Stieg Larsson blev hjälte i artilleriattack

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Stieg Larsson blev hjälte i en artilleriattack, berättar hans sambo Eva Gabrielsson.
Foto: Trensmar Britt-Marie
Eritrea har en lång och blodig historia av krig och konflikter.
Foto: Jean-Marc Bouju
Stieg Larssons böcker i Millennium-serien blev bästsäljare – men släpptes efter hans död.

Långt innan han blev "Millennium"-författare var Stieg Larsson ute i krig.

Han kom under artillerield i Etiopien och utbildade kvinnliga gerillasoldater i Eritrea.

Hans sambo Eva Gabrielsson berättar nu om den dramatiska attacken i Etiopien.

– Stieg var ute på en buss i bergen. Den utsattes för artillerield och han såg till att passagerarna kom i skydd, säger hon.

Den internationellt bästsäljande författaren Stieg Larsson var en revolutionär socialist från sin tidiga ungdom. Han engagerade sig för vänstergrupper över hela världen och stödde deras militära kamp.

I februari 1977 reste han till Etiopien och Eritrea som frilansjournalist. Men också på uppdrag av en socialistisk grupp för att för att ta kontakt med eritreanska vänstergerillan Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF), som utkämpade ett långt blodigt krig för att frigöra Eritrea från Etiopien.

Resan gick via Moskva och Sudan. Stieg Larsson var då 22 år.

– Stieg var med om ett eldöverfall när han var ute på en buss i bergen i gränstrakterna mellan Etiopien och Eritrea. Det var där striderna pågick. Den utsattes för artillerield, berättar Eva Gabrielsson, författarens sambo under 32 år tills han dog i en hjärtattack 2004.

– Eftersom han var utbildad granatkastare i den svenska armén kunde han räkna ut var artilleripjäserna stod och var granaterna skulle slå ned. Han kunde leda evakueringen av passagerarna. Han fick i väg folk ur bussen och i skydd, säger hon.

När Stieg Larsson återvände till den etiopiska huvudstaden Addis Abeba efter bussattacken blev han upplockad av den brittiska underrättelsetjänsten MI6 som också bevakade Östafrika. De tog med honom för ett "samtal" och ville veta vad han hade sett under sina resor i landet.

– Brittiska MI6 kom och hämtade honom. De körde honom till sitt högkvarter och försökte värva honom, säger Eva Gabrielsson.

– De ville ha information om trupptransporter. Hur mycket folk, vad som fraktades, beväpning. Stieg hade noterat sådana uppgifter, men vägrade säga något till britterna.

– När Stieg senare skulle göra repövning i Sverige tog officeren som ledde övningen honom till särskilt samtal. Officeren visste om eldöverfallet i Etiopien, det måste ha varit via underrättelsetjänsten. Han tyckte att det var väldigt bra att ha med någon i repövningen som hade verklig erfarenhet, säger hon.

Tog sig till Eritrea

Stieg Larsson lyckades också att ta sig över till Eritrea. Där använde han sin kunskap från värnpliktstjänstgöringen i Sverige till att militärt utbilda kvinnliga soldater i EPLF-gerillan. Detta har berättats i flera böcker om författarens liv.

Det nämns också i den nyutkomna boken "Svenskar i krig 1945-2015" i vilken de militärhistoriska författarna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg skriver om de mer än 2 000 svenska frivilliga som gått ut i andra länders krig efter andra världskriget.

– Han undervisade en kvinnlig pluton i att hantera granatkastare. I ballistik och hur man gör rent praktiskt. Hur man beräknar kursen, hur man får granaterna att slå ned på rätt ställe, var eldledarna ska placeras, säger Eva Gabrielsson.

– Det var under en kort period och skedde mest av en slump. Han träffade någon som förmedlade kontakten, säger hon.

Stieg Larsson lärde sig skjuta med granatkastare när han gjorde sin värnplikt på regementet I20 i Umeå. Han var samtidigt medlem i Kommunistiska arbetarförbundet och spred organisationens tidskrift Röd soldat bland de andra soldaterna.

– Stieg jobbade på en pappersmassefabrik efter militärtjänsten och drog ihop pengar. Han stack i väg via Moskva och Sudan. Men vi fick bara höra i efterhand att han hade varit i Eritrea, säger Erland Larsson, pappa till författaren.

– Han berättade att något gäng hjälpte till att smuggla honom över gränsen till Eritrea. Och han talade om att han hade förhörts av den brittiska underrättelsetjänsten.

– Han blev sjuk i Etiopien. Han lyckades ta sig med en busskonvoj till Kenya. Därifrån hörde han av sig och sa att pengarna var slut. Vi skickade pengar så att han kunde ta sig hem, säger han.

