Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Salve - en historiskt misslyckad satsning

Foto: Rob Griffith
Besökarna skulle flockas. Och Kalmar hamna på kartan.
Medeltidsbyn Salve skulle dra in miljoner till kommunens kassa.
Det blev tvärtom.
Salveprojektet har gått i graven. Med sig drog bolaget 10 miljoner, i skattekronor.
Nu är frågan: Hur kunde det bli så här?
Det lät för bra för att vara sant. Det var det också.

FAKTA

Vad?
Kalmar kommuns satsning på medeltidsstaden Salve har havererat, vilket enligt vissa beräkningar har kostat skattebetalarna ungefär tio miljoner kronor.
Projektet har fått kritik för att bygga på svågerpolitik mellan näringsliv och politik, vilket motsägs av kommunalrådet.

Vilka?
Jonas Löhnn (mp), kommunfullmäktigeledamot i Kalmar.
Johan Persson (s), kommunalråd i Kalmar.
Patrick Svanström, fd vd för Salvebyn.

I dag, sju år senare, ligger Salve öde. Alla byggnaderna, från det kompletta korsvirkeshuset och badstugan till smedjan, är nedmonterade. I stället används området som strövområde.
När Salveprojektet havererat återstår bara krossade drömmar och ett stort hål i Kalmar kommuns plånbok. Satsningen har skapat politisk osämja och meningarna går isär om vem som hade ansvar och vem som inte hade det.
Tidningen Östran och Barometern är två av de medier som under lång tid granskat turerna kring Salve. De skriver att tongångarna från början var ljusa.
En medeltidsby i Kalmar, hurra!
Fröet till Salvebyn såddes sommaren 1997. SVT sände sommarlovsprogram från Kalmar. Programmet handlade om Kalmarunionen som slöts 1397. Historien, som sändes i 45 delar, handlade om tonårspojken Nils som av misstag åkte tillbaka till medeltiden med sin moped. Där träffar han flickan Katarina och frågan som hela tiden hänger i luften är: kan Nils ta sig tillbaka till 1900-talet?

Besökarna drogs till inspelningarna, och programmet var också populärt bland tv-tittarna.
Här någonstans kom Kalmar kommun på att en medeltidsby kunde vara värd att satsa på. Det var Ebbe Westergren på Länsmuseum, kommunalrådet Kjell Henriksson (s) och Patrick Svanström, vd för Destination Kalmar och senare vd för Salvebolaget, som hejade på projektet.
Man använde kulisserna från tv-inspelningen och byggde upp en by som kallades för Salvestaden utanför Kalmar slott. Till en början var det succé. Så populärt blev den lilla byn att kommunen 2002 bestämde sig för att permanenta den.
Tidningen Östran skriver att det fanns två villkor när kommunfullmäktige år 2002 ­beslutade att Salvestaden skulle bli permanent. Dels skulle det vara en engångsinvestering, dels skulle ­ finansiärer utifrån gå in med pengar. Meningen var att projektet skulle ha betalat sig inom tre år.

Spaden sattes i jorden och vd:n Patrick Svanström uppskattade att Salvestaden skulle ha 75 000 besökare om året.
Salve fick till och med EU-bidrag, skriver Östran: kommunen kvitterade ut 4,9 miljoner från projektet Ancient times.
I stället för kulisser byggdes så en hel anläggning upp på naturområdet Kalmar Dämme söder om Kalmar flygplats. Den blir efter en del turer färdig 2004.
Sommaren därpå kom 23 000 besökare till Salve, men anläggningen gick redan med miljonförlust. Vd:n ansöker om mer pengar - och kommunen betalar, visar Östrans genomgång.
Jonas Löhnn, miljöpartistisk ledamot i kommunfullmäktige i Kalmar kommun, har varit med sedan begynnelsen. Till en början var han positiv. När beslutet kring Salve beslutades var han kommunalråd tillsammans med Kjell Henrikson (S).
- Men när glädjekalkylerna kom fram började jag bli skeptisk. Jag och mitt parti ville att verksamheten skulle läggas ned innan den kostat för mycket, säger han.
Jonas Löhnn har räknat ut att kommunen förlorat omkring 10 miljoner kronor på affären.
I augusti 2006 meddelade till sist kommunen att projektet skulle säljas. Under hösten såldes Salve till entreprenörer i det nybildade bolaget Medeltidsstaden i Kalmar AB för två miljoner kronor.

