Sonden Rosetta gör historiskt rymdbesök

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Rymdsonden Rosetta sköts upp från jorden för över tio år sedan.
Foto: Boris Roessler
lera år av den långa rymdresan skedde i djup dvala.
Foto: Eric Cabanis
Men nu ska den börja sitt historiska uppdrag på riktigt - landa på kometen Churyumov-Gerasimenko som den hela tiden har jagat.

Rymdsonden Rosetta sköts upp från jorden för över tio år sedan.

Flera år av den långa rymdresan skedde i djup dvala.

Men nu ska den börja sitt historiska uppdrag på riktigt - landa på kometen Churyumov-Gerasimenko som den hela tiden har jagat.

- Det är fantastiskt spännande, säger den svenska astronauten Christer Fuglesang.

I morgon bitti sänder ingenjörer vid Rosetta-uppdragets kontrollcentral i Darmstadt i Tyskland ut en signal till rymdsonden Rosetta.

Sonden släpper då i väg en specialgjord landare mot kometen Churyumov-Gerasimenkos isiga yta.

Innan landaren når sin slutdestination kommer den att falla fritt i sju timmar. Om allt går enligt planen ska landaren, Philae, sända tillbaka en signal till kontrollcentralen någon gång på eftermiddagen.

Kometen färdas genom rymden i en hisnande fart av 55 000 kilometer i timmen och är för närvarande runt 480 miljoner kilometer från jorden.

Aldrig någonsin har en rymdfarkost lyckats med konststycket att landa på en komet.

Men det är ännu inte säkert att uppdraget kommer att lyckas under dagen.

Flera möjliga felkällor finns.

Rosetta kanske inte släpper Philae vid rätt tidpunkt, kometens form gör att det finns en oro för att landaren kommer att kraschlanda och skadas och att det skulle kunna bli för varmt för att Philae ska kunna styras korrekt.

- Det är svårt eftersom du styr något där du ser effekten av vad du gör först en timme senare. Om vi lyckas landa på kometen kommer det att vara väldigt känslosamt, säger Jose Pellon-Bailon, en av rymdingenjörerna som är ansvariga för Rosetta, till Daily Mail.

Men på kontrollcentralen i Tyskland är förhoppningarna stora på det historiska projektet - och för många är det en enorm framgång hur det än går under dagen.

- Det här är en underbar dröm som blir verklighet för mig. Jag får tårar i ögonen bara genom att tänka på det. Du lägger ner väldigt mycket tid på märkliga situationer med Rosetta. Du arbetar helger och får samtal mitt i natten. Det är inte rättvist att jämföra det med en relation med en människa, men det är väldigt nära, säger uppdragschefen Paolo Ferri till Daily Mail.

Rosetta-projektet är ett prestigeprojekt för Europeiska rymdorganisationen, ESA. Landarens färd mot kometen kommer att följas av mängder av ingenjörer, forskare och vanliga rymdentusiaster världen över.

Projektet sjösattes redan i november 1993.

Sedan dess har rymdingenjörer från Europa och USA samarbetat för att bygga en farkost och en landare med kapacitet att utforska en komet. ESA:s hemsida beskriver uppdraget som en "unik expedition för att avslöja en mystisk mini-isvärlds hemlighet".

Uppskjutningen planerades först till januari 2003 men flyttades sedan fram på grund av problem med en rymdraket. I mars 2004 var det så dags att inleda jakten på kometen.

Rosetta jagade den utvalda kometen - Churyumov-Gerasimenko - i tio år innan den kom fram och hamnade i omloppsbana runt kometen.

Uppdraget är historiskt på många sätt.

Rosetta kommer vara den första rymdfarkosten som går i omloppsbana runt en komets kärna.

Det kommer att vara den första farkosten som färdas längs med en komet mot det inre solsystemet.

Rosetta kommer att vara den första farkosten som utforskar på nära håll hur en fryst komet förvandlas av solens värme.

Rosettas landare kommer vara den första kontrollerbara roboten som landar på en komet.

Landarens instrument kommer att ta de första bilderna från en komets yta.

