Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Snart finns en
robot nära dig

Ny lärare. Aldebaran Robotics har sålt över 3 000 Nao-robotar till skolor och universitet i ett 70-tal länder.

De kallas för humanoider. Inom en snar framtid kan de finnas mitt ibland oss.

Dessa människolika robotar kan fungera både som soldater och sexarbetare, lärare och sjukvårdare.

I USA läggs stora resurser på att utveckla militära humanoider, i Japan och Europa satsar man mer på civil användning.

Längst av alla har japanen Hiroshi Ishiguro kommit. Hans dubbelgångarrobotar är näst intill exakta kopior av levande människor.

Milstolpar i robot- historien

1950-talet

Robotteknikens tekniska utveckling startar. 1951 börjar datorn LEO användas i Storbritannien och blir världens första digitala dator som används för kommersiella syften.

1960-talet

I början av detta årtonde skapas världens första industriella robot, Unimate, i USA. Här uppfinns även The Rancho Arm - en robotarm som ska hjälpa handikappade.

1970-talet

Den första mobila roboten som kan reagera på omgivningen, Shakey, byggs 1970. Shakey består av tv-kameror, krocksensorer och avståndsmätare. Dataprogramspråket PROLOG lägger grunden för viktig forskning kring robotteknik. Hollywoodfilmer som "Star wars" använder sig av robotar.

1980-talet

Prisutvecklingen på datorteknik sjunker. 1984 lanseras roboten Wabot-2 med tio fingrar och två fötter som har möjlighet att spela musik och göra en människa sällskap.

1990-talet

Sony släpper AIBO, en robothund som kan interagera med människor. Honda lanserar sin dittills mest avancerade humanoid, ASIMO, som kan springa, gå, och kommunicera med människor.

2000-talet

År 2000 uppskattar FN att det finns 742 500 industriella robotar i världen. Den populära Roomba, en robotdammsugare, släpps 2002. Självkörande bilar introduceras.

Källor: NE, Honda, Stanford Engineering, Computerhistory.org, Waseda University, Time Magazine

I våras basunerade det amerikanska företaget Boston Robotics ut att man utvecklat en robotsoldat. Den kallas Atlas och har tagits fram på uppdrag av Pentagon. Den har en slående likhet med de krigarrobotar som förekommer i Hollywoodfilmerna om Iron Man.

Samtidigt meddelade det japanska företaget Cyberdyne att man erhållit den första globala säkerhetscertifieringen för sin robotdräkt Hal. Den används redan på ett hundratal kliniker i Japan och testas nu för första gången i Europa på Danderyds sjukhus. Dräkten är ett människoliknande extraskelett som fångar upp nervsignaler från hjärnan. Den kan bland annat hjälpa strokedrabbade att komma på fötter och öka fysiskt handikappades lyftkraft med upp till fem gånger.

Satsar på robotforskning

Båda dessa innovationer är exempel på den humanoida robotteknikens förestående genombrott. Och visar också på den motsättning som finns mellan olika användningsområden. Det ena ämnat för förstörelse, det andra för rehabilitering och vård.

Detta etiska val är ett återkommande tema på forskarmötet HRI - Human Robot Interaction Conference - som hålls i Japan varje år.

Att mötet hålls i Japan beror på att landet är världsledande på människoliknande robotar och andra delar av den civila robotutvecklingen. Den japanska regeringen satsade år 2007 motsvarande 200 miljarder kronor för att under en tioårsperiod utveckla och förbereda sig för ett robotsamhälle.

USA ligger förvisso också långt fram, men där är det framför allt försvarsindustrin som satsar pengar på robotforskning.

Sexrobotar

En av de hårdaste kritikerna till denna utveckling är Peter Kahn, psykologiprofessor vid University of Washington i Seattle. Vid årets HRI-konferens skrädde han inte orden.

- I mitt hemland satsar man just nu enorma belopp på att gå över från traditionell krigföring till robotkrigsföring. Det kommer att göra det enklare och mer fasansfullt att döda genom att det distanserar oss från förödelsen. Jag befarar att det kommer leda till en robotkapprustning. Vi får inte gå den vägen. Det är inte bra för oss som kultur, det är inte bra för oss som planet. Vi behöver robotar för fred inte för krig, säger han.

I dag kostar det många miljoner kronor att ta fram en forskningsrobot som kan göra det mesta man vill. Men när man väl börjar sälja mer avancerade robotar på konsumentmarknaden kommer priserna att dala.

En av de marknader som snart kan öppna sig är den för sexrobotar, varnar Peter Kahn.

- Porrindustrin ligger redan i startgroparna. Här finns stora pengar att tjäna. Men det vore förödande om vi börjar göra robotar med mänskliga former som vi kan utnyttja efter behag. Det kan komma att påverka hela vårt sätt att se på relationer, kärlek och sex, säger han.

"Inte lång tid förrän vi ser dem överallt"

En annan framtida marknad för humanoider är undervisning. Där har det franska företaget Aldebaran Robotics gått i bräschen. På konferensen visar man upp sin stolthet, den programmeringsbara minihumanoiden Nao, en tvärhandshög robot som både kan dansa, tala all världens språk och förhöra läxor. Hittills har Aldebaran sålt över 3 000 Nao-robotar till skolor och universitet i ett 70-tal länder. Bland annat används en av dem för forskning på Tekniska Högskolan i Stockholm.

Men Nao i all ära, konferensens största dragplåster är professor Hiroshi Ishiguro. Han betraktas som världens främste utvecklare av människolika robotar och är något av en superkändis i Japan. Han är övertygad om att samhället snart kommer att översvämmas av humanoider.

- Det tar inte lång tid förrän vi ser dem överallt. Först på sjukhus, ålderdomshem, skolor, köpcentrum, teaterscener, konferenser, flygplatser och liknande. Och när vi väl har accepterat robotarna så har vi också en marknad för dem och då kommer tillväxten sannolikt att explodera, säger han.

För att vi bättre ska förstå hur han arbetar bjuder Hiroshi Ishiguro in oss till sitt Intelligent Robotic Lab vid Osaka universitet, drygt tre timmars tågresa från Tokyo.

Han tar emot oss i ett kontorsrum fullt av robotar, robotdelar, diplom och utmärkelser från hela världen. Vi ger honom en dvd-box med SVT:s robotserie "Äkta människor", som sålts över hela världen och nu i höst ska börja köra sin andra säsong i Sverige.

Kopia av dottern

Han tittar på omslagets bilder av människoliknande robotar och upprepar att vi snart är där, att vi är på god väg ut ur informationssamhället och in i robotsamhället.

Han tror att vi ganska lätt kommer att lära oss att samverka med robotar av olika sorter och med olika egenskaper, utseenden och funktioner. De kan vara autonoma och självgående eller telestyrda av en operatör via internet. Det kan vara traditionella robotar, modell Plåt-Niklas, eller humanoider, sådana som i den svenska tv-serien kallas hubotar. Och så Ishiguros egna favoriter, geminoiderna, som är näst intill identiska kopior av levande äkta människor.

Hans första geminoid var en kopia av hans då 4-åriga dotter. 2006 kom han själv ut som dubbelgångare med "Geminoid HI-1", i dag är den uppgraderad till "Geminoid HI2". 2009 presenterade han den kvinnliga "Geminoid F". Hon var först tänkt som sekreterare men bytte oväntat karriär när hon fick en roll som skådespelare i pjäsen "Sayonara".

Samarbetar med hjärnforskare

- Orsaken till att jag gör robotarna människolika är att den mänskliga hjärnan är konstruerad för att känna igen och umgås med andra människor. Det blir helt enkelt lättare för en människa att kommunicera med en människolik robot än med en som ser ut som en maskin.

Humanoiderna kommer, enligt Ishiguro, inledningsvis att fungera som surrogat och komplement till lärare, guider, maskinoperatörer, sköterskor, biljettförsäljare och andra.

Men hans starkaste drivkraft är inte att se robotar knalla runt på stan. Först och främst vill han förstå vad en människa är och utifrån den kunskapen bygga den perfekta människoanpassade roboten.

Målet med hans forskning är att designa system som är kompatibla med den mänskliga hjärnan. För att så fort som möjligt nå dit samarbetar han bland annat med hjärnforskare, psykologer och filosofer.

Berättar historier

Ishiguros dubbelgångarrobotar har blivit världsberömda för sin slående likhet med levande individer. De andas, rör sig, gestikulerar, blinkar, ser sig omkring, känner av dig i rummet, följer dina rörelser och pratar gärna med dig.

Hiroshi Ishiguros senaste skapelse är en kopia av den 87-årige japanske historieberättaren Katsura Beicho. Han är ett nationalhelgon, ett slags Hasse Alfredson i kimono, som började känna sig för gammal för att fortsätta stå på scen. För att rädda sina historier och sin berättarstil, inledde han ett samarbete med Ishiguro. Än så länge är den berättande geminoiden inte presenterad offentligt men vi får den exklusiva rätten att träffa honom i ett avskilt laboratorierum tillsammans med Ishiguros assisterande professor Yutaka Nakamura.

- Han är ett slags tredimensionellt digitalt arkiv skulle man kunna säga, säger Nakamura och trycker på startknappen.

Den gamle berättaren sitter på en kudde och tittar på oss med sina vänliga ögon. Vi slås av hur extremt lik en verklig människa han är. Och plötsligt börjar han berätta en historia för oss. Alla gester, miner och rörelser är kopierade från en tio år gammal videoinspelning och är därför näst intill perfekta i tajmning.

Billigare robotmodeller

Vi återvänder till Hiroshi Ishiguro och hans kontor och frågar honom om det återstår några stora problem att lösa innan den perfekta geminoiden kan introduceras på en större marknad.

- Luktsinnet är fortfarande svårt att efterlikna. Smaken och känseln börjar vi bli riktigt bra på och synen är näst intill perfekt. Hörselsinnet är det mest problematiska. Om vi pratar en och en med en robot i ett tyst rum så är det inga problem. Men så fort utomstående ljud tränger sig på, då fungerar inte den vanliga röstigenkänningsmjukvaran. Här måste vi bli mycket bättre.

Han visar oss sina senaste, lite enklare och billigare robotmodeller av en typ som finns eller snart kommer att finnas på konsumentmarknaden. Telenoid R1 är en mjukisvariant som har mindre drag av en människa och mer av en enkel docka. Den används redan till sällskap åt åldringar på japanska och danska ålderdomshem. Och så får vi se lille Elfoid som är tänkt att fungera som en människolik mobiltelefon. Ganska gulliga båda två. Knappast något som väcker ens rädslor för ett framtida robotsamhälle.

"Goda och dåliga sidor"

Ishiguro är väl införstådd med att sådana rädslor finns. Men han tycker att de är överdrivna.

- Om du blir skrämd av datorer så blir du skrämd av robotar, eftersom robotar bara är en vidareutveckling av datorer. Det viktiga är att veta att roboten har en knapp som man kan stänga av den med, precis som datorn, säger han.

Vi undrar om rädslan skulle kunna bero på att robotarna kan komma att ersätta oss människor och ta våra arbeten ifrån oss. Men Ishiguro är en sann teknikoptimist och skakar på uppgivet huvudet.

- All teknik har goda och dåliga sidor. Och stoppar vi teknikutvecklingen så kommer vi kanske få fler jobb, men frågan är bara vilken typ av jobb det blir. En gång i tiden utförde vi många mycket farliga jobb. Nu gör maskiner dem i stället. Människor kan ägna sig åt andra mer människovänliga jobb och kanske till och med få tid över att njuta av livet. Är det fel?

 

Michael Stenberg

Jan Malmborg