Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så upptäcker du demens hos din partner

Det är en stor och ofta psykiskt påfrestande upptäckt när en nära anhörig fått diagnosen demens. Foto: Colourbox
Carina Lindegren, vice ordförande och telfonrådgivare på Demensförbundet. Foto: Demensförbundet

Det är en stor och ofta psykiskt påfrestande upptäckt när en nära anhörig fått diagnosen demens.

Efter att ha delat ett helt liv tillsammans förändrar den man älskar personlighet och blir till någon helt annan.

– Först landar man i chock när man får beskedet. Sen kommer alla frågor, säger Carina Lindegren, vice ordförande på Demensförbundet.

Carina Lindegren arbetar bland annat med att ge telefonrådgivning åt de som ringer Demensförbundet. 

Hon berättar hur svårt det är för de drabbade och närstående att ta till sig beskedet när diagnosen väl ställts. 

– Det är först senare på kvällen som beskedet om demens verkligen landar. Då kommer frågorna: Hur snabbt går det här? Vad ska vi i familjen göra? Vart ska vi vända oss? Man har plötsligt tusen frågor som vaknat under de här timmarna?

Carina och hennes kolleger får ofta stilla oron hos de som ringer. Mycket handlar om vilket stadium demensen befinner sig i.

– Om du har en mild demens så kan du ha många fina år framför dig med hjälp av familjen, säger hon.

Men sorgearbetet verkar vara ofrånkomligt.

Skuldkänslan är inte ovanlig hos anhöriga. 

Carina Lindegren känner mycket väl till de känslorna.

– Skuldkänslan är väldigt vanlig. Många gånger är de som ringer så besvikna på sig själva för att man inte klarat av det här. Man är skuldbelagd för att man inte sett det tidigare, inte velat erkänna det.

Kan bli skuldbörda 

Ibland vet inte barnen hur illa ställt det är med en förälder.

– Vuxna barn som inte bor på samma ort som sina föräldrar kan komma hem och hälsa på och bli totalt chockade. De har inte haft en susning om hur det stått till för att den ena föräldern inte sagt något om mammas eller pappas beteendeförändring.

– Man låser in det där i familjen och då blir det en ännu större skuldbörda. 

Det kan vara svårt att få en anhörig att ta kontakt med en läkare för en demensutredning.

– Den som är sjuk saknar ofta insikt. Man vägrar i sten att ta kontakt med en doktor. Det är rädslan. De ser inte hur galet de beter sig. Det är de runtomkring som gör det.

Äldre kvinnor är vettskrämda när maken ger sig i väg med bilen. 

– Det där med körkort och män är väldigt känsligt. Många anhöriga som ser sina sjuka ute i trafiken är ju livrädda att det ska hända något. Vapen och körkort är det heligaste män har. 

Utåtagerande beteende och aggression hör ibland till sjukdomsbilden. Konfrontationer är inte ovanliga.

Carina Lindegren säger att de flesta anhöriga brukar fråga om hjälp med avlastning.

– De frågar var de kan få hjälp med någon slags aktivitet för den som drabbats, någon slags meningsfull vardag. I stället för att bara sitta och bläddra i samma tidning eller sova framför tv:n.

Vad brukar du säga till de som ringer och frågar?

– Ta kontakt med kommunens biståndshandläggare. Under 65 år har man rätt till ledsagare. Är du över 65 så faller det under socialtjänstlagen. 

– Tyvärr så har vi väldigt få dagverksamheter som är anpassade efter ålder och behov. Man har bara en dagverksamsamhet. Är du 60 år och har en alzheimerdiagnos så kanske det inte är så lyckat att sitta med de som är över 85. 

Hon säger att det är viktigt att man efter diagnosutredningen också får ett anhörigsamtal, där man får reda på vart man kan vända sig, om det är kurator, kyrkan eller de lokala föreningarna. 

– Jag hade gärna sett att redan hälsocentralerna informerade de anhöriga om vart man kan vända sig. Det görs inte. 

 

10 tecken på demens du kan vara uppmärksam på

1. Glömska som påverkar det dagliga livet

2. Svårighetet att planera och utföra vanliga uppgifter, i hemmet, på arbetet eller på fritiden

3. Problem med att hitta rätt ord i tal och skrift

4. Förvirrad i tid och rum, svårt att förstå bilder 

5. Sämre omdöme

6. Problem med att tänka abstrakt

7. Svårigheter att hitta saker

8. Förändringar i humör, beteende och personlighet

9. Svårigheter att ta initiativ

10. Drar sig undan från sociala aktiviteter

 

Källa: Alzheimers Association

 

Demens 

Demens är ett samlingsbegrepp för en rad olika sjukdomstillstånd som kännetecknas av en försvagning av minnet och möjligheten att lösa olika praktiska problem.

Ett sämre minne behöver inte betyda att man drabbats av ett förstadium till demens. Ren åldersglömska är vanligt. Stress kan också påverka minnet. 

Om man ändå är orolig och tycker sig ha upplevt en gradvis försämring av de kognitiva funktionerna bör man ta kontakt med sin läkare och be att få göra en demensutredning.  

Runt 160 000 personer i Sverige uppges ha en demenssjukdom. Enligt Demensförbundet är cirka en miljon anhöriga eller närstående direkt drabbade.  

Fem procent av alla över 65 år har en demens som kräver ständigt stöd av omvärlden. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!