Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sorg efter 19-åringens
stöld av smycken

Tord Magnuson blev mentor för 19-åringen. Han tycker att domen var rättvis men känner även en stor sorg inför det. - Jag tycker fortfarande mycket om honom, säger han.

Han fick en fribiljett in i den kungliga världen.

Men frestelsen blev för stor.

På släktkalaset hos sin mentor Tord Magnuson, 71, och hans hustru, prinsessan Christina, 68, letade 19-åringen upp nycklarna till familjens kassaskåp - och stoppade på sig diamantdiademet, guldringar, guldarmband och andra ärvda smycken värda nästan en miljon kronor.

Efter att 19-åringen erkänt för Tord och Christina Magnuson bröt 19-åringen ihop - mitt ute på gatan.

- Han faller ihop, satte sig på marken och började gråta igen. Jag stannade kvar hos honom, jag ville inte lämna honom, jag tycker mycket om honom, berättade Tord Magnuson under rättegången.

VAD? VILKA?

På släktkalaset hemma hos prinsessan Christina och hennes make på Slottsbacken den 18 maj, försvann ärvda smycken ur familjens kassaskåp värda 855 000 kronor.

I veckan- dömdes Tord Magnusons skyddsling - en 19-årig man för den grova stölden.

Straffet: skyddstillsyn.

Prinsessan Christina. Blev bestulen på diademet hon ärvt från sin mamma prinsessan Sibylla, två ringar, ett armband, en guldmedalj och två manschettknappar.

Tord Magnuson. Eller "Tosse" som han också kallas, ville ge sin skyddsling en utbildning och viss familjetrygghet. Han blev 19-åringens mentor.

19-åringen. Ursprungligen från Somalia. Umgicks i kriminella kretsar i Holland innan han kom till Sverige, där han dömdes för stöld- och narkotikabrott. Bodde tidvis hemma hos familjen Magnuson.

De stulna smyckenas värde:

Juvelerare Jan Ribbhagen på Birger Jarlsgatan i Stockholm, som också är känd från "Antikrundan", anlitades för att få prinsessan Christinas stulna smycken värderade. Det här kom han fram till:

Diademet 350 000 kronor

Diamantringen 450 000 kronor

Aquamarinringen 25 000 kronor

Manschettknapparna 30 000 kronor

Summa: 855 000 kronor

19-åringen kom som flykting, utan föräldrar eller syskon. Han hade flytt från krigets Somalia, har han berättat. Bodde en tid i Holland, där han hamnade i klorna på kriminella. 2009 landade han på svensk mark.

Här fortsatte han att begå brott.

I september 2010 fick Tord Magnuson, prinsessan Christinas make, kännedom om 19-åringens svåra öde. Då hade pojken fått en tillfällig lägenhet i Stockholmsförorten Tensta.

Men steget till parets flotta våning på Slottbacken var inte långt borta.

- Tord Magnuson fick genom sitt engagemang i Tensta gymnasium kontakt med den här killen, berättar Eva-Britt Leander, samordnare för insatser inom fritid och förskola i Tensta. Tord Magnuson stöttar personal och verksamhet i skolan. Med sitt engagemang och goda företagskontakter gör han ett jättejobb härute. Det behövs fler som honom.

Tord Magnuson - eller "Tosse" som han kallas i den innersta kretsen - ville hjälpa och stötta 19-åringen. Ge honom trygghet, viss utbildning, närhet till en familj. Därför gjorde man upp med Tensta socialförvaltning att han skulle bli 19-åringens mentor.

Samtidigt blev de nära privata vänner.

19-åringen bjöds in och fick komma nära in på familjen Magnuson. Han fick följa med när de åkte till sommarhuset på Ingarö. Han fick hjälp med jobb på Café Operas bakficka. Tillsammans med "Tosse" festade han på Stockholm nattklubbar.

Prinsessan Christina bestals på sina smycken som var värda nästan en miljon kronor. Foto: Foto: Charles Hammarsten En ny värld hade öppnats.

19-åringen behandlades närmast som en familjemedlem och bodde tidvis i parets fashionabla våning på närmare 250 kvadrat vid Stockholms slott.

- Från tisdag till söndag, sista veckan i april, var han bjuden att bo i vår våning, berättade Tord Magnuson under rättegången mot 19-åringen i Stockholms tingsrätt.

