Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Samma brott gav helt skilda domar

Elisabeth Massi Fritz.

Olaga tvång eller våldtäkt?

Åsikterna i det svenska rättsväsendet går isär om så kallade otrohetskontroller.

Efter två helt skilda domar i Göta och Svea hovrätt kan högsta domstolen i morgon utvidga begreppet våldtäkt på ett oväntat sätt.

Frågan är om det handlar om sex eller inte när en man med tvång undersöker en kvinnas underliv efter bevis på otrohet.

Lyssna på poddversionen av artikeln i mp3-spelaren eller via Itunes. Du kan också ladda ner avsnittet.

Lyssna på "Otrohetskontroller" prövas i domstolen

Ladda ner avsnitt

TRE OLIKA DOMAR med olika utfall

"Tvingade henne tåla"

Attunda tingsrätt 6 december 2012:

Gärningsmannen "tvingat henne att tåla en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna är jämförlig med samlag ... Gärningen ska sålunda bedömas som våldtäkt av normalgraden".

Dom: Våldtäkt.

"Inte sexuellt uppsåt"

Svea hovrätt 8 februari 2013:

Det är utrett att gärningsmannen "inte har haft något sexuellt syfte med sitt agerande. Hans gärning kan därför inte anses ha haft en sådan sexuell prägel att den är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening".

Dom: Olaga tvång.

"Ägnad tydligt kränka"

Göta hovrätt 12 februari 2013:

"Gärningsmannens handlande har haft en sådan påtaglig sexuell prägel och varit ägnat att tydligt kränka A:s sexuella integritet, att det är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening."

Dom: Sexuellt tvång.

Det var en typ av övergrepp som många aldrig hört talas om tidigare. Nättidningen Dagens Juridik skapade ordet "otrohetskontroll" när de i en rubrik försökte sammanfatta en dom i Svea hovrätt.

- Det handlade om en kvinna som hade utsatts för en djup sexuell kränkning, en påtvingad gynekologisk undersökning kan man kalla det, säger Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik och tidigare rättsreporter på Expressen.

Kvinnan hade enligt en dom i Attunda tingsrätt angripits av sin 28-årige fästman när hon kom hem från ett besök hos sin farmor.

Han "frågade argt och irriterat var hon hade varit, eftersom hon hade varit borta så lång tid... Han skulle kontrollera att hon inte hade varit med någon annan man och tog in henne i sovrummet. Han sade att han skulle slå sönder eller döda henne om han såg att 'någon annan hade varit där'", står det i domen.

Mannen knuffade ner henne på sängen, slet av henne byxorna och trosorna och letade efter bevis för att hon haft sex med en annan man.

Enligt domen stoppade 28-åringen "kortvarigt under några sekunder in två fingrar i hennes underliv och 'grävde runt' ... Hon upplevde det hela som förnedrande och äckligt".

Attunda tingsrätt dömde mannen för våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak till fängelse i två år och åtta månader.

Mannen överklagade till Svea hovrätt.

Hovrätten såg helt annorlunda på samma händelse och skriver i sin dom att mannen "inte har haft något sexuellt syfte med sitt agerande. Hans gärning kan därför inte anses ha haft en sådan sexuell prägel att den är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening".

Mannen dömdes till olaga tvång och straffet sänktes till fängelse i ett år och två månader.

- Domen väckte otroligt mycket känslor och åsikter. Det är så med sexbrott, det rör det djupaste vi har. De flesta reagerar på själva handlingen, att det är ett väldigt kränkande övergrepp, säger Stefan Wahlberg.

En som reagerade var advokaten Elisabeth Massi Fritz. I ett debattinlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet skrev hon och juristen Martin Soner att "det finns anledning att befara att påtvingade kontroller av kvinnors underliv förekommer i större utsträckning än vad man kan tro".

Enligt debattartikeln finns förutom "otrohetskontroller" också "oskuldskontroller", framför allt i "vissa patriarkala kulturer där kvinnans oskuld, värde och heder är sammanflätade".