Rosetta kommer att vara den första farkost som flyger nära Jupiters omloppsbana genom att använda solceller som sin huvudsakliga kraftkälla.

Förhoppningen är att Rosetta-uppdraget kan hjälpa till att svara på frågor om hur vårt solsystem ser ut samt ge ökad kunskap om kometer.

- Det är fantastiskt spännande. Det är en helt unik grej som Europa gör före någon annan rymdspelare. Och Sverige är dessutom med på ett hörn, säger den svenska astronauten Christer Fuglesang.

Rosetta och Philae bär på flera vetenskapliga instrument som ska hjälpa till med uppdraget. Och det är där som Sverige har varit delaktigt. Institutet för rymdfysik i Kiruna bidrar med en jonspektrometer, som kan mäta energirika positiva joner i rymden, och institutet för rymdfysik i Uppsala med LAP, som är en sorts väderstation för kometens atmosfär.

Astronomiska observatoriet vid Uppsala universitet har dessutom tillverkat de optiska filter som vetenskapliga kameran OSIRIS använder.

Rosetta - som naturligtvis har ett eget Twitterkonto - har även twittrat på svenska.

"Hej, världen!", skrev sonden i januari i år när den lämnade sin dvala.

Under den tio år långa jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko låg Rosetta nämligen nedsövd i två och ett halvt år för att spara energi.

För att nå fram till kometen har Rosetta tvingats till en omständlig resa genom rymden. Enligt Rymdkanalen.se har experter liknat det vid ett kosmiskt biljardspel genom solsystemet.

På den 500 miljoner kilometer långa resan har Rosetta åkt fem varv runt solen, åkt förbi fyra planeter och bytt bana flera gånger.

Anledningen till den omständliga färdvägen var att spara bränsle. Sonden stal energi från de olika planeterna den åkte förbi genom att utnyttja planeternas dragningskraft och rörelseenergi. Förberedelserna för färden behövde därför vara extremt noggranna.

Churyumov-Gerasimenko valdes ut av flera olika anledningar, skriver Rymdkanalen.se.

På grund av den noggranna planeringen som krävdes för färden var kometens bana tvungen att vara känd och förutsägbar. Kometen fick dessutom inte färdas alldeles för snabbt, vilket ytterligare begränsade antalet möjliga kandidater.

Dessutom var kometen tvungen att flyga tillräckligt nära solen för att vara intressant att studera ur ett vetenskapligt perspektiv. Att kometen flyger nära solen gör att dess djupfrysta kärna börjar smälta på ytan och förångas.

Churyumov-Gerasimenkos kärna är runt 4 kilometer bred. Kometen har observerats från jorden sju gånger på väg mot solen: 1969, 1976, 1982, 1989, 1996, 2002 och 2009.

Redan innan landningen har Rosetta skickat fantastiska bilder från kometens yta. Bilderna som är tagna på runt en mils avstånd har visat den dramatiska terrängen på kometen. Men genom att landa på kometen kan man analysera den i betydligt större detalj än vad som är möjligt från omloppsbanan.

Om landaren Philae nu lyckas ankra på kometens yta betyder inte det att uppdraget är slutfört.

Rosetta planeras att vara fortsatt aktiv i drygt ett år till. Först i december 2015 väntar Rosettas långa resa vara över. Då har farkosten lämnat kometens omloppsbana. Vad som händer med Rosetta då är inte bestämt. Enligt Rymdkanalen.se finns flera förslag - bland annat att krascha farkosten mot kometkärnans yta.

Rosetta är döpt efter den kända Rosettastenen som nu finns på British museum i London. Stenen, som innehöll text både på egyptiska hieroglyfer och grekiska, var ett ovärderligt hjälpmedel att förstå den gamla egyptiska historien.

På samma sätt hoppas ESA att Rosetta ska ge en ökad förståelse för de äldsta byggstenarna i vårt solsystem - kometerna. Rosetta kommer att göra det möjligt för forskarna att se 4 600 miljoner år bakåt i tiden - till en tid då inga planeter fanns och bara en stor mängd asteroider och kometer färdades runt solen.