Bakom stängda dörrar

Hela rättegången, efter stölden, hölls bakom stängda dörrar. Detta med hänvisning till 19-åringens låga ålder och den stora massmediala uppmärksamheten. Expressen har begärt ut och tagit del av ljudupptagningarna inifrån sal 37. Här berättar bland annat Tord Magnuson om familjens vilja att hjälpa 19-åringen - ord för ord:

- Han bodde i vårt så kallade gästrum, som också är kontor, berättade Tord Magnuson i rätten.

Fredagen den 18 maj i år bjöds 19-åringen in till familjen för att servera på ett släktkalas i bostaden.

- "N N" (19-åringen) är en person som ägnat sig åt att jobba på restaurang. Han är ganska duktig på det. Det kändes bra att ge honom huvudrollen, har Tord Magnuson berättat.

- Jag sa: "Du är chef för de andra ungdomarna. Du har lite erfarenhet av hur man serverar och vilket håll man häller upp vin och tar bort tallrikar."

- Jag tyckte att det var en bra roll. Jag försöker ju utbilda honom, lära honom vanliga svenska manér. Det har vi gjort under 1,5 år på olika sätt. Så han fick huvudrollen bland personalen.

Stannade kvar i lägenheten

Kalaset var lyckat. När gästerna ätit, skålat och druckit ur glasen, fortsatte man in till det kungliga slottet.

19-åringen sa då, enligt Tord Magnuson:

- Jag stannar kvar här och fixar.

Magnuson litade på sin vän:

- Jag hade ju sagt till honom: "Se till att alla bestick står perfekt och att allt är snyggt och prydligt". Så jag tyckte inte det var något konstigt att han skulle stanna kvar. Då gjorde han det. Nu förstår jag att han under den tiden kanske gick in i våningen och tog diademet.

19-åringen tog trapporna ner till familjen Magnusons våning.

Då, i stunden, fick han ingivelsen:

- Det kom en plan i hjärnan, berättade han i polisförhören.

När han gläntade på locket till lådan i bokhyllan, som på håll såg ut som en rad med böcker men i själva verket var ett lönnfack, hittade han två nycklar. Han förstod att de gick till kassaskåpet och i en passage in till sovsalen hittade han det han sökte efter. I kassaskåpet låg Gustaf VI Adolfs manschettknappar, där förvarade även prinsessan Christina det vackra diademet, tiaran, som hon bar på Nobelfesten den 10 december förra året, som gått i arv från hennes mamma, prinsessan Sibylla.

- Jag hävdar att det var en aning ogenomtänkt att förvara den i bostaden, säger hovexperten Sten Hedman. Bara hundra meter från deras våning ligger Kungliga slottet och livrustkammaren. Där hade den kunnat ligga säker. Tiaran var ju inget vardagssmycke för prinsessan Christina. Hon bar den enbart på kungliga bröllop, galor och på Nobelfesten.

En chockerade upptäckt

Juvelkuppen avslöjades den 21 maj. "Tosses" hustru förberedde sig för prinsessan Estelles dop och tänkte bära diademet. Men det var närmast länsat.

- Chockerande, sa Tord Magnuson i tingsrätten om upptäckten.

- Sen drog jag slutsatsen att det var bara två personer som varit i våningen, utom vi. Det var städerskan och "N N" (19-åringen).

Han sa till hustrun:

- "Gräv inte mer i det där skåpet. Vi måste anmäla för polisen. Ju mindre vi rör ju större säkerhet att vi kan säkerställa fingeravtryck."

Tord Magnuson medger att misstankarna, direkt, riktades mot skyddslingen. Samtidigt ville han gå varsamt fram:

- Jag skickade honom ett sms och sa att jag ville prata med honom för det hade försvunnit saker ur vårt kassaskåp.

Åklagaren undrade i rätten:

- Vad sa han?

"Tosse" svarade:

- Inte mycket.

Den 23 maj, fem dagar efter juvelstölden, bestämde "Tosse" och 19-åringen träff på centralstationen i Stockholm. Det var mycket folk vid ringen i avgångs- och ankomsthallen.

- Helt plötsligt känner jag hur han kastar sig på mig bakifrån. Tar mig runt benet och börjar gråta. Då förstod jag att klockan var slagen.

De bestämde sig för att prata på en mer enskild plats. De åkte kollektiva färdmedel och promenerade genom en skog, mot Ulriksdal. Där, på en parkbänk, satte de sig:

- Han talade om vad han hade gjort. Han säger att det är han som tagit smyckena. Jag insåg att han behöver hjälp. Och jag sa att nu ska du och jag gå till polisen, du behöver hjälp.

