Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Snart klickar vi hem reafynden från soffan

PÅ SIN REAVAKT. Isabella Kaloudis, 21, och Karin Rosell Ågård, 21, letar reafynd. Det går sisådär. För Karin slutade det med att hon köpte saker det inte var rea på och Isabella tror att det som reas ut "mest är skit".Foto: Alexander Donka

Årets största köpfest - eller ett utbrett lurendrejeri?

Oavsett vilket kan mellandagsrean snart vara ett minne blott.

Snart väljer vi kanske bort trängseln för att i stället klicka hem fynden från soffan.

- Mellandagsrean har spelat ut sin roll, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

Att tänka på under julrean:

Säljer mest under julhelgen

För flera branscher är julhandeln livsviktig. Leksaksbutikerna drar in en fjärdedel av den totala årsomsättningen i december. Även boklådorna och hemelektronikkedjorna hoppas på stora inkomster när klapparna ska shoppas, med över femton procent av årets försäljning på spel, enligt siffror från SCB.

Det är viktigt att vara påläst

Det är stenhård konkurens på mellandagsrean - som samtidigt ska ge en oproportionerligt stor del av årets omsättning, varnar Sveriges konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft:

- Man ska inte låta sig förföras av det som finns i annonserna utan vara ordentligt påläst, skeptisk och sunt misstänksam.

Rean kan vara farlig

Stressen i jakt på reafynd kan vara livsfarlig. Upprepad stress på-verkar blodtrycket och kan ge allvarliga minnes- och koncentrationssvårigheter. Utsätter du dig för stress under lång tid kan du bli deprimerad och riskerar hjärtinfarkt, enligt sjukvårdsuppysningen.

Håll i plånboken

Rean är bråda tider för ficktjuvar. När mycket folk är i rörelse ökar risken att få plånboken norpad, enligt polisen. Ha plånbok och mobiltelefon i innerfickan, häng inte av dig väskan eller jackan på stolen på restauranger och håll koll på det du handlat.

- Är det öppet köp på den här trots rean?

- Jag fick den här i julklapp men vill byta, går det?

I en butik på Liljeholmens köpcentrum i Stockholm har Malin som står i kassan fullt upp.

Men någon större rusch tycker hon inte att det har varit i år.

- Det är så mycket rea året runt nuförtiden, så mellandagsrean blir inte lika speciell längre, säger hon.

I skyltfönstren försöker butikerna locka kunder med stora röda REA-skyltar. Julglittret hänger kvar men julmusiken är utbytt.

Studenterna Karin Rosell Ågård, 21, och Isabella Kaloudis, 21, har gett sig ut för att leta nyårsklänningar.

- Jag var på mellandagsrean på annandagen, men det slutade med att jag bara köpte saker som det inte var rea på, säger Karin Rosell Ågård.

Isabella Kaloudis tror att konsumenterna lätt blir lurade.

- Jag tycker att de mest rear ut skit, men de lurar ut folk på det sättet. Det blir sådan hysteri, folk bara handlar även om de inte behöver sakerna, säger hon.

 

Men snart kan trängseln och irritationen under mellandagarna vara blott en dammig del av historien. När nätshoppingen snabbt blir allt mer accepterad finns det ingen anledning att slåss om reavarorna i fysiska butiker.

- Butikerna har fått mycket tuffare tider. Folk har mindre pengar och man handlar i mycket större utsträckning på nätet, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi.

- Tidigare var nog många skeptiska mot att handla på nätet och försiktiga med vem man delade ut sitt kreditkort till. Men vi blir mindre och mindre rädda.

Bara i år har julshoppingen på nätet ökat med hela 33 procent jämfört med förra året, visar en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Posten. Ungefär 40 procent av de svenska konsumenterna har köpt minst en klapp med ett klick.

När nätet i allt större utsträckning tar över vårt shoppingbehov kommer handlarna tvingas att ställa om. Fler reor spridda över året verkar bli en oundviklig konsekvens av att prispressen är ständigt närvarande.

När framför allt teknikprylar har så kort livslängd som i dag blir det också ännu viktigare att ha snabb omsättning i lagren. Då räcker det inte med en stor rea kring jul.

- Det är inte bara de stora kedjorna i Sverige som tävlar mot varandra, utan även de som finns utomlands. Transportkostnaderna har blivit så oerhört billiga, säger Charlotta Mellander.

- För konsumenterna blir det här ganska bra. Det bästa och mest konkurrenskraftiga kommer att överleva. Då kan man säga att det blir ett monopol, men jag tror inte det. Man är fortfarande utsatta för konkurrens från det som ligger i Danmark, Tyskland och USA.

 

När Svensk handel skulle gissa omsättningen för årets totala julhandel hamnade man på svindlande 65 miljarder kronor. Finansminister Anders Borg skulle med de pengarna kunna finansiera hela det svenska rättsväsendet och statens utgifter för studiestöd - och ändå ha några miljarder kvar i växel.

Än har vi inte facit för julhandeln, men slutsumman lär inte ligga långt ifrån prognosen. Då förstår man att handlarna är måna om att säkra en rejäl bit av kakan.

Men det har inte alltid skett med schysta metoder.

- Det har ju förekommit att de stora kedjornas reor har varit bluffar, så man ska vara skeptisk och misstänksam, säger Jan Bertoft, generalsekreterare hos 20-årsjubilerande organisationen Sveriges konsumenter.

