Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Studenter drogar sig för bättre resultat

Anders Sandberg, forskare vid Oxfords universitet, äter "smart drugs" för att förbättra minnet och koncentrationen.

- Jag tar pillret när jag ska lyssna på en filosof som berättar något väldigt avancerat, säger han.

På universitet i USA och England är bruket av adhd-medicin utbrett, rapporterar The Guardian. Nu har det spridit sig till Sverige.

Lyssna på poddversionen av artikeln i mp3-spelaren eller via Itunes. Du kan också ladda ner avsnittet.

Lyssna på Studenter drogar sig med adhd-medicin

Ladda ner avsnitt

ADHD-medicin förbättrar aktiviteten i hjärnan

Adhd-mediciner är centralstimulerande och innehåller det verksamma ämnet metylfenidat, vilket har ganska stor kemisk olikhet med amfetamin men delvis likartade verkningar, enligt Nationalencyklopedin.

Metylfenidat förbättrar aktiviteten i vissa områden i hjärnan, vilka är underaktiva. Läkemedlet kan bidra till att förbättra uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och att minska impulsivt beteende. Några av de van-ligare biverkningarna av medicinen är huvudvärk, nervositet och sömnsvårigheter.

Narkolepsimedicinen piggar upp

Andra populära "smart drugs" är modafinil och modiodal, mediciner mot narkolepsi. Personer med narkolepsi drabbas av dagliga, obetvingliga sömnattacker.

Preparaten utvecklades under 1970-talet i Frankrike som ett alternativ till amfetamin för patienter som behöver hjälp för att hålla sig vakna. De har en uppiggande effekt som liknar amfetaminets, men med långsammare verkan.

Det började med att en kompis på universitetet frågade om hon ville prova en tablett.

Den 26-åriga studenten berättar:

- Det var ingen partydrog direkt. När vi tagit tabletten blev jag mer fokuserad, vi pratade mindre med varandra och jobbade mer, säger studenten, som vill vara anonym.

Tabletten var av typen Medikinet, ett amfetaminliknande receptbelagt läkemedel mot adhd som ökar koncentrationsförmågan. Först tvekade hon, "det kändes lite olagligt", men samtidigt såg hon pillret som en väg ut ur prestationsångesten.

En undersökning i den amerikanska tidskriften Nature, som främst vänder sig till högt uppsatta akademiker, visar att en femtedel av de 1 400 läsare som svarade hade använt kognitionsförbättrande preparat som Ritalin trots att de var fullt friska.

I USA har amfetaminliknande läkemedel börjat skrivas ut även till fullt friska personer som vill prestera bättre på jobbet, enligt Anders Sandberg. På universiteten är användandet utbrett bland studenter som vill orka med betygshetsen och samtidigt underhålla sitt sociala liv. Där kallas pillren för "smart drugs".

- 1960-talets droger skulle förändra medvetandet och livet snarare än få oss att arbeta mer. Kognitionsförbättrarna erbjuder ingen verklighetsflykt, snarare gör de oss extremt samhällstillvända, säger Anders Sandberg.

I tidningen The Times berättade han om sitt bruk av Modafinil, ett preparat som används mot narkolepsi. Ingen av hans forskarkolleger höjde på ögonbrynen eftersom flera av dem tar "smart drugs".

Anders Sandberg tror att preparaten kommer anses legitima om ett par generationer. Om den svenska mentaliteten inte förmildras kommer vi få hård konkurrens av länder som Kina där bruket är mer utbrett, menar han. Det har utförts experiment i simulatorer där kirurger fått ta preparaten och presterat märkbart bättre.

- Vem skulle man välja att bli opererad av - kirurg A som tagit preparatet eller kirurg B som inte tagit det och presterar sämre? frågar sig Anders Sandberg.

För den 26-åriga studenten blev tabletten en tröst.

- Jag hade varit så orolig hela tiden, över framtiden, betygen och ekonomin. När man studerar kan man aldrig vara sjukskriven, man har ingen ekonomi och allting är upp till en själv. Plötsligt kunde jag läsa och skriva i flera timmar utan att oroa mig, säger hon.

