att vägen till att få stå i en bar och lira skivor numera är kortare när musiken finns några knapptryck bort.
- Jag vet hur det är att leva på nudlar och bröd, eftersom det tidigare krävdes dyr utrustning och att man åkte Europa runt för att köpa vinylskivor, säger Jojjan Angervall, en av ägarna till den nya Svenska dj-skolan som startade upp i Göteborg tidigt i vintras.
Han tror att många ungdomar lockas av tanken att man kanske aldrig blir en David Bowie, men att man faktiskt kan göra en låt på datorn och lära sig hur man spelar ute på en nattklubb.
- Världens största och dyraste artister i dag är dj:ar. Att börja dj:a gör en lite till en kändis och vem vill inte bli uppskattad för vad man gör? säger Jojjan Angervall.
I maj släppte Swedish House Mafia "Save the world" som på två veckor fick över tio miljoner visningar på Youtube.
Dj-kollektivet har en egen nattklubb på Ibiza, reser jorden runt och uppträder inför tusentals skrikande fans.
Axwell berättade i en intervju i Svenska Dagbladet 2009 att de kostar lika mycket som ett stort rockband att boka.

Men vägen till att bli en världskänd dj och producent är inte tvärenkel.
Och är det alltid så glamouröst att vara dj?
Nja.
- Du måste ju börja någonstans. Och det kan innebära att inte ta betalt för dina första gig, göra skitspelningar där du inte får spela din egen typ av musik och så vidare, det är viktigt att komma ihåg, säger Alfred Obita.
Det har Dj Qute, som bland annat har spelat på Timbaland och Black Eyed Peas fester, erfarenhet från.
Hon fick i början av sin kar- riär tjata sig till att provspela gratis. Att dj:a handlar inte bara om att vinka och se glad ut - det är mycket hårt slit också.
- Att dj:a kräver ett genuint musik- intresse och fokusering. Det är ett hypat jobb som ibland kan misstas för ett enkelt jobb. Det är det inte.
Anna Gavanas håller med. Hon menar att dj:ande i högsta grad är en konstform.
- Dj:andet går utöver att bara spela låtar som en jukebox. Du ska få i gång en stämning, föra in ljudelement i exakt rätt tidpunkt, behärska tekniken och förmedla en känsla. För det krävs mycket erfarenhet och kunskap. Dessutom besitter dj:s och producenter ett slags sjätte sinne som känner av sinnesstämningar och kommunicerar bortom och mellan språkliga begrepp.
Den galna dj-duon Rebecca Scheja och Fiona FitzPatrick gjorde sig ett namn i realityserien Rebecca & Fiona på SVT Play och höll nu i maj i en dj-skola på Fotografiska i Stockholm.
När duon fick besvara frågor från nyfikna fans på SVT hur man ska göra för att bli dj skrev Rebecca:
" Börja gilla house. sen kanske gå en djskola och sen får man liksom hora runt och spela graties på dåliga ställen tills man blir FET, då kan man bara ta för sig och göra sin grej. :) "
Men majoriteten av kända dj:ar är fortfarande män.
Och det beror på att tjejer lätt ham- nar i skymundan och ofta behöver bevisa dubbelt så mycket för att trotsa låga förväntningar, enligt Anna Gan-vanas.
- Dj:ande och dj-teknologi förknippas med män och maskulinitet, och sedan tidig ålder socialiseras killar lättare in i sociala nätverk kring dessa fenomen: att umgås kring scenen, musiken och prylarna och utbyta kontakter och kunskap, säger hon.
I början av juli har Haninge Dance & Music Camp bjudit in Dj Qute och dj:n Alex Moreno för att anordna en workshop för 12-19 åringar som drömmer om att bli dj:s och intresset har varit enormt.
Mejlkorgen svämmade över på bara några timmar.
- Jag delar ut mitt gage till de som mejlat och av någon anledning inte hade möjlighet att gå. Det kändes löjligt att jag ska ta betalt, jag behöver inte de där pengarna, säger Dj Qute.
Hade man kunnat starta en dj-skola för femton år sedan? Nej, menar Jojjan Angervall.
Och konkurrensen kommer bara att öka.
- Tidigare ville alla bli bartenders och i dag vill alla bli dj:ar. Vi märker ju av intresset, fler dj-kurser poppar upp här och var och vi hoppas och tror att vi utökar verksamheten till nästa år, säger han.