Enligt Jonas Löhnn
(MP) var tidpunkten ingen slump. 2006 var ett valår och det styrande partiet, Socialdemokraterna, var tvungna att agera för att behålla makten.
- Men efter två år med förluster ville Medeltidsstaden ha sin väntjänst återbetald för att de tagit över ett blödande bolag. De ville ha två miljoner kronor för att dra sig ur affären, något de inte fick, säger Löhnn.
I valet behöll S makten. Men kommunalrådet Johan Persson (S) håller inte med om att Salve skulle undanröjas snabbt för att partiet skulle vinna valet.
- Nej, det är en konspirationsteori som är häpnadsväckande. Det är inte sant, säger Johan Persson.
För ungefär två år sedan stängdes anläggningen. Sedan dess har den stått oanvänd. Nyligen styckades bolaget och alla inventarier såldes ut.
Problemet med det hela är att kommunen inte lät projektet gå i konkurs utan i stället har belastat kommunens kassa år efter år. Det är Jonas Löhnns åsikt. Johan Persson håller inte med:
- Alternativet hade varit att vi hade stängt Salvestaden, men det ville vi inte. Byggnaderna stod där och vi ville att det skulle drivas vidare. Då var det ingen som protesterade, säger han.
Patrick Svanström medger att han som vd för Salvebolaget hade ansvar för att det gick som det gick.
- Ja, men det var ett gemensamt ansvar. Som vd ska man verkställa styrelsens beslut. Det är tråkigt att inte nog många besökare kom till Salve. Vi skulle egentligen ha satsat ännu mer än vad vi gjorde, vår strategi var att låta det växa långsamt, säger Patrick Svanström.
Kan man då klandra en liten kommun för att vilja satsa stort när det en gång bjöds tillfälle? Nja, Kalmar har satsat vilt även ­efter ­Salveprojektet.

Johan Persson var inte kommunalråd när besluten kring Salvestaden fattades. Mer ansvar hade han för affären med Fanerdun. Många minns nog haveriet med det kinesiska företaget som etablerade sig i Kalmar år 2006.
Fanerduns projekt China Europe business & exhibition center gick ut på att locka kinesiska företagare till Kalmar med löfte om att kunderna skulle strömma till. I en stor hangar skulle företagarna visa sina produkter, dit uppköpare från hela Europa skulle komma och beställa varor. Varorna skulle skeppas till Europa från Kina. De kinesiska företagarna skulle också få möjlighet att etablera ett liv i Sverige.
Kommunledningen var entusiastisk. Ronja Yu följde projektet i dokumentären "Kineserna kommer" som ­visats i SVT. Men den svenska byråkratin var en överraskning för Fanerdun och det fanns inte nog stort kundunderlag. Dessutom kom finanskrisen.
Sedan 2009 står Fanerduns byggnader tomma och fordringsägarna begärde företaget i konkurs. Kommunen har inte lidit ekonomisk skada, enligt Johan Persson. Däremot beräknar han att Fanerdun förlorat 400 miljoner kronor på affären. I efterhand har utomstående revisorer kommit fram till att Kalmar kommun inte begått några fel.
Så hur kan det bli så här, två stora haverier i en enda kommun under en relativt kort tid?
- Det är fortfarande en gåta varför Fanerdun gjorde så här. Men vilka signaler skulle det ha gett om Kalmar inte hade sagt ja? Vi ställde alla frågor man skulle ställa. Om man inte vågar göra något får man heller inte något, säger Persson.
Jonas Löhnn har en annan analys:
- Kalmar lider av dåligt självförtroende som så många andra mellansmå städer. Man tror att Kalmar måste bli större och starkare. Man vill att någon ska komma utifrån och rädda oss, men det är helt obefogat. Kalmar är en fin stad och vi klarar oss bra. Vi har både förutsättningar och kompetens, säger han.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!