Eva Gabrielsson berättar att Stieg Larsson drabbades av njurinflammation i Etiopien. Han låg på sjukhus i Addis Abeba.

– Det fanns många skjutna och skadade från kriget på sjukhuset. En gång när han vaknade upp var det första han gjorde att vända sin blodiga kudde. För det var inte hans blod, säger hon.

"Stieg var en revolutionär"

Den brittiske journalisten Graeme Atkinson, kollega och nära vän till Stieg Larsson, bekräftar att den blivande författaren åkte till Afrika för att stödja den marxistiska EPLF-gerillan.

– Stieg var en revolutionär socialist och han trodde på ett bättre liv och jämlikhet för alla. Den förkrossande fattigdomen i Afrika gjorde honom förfärad, sade Graeme Atkinson, redaktör på den antifascistiska tidskriften Searchlight, till den brittiska tidningen Guardian för fem år sedan.

– Han reste dit för att hjälpa till i kampen. Det innebar att han till slut blev involverad i strid och mötte skarp eld. Han var en otroligt modig man. Han berättade mycket om det för mig, men skröt aldrig, sade han.

Expressen har utan framgång sökt Graeme Atkinson, som håller låg profil på grund av en uttalad hotbild. Han ägnar sig sedan många år åt att avslöja högerextremistiska och rasistiska grupper, precis som Stieg Larsson gjorde.

– Stieg var mycket engagerad. Han hade kontakter med EPLF-folk i Sverige och han reste dit för att träffa den marxistiska gerillan, säger Jan-Erik Pettersson, som i sin bok "Stieg Larsson - Journalisten, författaren, idealisten" skriver att Larsson skulle lämna över pengar och dokument till gerillan.

Eritrea blev självständigt 1993, men utvecklingen tog en olycklig vändning. Under ledning av det parti som bildades av frihetsrörelsen EPLF och dess ledare Isaias Afewerki förvandlades Eritrea till en av världens värsta diktaturer. Diktatorn Afewerki och hans regim slår ned all opposition och håller bland andra den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak fängslad utan rättegång sedan 2001.

Enligt samstämmiga uppgifter blev Stieg Larsson mycket besviken över hur Eritrea utvecklades.

– Stieg var där och stod på Eritreas sida. Om han såg diktaturen i dag skulle han vara mycket ledsen. Han blev väldigt upprörd när Dawit Isaak greps, säger Kurdo Baksi, författare till boken "Min vän Stieg Larsson".

Eva Gabrielsson minns hur hon och Stieg talade mycket om det politiska förfallet i Eritrea som var uppenbart redan de första åren efter självständigheten.

– Stieg tyckte inte att Eritrea gick i anständig riktning. Det var maktkamper och utrensningar, nya klickar som förstörde landet. Han sa att det inte skulle sluta väl, säger Eva Gabrielsson.

– Vi pratade mycket om Dawit Isaak. Stieg sa att det var ett tecken på att det gått väldigt snett i Eritrea, säger hon.

Vänsterjournalisten blev bästsäljare

■ Stieg Larsson föddes 1954 i Skelleftehamn och dog 2004 i Stockholm av en hjärtinfarkt. Hans tre romaner i "Millennium"-serien, som utgavs efter hans död, blev internationella bästsäljare. De har sålts i mer än 60 miljoner exemplar över hela världen – och också filmatiserats.

■ Stieg Larsson var också känd som journalist på vänsterkanten med ett mångårigt engagemang för socialism samt mot rasism och högerextremism. Han var med och grundade tidskriften Expo 1995 och var dess chefredaktör från 1999.

Eritreas moderna historia

1952

FN överlämnar den tidigare italienska kolonin Eritrea till Etiopien.

1961

Det eritreanska självständighetskriget bryter ut.

1977

Flera eritreanska rebellgrupper sluter sig samman i den marxistiska och nationalistiska Eritreanska folkets befrielsefront (EPLF). Isaias Afewerki är EPLF:s biträdande ledare och blir dess ledare 1987.

1993

Eritrea blir självständigt. Afewerki är sedan dess president och ledare för det enda tillåtna partiet.

1998-2000

Gränskrig mellan Eritrea och Etiopien.

2001

Förtrycket i Eritrea ökar. Regimen fängslar den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak och många andra oppositionella.

I dag

Amnesty International och en rad andra organisationer fördömer Eritrea som ett av världens värsta länder när det gäller politiskt förtryck, tortyr och brist på mänskliga rättigheter. 100 000-tals eritreaner flyr sitt land undan förtryck och svält.