- Otrohetskontroller existerar i stor utsträckning där hedersproblematiken finns. Jag har företrätt en mängd flickor och kvinnor genom åren som varit utsatta för våldsbrott och i de brotten har de även berättat om otrohetskontroller, säger Elisabeth Massi Fritz.

Hon anser att det finns ett stort mörkertal med offer som inte vågar anmäla.

Dagens Juridik upptäckte att det handlade om en viktig rättsfråga.

- Vår redaktion har koll på i princip alla hovrättsdomar. Och fyra dagar senare kom en dom från Göta hovrätt, i ett identiskt mål, där rätten resonerade på helt motsatt sätt jämfört med Svea hovrätt, säger Stefan Wahlberg.

Det handlade om en 30-årig man som anklagat sin flickvän för att vara otrogen när hon gett en granne skjuts hem. Under hot om att skada och döda henne tvingade han henne att ta av sina byxor och trosor och "därefter kände han med fingrarna i hennes underliv ... för att kolla om det fanns någon sperma", enligt domen.

Hovrätten ansåg att mannens handlande "haft en sådan påtaglig sexuell prägel och varit ägnat att tydligt kränka (fästmöns) sexuella integritet, att det är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening".

Mannen dömdes till fängelse i ett år och sex månader för sexuellt tvång.

- Vi förstod direkt att det här var något som högsta domstolen skulle ta upp. Domstolarna måste i framtiden veta hur de ska bedöma den här typen av brott, om det ska räknas som ett sexuellt brott eller inte, säger Stefan Wahlberg.

Det blev en debatt i tidningens kommentarsfält med flera hundra deltagande och Språktidningen utsåg otrohetskontroll till veckans nyord.

Svea hovrätts dom överklagades av vice riksåklagare Kerstin Skarp och den utsatta kvinnan till högsta domstolen som prövat fallet. Domen kommer i morgon torsdag.

Kerstin Skarp har hittat fyra fall där otrohetskontroll bedömts som våldtäkt, sexuellt tvång eller olaga tvång.

"Därför är det viktigt att högsta domstolen klargör om den här handlingen är att bedöma som en sexuell handling och om den i så fall ska rubriceras som våldtäkt eller som sexuellt tvång", skriver hon i ett pressmeddelande.

Marielle Nakunzi, jurist på RFSU, anser inte att det är självklart att en handling av den här typen ska kallas våldtäkt.

- Det är ett övergrepp mot kvinnans integritet, det är helt klart. Men beteckningen sexualbrott kanske ska vara förbehållen de brott där det finns ett sexuellt motiv. Här kan man fråga sig om uppsåtet är att begå ett sexuellt övergrepp eller att ofreda kvinnan på annat sätt.

Hon säger att "det behöver diskuteras om brottsrubriceringen våldtäkt alltid är det viktigaste".

Men Elisabeth Massi Fritz och Martin Soner skräder inte orden i sin debattartikel i Svenska Dagbladet:

"Så kallade otrohetskontroller av en kvinnas underliv ska bedömas som våldtäkt. Att kalla det något annat avslöjar en kvinnosyn som inte hör hemma i våra domstolar", skriver de.

- Jag möter utsatta flickor och kvinnor varje dag, jag har arbetat i många år med den här problematiken. Det är många som väljer att inte polisanmäla, de är rädda för att hotbilden ökar efter en anmälan eller en rättslig procedur, säger Elisabeth Massi Fritz.

Hon ser fram emot att alla offer ska få samma bedömning oavsett var i landet gärningen har ägt rum.

- Synen på det här brottet måste förändras. Jag tycker att det är stötande att inte kalla det våldtäkt när någon gräver eller fingrar i en flickas eller kvinnas underliv. De offer som jag företrätt och kommit i kontakt med har upplevt det som en våldtäkt och de känner sig både förnedrade och våldtagna.

Stefan Wahlberg säger att det handlar om vad som ska väga tyngst: offrets upplevelse av situationen, eller gärningsmannens uppsåt.

Kort sagt: om hon anser sig våldtagen, och han anser att det inte handlar om sex, vad gäller?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!