I dagstidningen Östran bekräftar psykiatrikern Olle Hollertz att det finns en svart marknad för adhd-medicin i Sverige. Enligt statens kriminaltekniska laboratorium har polisens beslag av det centralstimulerande medlet metylfenidat, som används i adhd-mediciner, ökat från 9 till 315 på tio år. Lennart Karlsson på Citypolisens spaningsrotel i Stockholm menar att det förekommer en svart marknad med personer som får läkemedlen utskrivna och säljer dem vidare.

- Utifrån min egen begränsade uppfattning kan jag säga att profiler på människor som använder droger har förändrats ganska ordentligt de senaste 10-15 åren. Personer som använde droger då hade tyngre sociala problem. I dag kan vem som helst testa droger och det har blivit vanligt framför allt i skolmiljö och på universitet, säger Lennart Karlsson.

En 33-årig man som arbetar som översättare berättar att han får pillren av en vän med adhd. Nu har han tagit dem sporadiskt i sju års tid.

- Tabletten både hjälper och stjälper mig. Den gör det möjligt att jobba på ett sätt som gör en utbränd. Men det är vad arbetsmarknaden kräver i dag, att jobba så mycket som möjligt. När man gav amfetaminliknande preparat på femtiotalet kunde människor plötsligt utföra repetitiva sysslor längre utan att bli så less på dem, säger 33-åringen, som vill vara anonym.

Han menar att det krävs disciplin för att man inte ska ta för mycket eller för ofta, vilket alla kanske inte har. Själv håller han sig till kring fyra tabletter i månaden. Han ser problematiska rättviseaspekter med bruket.

- På universiteten blir det orättvist när alla inte har den kunskap eller ekonomi som krävs för att få tag på dem. Det blir en fråga om klass. Lite ironiskt, eftersom adhd-medicin oftast förskrivs till personer med bakgrund inom arbetarklassen, säger han.

Omkring sju procent av alla amerikanska universitetsstudenter har provat kognitionsförbättrande preparat, enligt en studie publicerad i Time magazine.

Anders Sandberg menar att läkemedelsbolagen uppfinner sjukdomar för att sälja mediciner.

- En läkare kan få betald semester av läkemedelsbolaget för att få forska lite och uppfinna en diagnos som exempelvis "age related memory impairment" (åldersrelaterad minnesförsämring) vilken enligt denne drabbar 16 procent av oss som får sämst minne när vi blir gamla.

Anders Sandberg menar att det finns moralfilosofiska skäl till en förmildrad syn på friska människors intag av preparaten.

- Det vore bättre om det ansågs som ett legitimt sätt att förbättra sitt minne och sin uppmärksamhet. Jag vill inte behöva köpa preparaten på skumma nätapotek. Jag vill kunna rådfråga en läkare om vilket preparat som är lämpligt för mig.

En 44-årig man som jobbar i mediebranschen berättar att han tar adhd-medicinen Ritalina för att känna sig starkare och smartare.

- Alla texter man skriver blir bättre. Går man på gymmet är man 30 procent starkare, säger mannen, som vill vara anonym.

Eftersom den inte gör honom nedstämd efteråt tycker han att det är en utmärkt arbetsdrog, även om det gäller att vara försiktig: en snabb toleransökning sker och man vänjer sig snabbt vid att alltid dopa sig för att kunna skriva.

Det var något som även den 26-åriga studenten blev varse.

- Det svåra var att veta hur mycket jag skulle ta. Jag låg ofta sömnlös på kvällarna. Mitt självförtroende rök om jag inte fick tag på den, det blev en desperat jakt efter mer medicin, säger hon.

Hon trivdes med hur medicinen hämmade aptiten.

- Plötsligt kunde jag läsa många timmar utan att tänka så mycket på nästa måltid. Men när jag inte fick tag på mer medicin prövade jag amfetamin för första gången. Det blev en destruktiv spiral som tog månader att ta sig ur.

- Jag hade så klart hellre velat ha mer stöd från psykiatrin och långsiktig terapi, men jag erbjöds inte det. Köerna till adhd-utredningen var dessutom långa om man inte går privat och steget till att ta kontakt med vården kan vara långt när man väl har provat medicin och droger olagligt eftersom det är så tabu.

En studie utförd av läkemedelsverket på 3500 personer mellan 15 och 64 år visar att 20 procent kan tänka sig att köpa receptbelagda läkemedel utan recept eller läkarkontakt.

Isabelle Ståhl

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!