- Det vanligaste tricket är att det ordinariepris man anger inte är med sanningen överensstämmande. Eller att man har ingen eller få varor som är så nedsatta som påstås i annonsen.

 

Så får man så klart inte göra. Anna Lindström är jurist på konsumentverket och har stenkoll på reareglerna.

- En riktig rea är försäljning av varor som är från det ordinarie sortimentet, som genomgående säljs till nedsatta priser under en begränsad period, säger hon.

- En butik får inte heller ha rea hur mycket som helst. Jag tror att man har fastslagit att ungefär två gånger per år, under åtta veckor, är rimligt.

Skulle man nu ändå stå där i butiken med en säljare som beklagar att den billiga tv-apparaten på något magiskt sätt har lyckats sälja slut innan rean ens börjat ska man hävda sin rätt.

- Kan man erbjuda en likvärdig produkt till samma pris så är det inget lockerbjudande, säger Anna Lindström, som också skickar med några tips till den reasugne:

- Man ska tänka på att kontrollera om det är öppet köp eller bytesrätt, det är frivilligt om du handlar i butik. Handlar du på distans har du alltid ångerrätt. Spara kvittot och kom ihåg att du alltid har reklamationsrätt, även om du har köpt varan på rea.

 

De fällor, överdrifter och rena bluffar som genom åren har uppmärksammats under mellandagsreorna avslöjas nu snabbt och enkelt. Med en smart telefon i fickan kan man ärlighetstesta handlarens erbjudanden direkt i butiken.

- Internet är en möjlighet att försöka genomskåda det här. Ofta kan man få en ganska bra bild av vad som är ett bra pris för produkten. Det är en viktigare uppgift än hur stor sänkningen påstås vara. Det intressanta är vad det faktiskt kostar, säger Jan Bertoft.

Bara hos prisjämförelsesajten Price­runner görs många miljoner sökningar under julhandeln.

- Man kan faktiskt göra fynd under mellandagsrean, men det gäller att vara påläst. Det som reas ut är ofta en äldre produkt så priset är förmodligen redan pressat, säger Pricerunners marknadschef Stefan Ny.

Pricerunner har flera gånger, ibland med nedslående resultat, kontrollerat hur ärliga handlarna är under mellandagsrean, berättar Stefan Ny.

- Det var kanske inte så stora sänkningar som butikerna ville ge sken av, säger han.

Men trenden är att det blir bättre - tack vare nätet.

- Att butikerna skulle våga fortsätta fuska med sådant här är ofattbart, när det är så många konsumenter som använder prisjämförelsesajter. Man kan verkligen ha koll på marknaden, det kunde man inte för tio år sedan, säger Stefan Ny.

Handelns utredningsinstitut, HUI, följer noga utvecklingen i Sverige. De har också noterat nätets framgångar som shoppingarena.

- Det är helt rätt att nätet pressar priser och kommer att påverka handelns framtida ytbehov. Vi kommer inte att behöva lika många butiker. Det kommer inte att gå jättesnabbt, men det har påbörjats nu, säger Jonas Arnberg, konsultchef på HUI.

Att mellandagsrean skulle ha spelat ut sin roll tycker Arnberg däremot är att dra det lite långt. Men den kanske ändrar karaktär.

- Även näthandeln kommer att ha oerhörda behov av att rea. De har så väldigt breda sortiment vilket gör att man får stora problem med konstiga lager. Det måste reas ut på något sätt, säger han.

- All rea handlar ju inte heller om att tömma lager. Det är lite av ett försäljningsevent, lite som bokhandelns februarirea.

 

Vi gillar alltså köphysterin. Inte bara för att vi vill göra reaklipp, utan för att det för många verkar vara finnas ett nöje i att kämpa för att få fatt i den billiga tv-apparaten innan den sålt slut. Den utmaningen blir nog inte lika kittlande uppkrupen i soffan med en bärbar dator.

- Det kanske inte är alla som letar efter något specifikt, utan man går ut och ser om man hittar något kul till bra priser. Jag tror att man gör det till en rolig grej, säger Anna Sjödin, kommunikationschef för den tyska hemelektronikkedjan Media markt.

Och hon borde ju veta.

- Det som är intressant att se är att många konsumenter handlar på nätet, men väljer att hämta produkten i en fysisk butik, säger hon.

Lite av allt alltså. Vi kallas inte för "landet lagom" för inget.

- Mellandagsrean kommer att finnas, men exakt hur den kommer att se ut är svårt att säga för visst spelar nätet en stor roll i våra köpbeteenden, säger Anna Sjödin.

 

Det är kanske så att mellandagsrean inte kommer att försvinna trots allt. Men att den kommer att förändras verkar de flesta överens om. Oavsett hur vi gör våra reafynd i framtiden kommer nätet att spela en viktig roll - och förändringen verka ligga precis runt hörnet.

- Faktum är att konsumenterna tycks ha anpassat sig snabbare än någon hade väntat sig. Det är inte så hemskt många år sedan som ingen skulle ha kommit på tanken att beställa hem sin mat på nätet, men i dag är det väldigt accepterat. Jag tror att det går snabbare än vad vi tror, vi är ganska snabba på att anpassa oss, säger Charlotta Mellander.

Ytterligare några sista år av trängsel lär vänta i butikerna, även om professorns förutsägelse om mellandagsreans hädangång slår in.

Men inför nästa år har studenten Karin Rosell Ågård taktiken klar för sig.

- Det låter så bra att handla på nätet, man slipper gå runt och leta på samma sätt. Jag ska börja med det nästa jul, säger hon.