Striden om GMO går in i en ny fas när nu EU-kommissionen vill överlåta rätten att tillåta grödorna till varje enskilt medlemsland. Här omhändertar polis en Greenpeace-aktivist vid en aktion mot genmodifierad raps 2002. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Striden om GMO går in i en ny fas när nu EU-kommissionen vill överlåta rätten att tillåta grödorna till varje enskilt medlemsland. Här omhändertar polis en Greenpeace-aktivist vid en aktion mot genmodifierad raps 2002. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild

Striden om GMO-maten kan börja

Publicerad
Uppdaterad
Nu blir det upp till varje land att bestämma om man vill tillåta GMO, genmodifierade växter. Det föreslår EU-kommissionen.
Genmanipuleringens kritiker anser att Sverige tillhör det GMO-vänliga blocket i Europa.
Kristofer Vamling, vd på växtbioteknikföretaget Plant Science Sweden, är en av dem som brinner för att odla GMO i Sverige: Tänk att få fram ett flerårigt spannmål som göder sig själv, drömmer han.
Känslorna har svallat i debatten för eller emot genmodifierade växter i Europa.
"Världens räddning", kallar förespråkarna det för och hävdar att GMO är enda sättet att på sikt stoppa svälten.
"Nonsens", menar motsåndarna och menar att det handlar om ett fåtal storbolags profithunger.
Pådrivande för odling av GMO är främst företag från USA, Tyskland och Schweiz. Motståndet hittar man både bland bönder och politiker.
Enligt EU:s regler ska en GMO-gröda som EU godkänt för odling egentligen kunna odlas i alla stater. Men Ungern, Österrike, Frankrike, Grekland, Luxemburg och Tyskland, har trots det själva beslutat att förbjuda GMO i sina länder.
Kanske är det för att EU körts över i frågan som kommissionen nyligen beslutade att föreslå en ändring av reglerna. I framtiden ska det vara länderna som själva bestämmer om de vill tillåta odling av GMO eller inte.
Enligt Anders Wannberg, handläggare på svenska jordbruksdepartementet, blir det fortfarande EU:s livsmedelsorgan EFSA, som behandlar företagens ansökningar och utreder riskerna. Men sedan ska medlemsstaterna få säga ja eller nej till om växten ska odlas på deras marker.
- Det är svårt att i dag säga vad det kan komma att betyda för Sverige. Det öppnar för odling, men det kan ju också komma att förbjudas.
Sverige tillhör dock det GMO-vänliga blocket. Regeringen har ingen generell policy, men varje gång frågan om att tillåta en GMO-gröda varit uppe för omröstning i EU, har vi röstat ja. EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP) har kallat Sverige för "EU:s GMO-conquistadorer". Om EU-kommissionens förslag blir verklighet, tror han att GMO kommer att spridas snabbare till alla länder.
- Det blir lättare att få igenom ett ja, och svårt att upprätthålla förbud. Växterna håller sig inte till nationsgränserna, de kommer att föröka sig själva. Och GMO-maten hamnar förstås i varudiskarna i alla länder.

Kärnan i Carl Schlyters
och andra GMO-motståndares kritik, är att själva odlingen hotar jordens ekosystem. För att förstå riskerna behöver man veta vad en genmodifierad växt egentligen är.
Syftet med att framställa GMO är att öka skördarna, och få fram grödor som inte kan angripas av insekter. Eller som är resistenta mot bekämpningsmedel. För att skapa en raps som är motståndskraftig mot insekterna, skjuter man in en ny gen från en bakterie i arvsmassan på den vanliga rapsen. Den nya grödan kommer då att producera ett eget gift som insekterna inte tål.
Problemet är att den nya grödan på egen hand kan korsa sig med närbesläktade växter i naturen och utbyta genetiskt material. Då kan GMO-rapsens gift-gen hamna i den svenska åkersenapen.
- Den kan alltså döda insekter i naturen. Och det kan ju alla förstå, att det påverkar ekosystemet. Växterna kan sprida sig i all oändlighet, och hota fjärilar och andra arter, säger Carl Schlyter.
Det är för att undvika sådant som varje gröda måste kartläggas med sitt specifika släktskap och egenskaper, innan den blir godkänd för odling. Skadorna för djur och människor utreds också.
Men det sista håller inte Carl Schlyter med om. Han anser att man inte utreder tillräckligt. Och att man bara tittar på risken för omedelbara skador på människor och djur, inte på utvecklingen på lång sikt. Huvudproblemet, menar många GMO-kritiker, är att all forkning finansieras av de företag som vill producera GMO själva. Den är alltså inte oberoende.