Under hela den kvällen hade de sms-kontakt.

- Sedan möttes vi vid halv tolv vid Östermalms tunnelbanestation på Birger Jarlsgatan. Det var laddat och jobbigt för oss bägge.

Tord Magnuson förklarade:

- Jag ville inte föra ett för hårt förhör med honom. För mig gällde det att få honom att stå fast vid sitt löfte att gå med mig till polisen. Jag ställde inte kniviga frågor. Jag försökte liksom inte pressa honom. Precis som vi står där kommer min fru gående, hon hade varit på middag med vänner på Östermalm, och ser oss. Det var ju inget uppgjort, det var en tillfällighet. Då fick "N N" tillfälle att tala om för henne vad han gjort.

Föll ihop i tårar

Efter det laddade mötet med prinsessan och hennes make på öppen gata, bröt 19-åringen ihop.

- Han föll ihop, satte sig på marken och började gråta igen. Jag stannade kvar hos honom, jag ville inte lämna honom, jag tycker mycket om honom, berättade Tord Magnuson.

Dagen därpå träffades de igen. 19-åringen berättade då att han fått panik och dåligt samvete efter stölden. Han hade, hävdar han, dumpat tiaran, som han förvarade i en svart tygpåse, i vattnet.

Tord Magnuson berättade:

- "N N" kom till mig. Han berättade då att han slängt juvelerna i strömmen. Han hade stoppat dem i en svart påse. Vi promenerade genom Kungsträdgården bort mot Riksbron. Sen så sa han: "Här". Sen promenerade vi vidare och kom till polishuset. Sen dess har jag inte sett honom, förrän nu.

Prinsessan Christina hördes i tingsrätten på telefon - och redogjorde i detalj för värdet på de stulna föremålen: tiaran, två ringar, ett armband, en guldmedalj och två manschettknappar: 855 000 kronor.

- Diademet fick jag på min 18-årsdag av min gudmor som hade fått det av sin farmor. Det är alltså ett gammalt ärvt smycke som har gått i familjen. Jag har använt det vid väldigt många tillfällen.

Uppbyggt med orientaliska pärlor

Prinsessan Christina berättade att diademet är uppbyggt med små gammalslipade diamanter och orientaliska pärlor.

- Inga stora stenar. Så det är inte stenarnas värde i sig utan det är affektionsvärdet.

Hovexperten Sten Hedman säger:

- I kriminella kretsar är tiaran, om den inte ligger på havsbotten vill säga, osäljbar. Däremot kan de ju smasha sönder den och sälja diamanterna sten för sten.

Om det vackra armbandet, berättade prinsessan:

- Det var ett armband jag fick i gåva för längesen när kejsar Haile Selassie av Etiopien var på statsbesök i Sverige. Det är flätat av guldtråd med en infattad medaljong med hans porträtt, sade hon.

Historikern och författaren Herman Lindqvist säger:

- Det här är en tragisk händelse och djupt sorgligt för familjen. I synnerhet med tanke på omständigheterna, att de hjälpte någon som sedan gjorde så här mot dem.

Däremot, anser han, att stölden av prinsessans tiara - och de övriga smyckena - saknar historisk betydelse.

- Det var ju inte så avgörande, det var ju inte kronan, spiran och nyckeln som försvann. Det finns ju många diadem, säger han.

19-åringen dömdes av Stockholms tingsrätt för grov stöld i två fall. Straffet blev skyddstillsyn. Under förhandlingen i tingsrätten vände han sig mot "Tosse". Han var djupt ångerfull:

- Först vill jag be om ursäkt att jag svikit dig. Jag ville inte hämnas eller göra dig illa.

19-åringen berättade också att han skrivit ett brev när han satt inspärrad i cellen på Kronobergshäktet:

- Jag hoppas att vi kan prata om det senare, sa han sedan. Jag vill också säga att jag är ledsen för det jag gjorde. Jag är beredd att ta hjälp. Jag vill inte stjäla längre.

"Tycker fortfarande om honom"

Bertil Ternert, hovets informationschef, säger att kungen beklagar det som hänt - men i övrigt inte vill uttala sig:

- Det är kungens policy.

- Prinsessan Christina har ett antal offentliga uppdrag för Sverige varje år. I övrigt är hon och hennes familj privat.

Efter rättegången var Tord Magnuson rörd till tårar. Han sa till Expressen att tingsrätten avkunnat en rättvis dom - men också:

- Det är en sorglig dag. Jag tycker fortfarande om honom.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!