Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Smältande havsis ger ökat metanutsläpp

Enligt forskarna är det dramatiska förändringar i Arktis. Men det är oklart vad det kommer att betyda för oss. Foto: PATRICK KELLEY, U.S. COAST GUARD

Mitt i julihettan kommer en ny larmrapport från permafrostens Arktis. Den smältande havsisen lösgör enorma mängder metangas som ökar den globala uppvärmningen - och kan komma att skaka världsekonomin.

Forskare kallar fenomenet "en tidsinställd metanbomb".

– Klimatförändringen går väldigt fort just i Arktis, isen försvinner snabbt, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi.

Lyssna på avsnittet i mp3-spelaren eller via Itunes. Du kan också ladda ner mp3-filen.

Lyssna på Smältande havsis – en tidsinställd bomb

Ladda ner avsnitt

Tre orsaker till global uppvärmning

VÄXTHUSEFFEKTEN

Människans konsumtion av olja och bensin vållar global uppvärmning. Förbränning av fossila bränslen som koldioxid och andra växthusgaser anses vara en av de största orsakerna till temperaturstegringen i världen under senare år.

SKOGSSKÖVLING

Skogsavverkning bidrar starkt till klimatförändringar. När man hugger ned skog kan träden inte längre ta upp koldioxiden och binda den. Och om man använder skogen till ved frigörs koldioxid vid eldning.

BOSKAPSSKÖTSEL

Betesdjur, främst kor, bildar metangas i matsmältningsprocessen. Och när man förvandlar skog till betesmark bildas koldioxid på grund av avverkningen. En enda ko beräknas producera 600 liter metan varje dag.

Medan semesterfirare i västvärlden steker sig på badstränderna uppmanar klimatforskare oss alla att ägna en tanke åt sommarvärmen i Arktis, området runt Nordpolen. Där hotar den snabbt smältande havsisen att sätta ytterligare fart på jordklotets uppvärmning - med svåra konsekvenser för både klimat och ekonomi.

I en uppmärksammad artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature varnar forskare vid brittiska och nederländska universitet för att ett enormt "utsläpp" av den aggressiva växthusgasen metan kan få oöverskådliga konsekvenser i form av extremt väder, sjukdomar och mindre skördar.

Det leder till både mänskligt lidande och ekonomiska förluster.

Och det är inga dåliga siffror vetenskapsmännen vid Cambridge- och Erasmusuniversiteten bollar med. De talar om en gigantisk reservoar på 50 gigaton (miljarder ton) metan som kan frigöras när den eviga isen, permafrosten, smälter.

Detta skulle i sin tur vålla ekonomiska skador för 60 biljoner (60 tusen miljarder) dollar - en summa som ska ställas i relation till att världsekonomin förra året var 70 biljoner dollar.

- Den globala inverkan av ett varmare Arktis är en tidsinställd ekonomisk bomb som världen ännu inte har märkt, säger professor Gail Whiteman, en av författarna till rapporten, till Reuters.

- Vi anser att det är otroligt viktig för världens ledare att verkligen diskustera effekterna av det här metanutsläppet och vad vi kan göra för att förhoppningsvis förhindra det, säger hon.

Björn-Ola Linnér, professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, förklarar att metangasen i Arktis normalt är bunden under den isiga tundran och på havsbottnen under ismassorna. Metan är en av de mest kraftfulla växthusgaserna och har mycket starkare effekt än koldioxid.

- När människan släpper ut växthusgaser ökar uppvärmningen och förstärker den naturliga processen av frigörelse av metan. Den globala uppvärmningen sker snabbast vid polerna. Där kan man tydligt se att isen smälter, säger Björn-Ola Linnér.

- FN:s klimatkommission har satt upp målet att vi ska begränsa den globala temperaturökningen till två grader genom att minska människans utsläpp av växthusgaser. Eftersom utsläppen ökar dramatiskt tror de flesta bedömare att vi når den gränsen runt 2050.

- Det är högst sannolikt att vi inte klarar tvågradersmålet utan drastiska förändringar. Det behövs både politiska beslut och tekniska förändringar, säger han.

Björn-Ola Linnér anser att människan kan påverka klimatförändringen - den är inte oundviklig och pekar på tre möjligheter:

Tekniska innovationer. Det finns mycket att göra på områden som solenergi, elbilar, biogas och lagring av koldioxid.

Politiska styrmedel. Det går att sätta högt pris på koldioxid genom skatter, avgifter och utsläppsrätter.

Livsstilsförändringar. Vi kan välja hur mycket växthusgaser vi släpper ut - och det är en politisk fråga hur mycket av ansvaret som ska falla på staten och hur mycket på enskilda.

Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, säger att temperaturen stiger dubbelt så snabbt vid polerna, framför allt vid Arktis, som i resten av världen. Han förklarar att hela havsbassängen i området fryser till is på vintern, men att en del smälter på sommaren. Man talar därför om flerårsis och förstaårsis.

- Under de senaste 10-15 åren försvinner allt mer av sommarisen och vi ser allt mer öppet vatten i slutet av sommaren. Det får konsekvenser för djurarter som sälar som lever hela sitt liv på isen. Och det leder till metanutsläpp, säger Michael Tjernström.

- När temperaturen stiger försvinner permafrosten. Metan som har lagrats i många 100 000 år kan då frigöras. Det ger global påverkan.

- Det är stora dramatiska förändringar i Arktis. Det är oklart vad som pågår och vad det betyder för oss. Men islossningen och uppvärmningen kan påverka Golfströmmen och därmed ge kallare vintrar i Sverige, säger han.

Utvecklingsländer får bära upp till 80 procent av kostnaderna när issmältningen i Arktis påverkar jordens klimat, enligt forskarna som publicerat den nya studier i Nature. De kommer att drabbas av mera extremt väder, översvämningar, torka och sjukdomar.

Under senare år har det kommit en rad mera optimistiska rapporter om att uppvärmningen av Arktis skulle ha ekonomiska fördelar. Dels öppnar den nya farleder för fartygstrafiken, dels tros upp till 30 procent av världens oupptäckta gasreserver och 13 procent av oupptäckta oljereserver finnas i de arktiska farvattnen.

Men enligt rapporten i Nature skulle dessa fördelar bara motsvara en bråkdel av de troliga kostnaderna för ett stort metanutsläpp.

- Jag är ganska optimistisk om man jämför med de värstascenarion som säger att vi går mot total katastrof. Redan i dag är det katastrof för de människor som drabbas av extremt väder som översvämningar och värmeböljor. Men mänskligheten är inte hotad, jag tror att människans uppfinningsrikedom och förmåga att ta sig samman kommer att ge resultat, säger professor Björn-Ola Linnér.

- Alla världens länder är överens om att det är ett problem och förhandlar om en lösning. Även om vi bara tar myrsteg är det en positiv och enande kraft, säger han.

Många hävdar att världen fått extremare väder under senare år, men Björn-Ola Linnér är inte övertygad om att den förklaringen gäller alla fall av extremväder.

Han säger att effekterna av till exempel orkaner upplevs som mera kraftfulla i dag, men det kan i stället bero på att samhället har blivit mera sårbart. Samtidigt är Sverige mycket gynnat ur klimatsynpunkt.

- Vi är ett rikt land och inte så utsatt för extremt väder. Vårt geografiska läge och vårt tempererade klimat gör att vi har färre extrema väderhändelser. Vi har inga stora oceaner som trycker på och våra kuststräckor är därför mindre utsatta än låglänta länder, säger Björn-Ola Linnér.