Carl Gustaf Thornström är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och expert på växtförädling och GMO. Han håller med om att det inte är bra att stora företag som amerikanska Monsanto, betalar för forskningen. Lösningen vore att staten satsade resurser, anser han. Att förkasta möjligheterna som GMO erbjuder, vore idiotiskt. Jordens befolkning växer explosionsartat, men arealen odlingsbar mark är konstant. Människan har förädlat vildgräs och skapat mer fruktsamma grödor sedan 13 000 år tillbaka. GMO är bara resultatet av en lite mer sofistikerad teknik.
Carl-Gustaf Thornström tycker att motståndarna till GMO är minst lika drivna av egenintresse som företagen.
- Alltid är det något som dyker upp och ska utmålas som det nya hotet mot mänskligheten. Det ger jobb och karriär åt folk på Sida och andra organisationer som får bidrag för att driva antikampanjer, säger han och fnyser.
Förlorare när man inte tillåter GMO-odling i stor skala blir, enligt Carl-Gustaf Thornström, världens fattiga.
- Knappast, menar Carl Schlyter.
- Svält handlar inte om att det finns för lite mat. Det handlar om sned fördelning. Förra året hade vi enligt WHO för första gången fler överviktiga än svältande i världen.

En allvarlig kritik som riktats mot GMO i tredje världen har handlat om patent som gör att en bonde kan dömas till dryga böter om man använder en del av skörden till nytt utsäde. Fattiga odlare måste alltså köpa nytt utsäde av företagen varje gång de ska så. En del GMO har egenskaper som gör att de inte ens går att så igen.
Men på Plant Science AB, det svenska dottebolaget till tyska växtbioteknikföretaget BASS Plant Science, tror man på självsanering av marknaden.
- Det är ju lantbrukaren som bestämmer. Är det inte bra för honom, så kommer han inte att köpa det vidare, säger vd Kristofer Vamling.
Plant Science AB är de enda som odlar GMO i Sverige. Och det är bara en majs: insektsresistenta Mon 810, och en potatis, Amflora, som är tillåtna här. Men det rör sig inte om en potatis som hamnar på våra tallrikar, Amfloran används bara för att utvinna stärkelse till pappersindustrin. Den är manipulerad för att ge stärkelse av extra bra kvalité. Men det finns planer på annat. GMO är en visonärernas bransch.
- Vete och spannmål är ettåriga. Men tänk vad fantastiskt att få fram ett flerårigt spannmål som göder sig själv, säger Kristofer Vamling.
- Är det möjligt?
- Inte omöjligt, men det ligger långt fram i tiden. Och det finns många miljökonsekvenser att utreda.
Tidigare hade Plant Science AB ett testprojekt i Sverige som gick ut på att framställa Omega 3 från raps i stället för ur fisk. Fisken får i sig fettsyran från alger som den äter. Nu tog man i stället gener från algen och satte in i rapsen.
Om själva processen är att beteckna som biologisk eller teknisk, är just nu en knäckfråga i Europa. Nyss hamnade en genmanipulerad broccoli på bordet hos Europeiska patentverket. Ett företag har framställt en broccoli som innehåller extra mycket av de ämnen som förebygger cancer, och sedan tagit patent på den. Men två andra bolag har klagat. Djur och växter får man nämligen inte ta patent på inom EU. Om GMO-broccolin däremot kan betecknas som en uppfinning, så kan patentet vara giltigt.
I dag odlas GMO-grödor annars främst i USA, Kanada, Argentina, Brasilien, Paraguay, Sydafrika, Kina och Indien. I Europa är det Spanien som leder ligan, men Holland trycker på för att få odla mer.

Hur vet man då
om maten man köper innehåller modifierade produkter?
I Europa är det krav på tydlig märkning. Undantag är om exempelvis en ko ätit genmanipulerad majs. Då behöver det inte framkomma på mjölkpaketet eller biffen. Även om ett land säger nej till odling, så hamnar GMO-maten i varuhusen.
- Till exempel en kakmix med majsmjöl från genmodifierad majs, den kommer att kunna cirkulera fritt inom EU, säger Anders Wannberg på jordbruksdepartementet.
EU-kommissionens förslag - att länderna själva ska bestämma om odling - ska nu först behandlas och beslutas av ministerrådet och EU-parlamentet. När det blir är osäkert. Kampen mellan GMO-förespråkare och belackare lär fortsätta.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag