Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så förbereder sig svenska poliser inför hotet om skolskjutningar

Matti Saari la ut den här bilden på nätet innan han sköt ihjäl tio personer på en skola i Kauhajoki i Finland. Foto: PRIVAT
Är hot om skolskjutningar bara skämt? Eller ett verkligt tecken på att något har gått riktigt snett i samhället?
På Stockholmspolisen har man valt att ta problemet på allvar och specialutbilda personalen.
Även skolförvaltningen har nyligen tillsatt en särskild projektgrupp.
På frågan hur polisen i Stockholm hanterar skolskjutningar svarar länspolismästare Carin Götblads presstalesman Ulf Göranzon:
- Vi har ju inte haft en händelse i Sverige som har nått den nivån, med en pågående skjutning.
Och det är förstås sant. Här har det handlat om hot, och ungdomar som har gripits och åtalats.
Till de allvarligaste räknas när en elev på Enskede gårds gymnasium i Stockholm dömdes till skyddstillsyn och psykiatrisk vård efter att 2007 ha begärt ut ritningar på skolan och utsett vapen ur en katalog, för att döda rektorn och andra elever på skolan.
Efter hotet mot KTH i Stockholm, som utlöste en massiv polisinsats förra helgen, spred sig beteendet snabbt över hela landet och skolor i Piteå, Västervik, Borås och Ramsele hotades.
- Så är det över hela världen. Efter en skarp händelse översköljs man i veckor av en störtflod av hot. Det är ett tydligt mönster, säger poliskommissarie Anders Björneberg.
Han är Stockholmspolisens främsta expert på skolskjutningar, ett ord som polisen aldrig använder.
Termen är "pågående dödligt våld", säger Christian Agdur, chef för Stockholmspolisens operativa avdelning.
Det är händelser som kan inträffa också på andra platser än skolor. Gemensamt för dem är att gärningspersonen inte går att förhandla med eller omringa, han eller hon måste oskadliggöras så fort som möjligt eftersom dödandet annars fortsätter.
"Den största praktiska läxan som Columbine gav var en revolution när det gäller polisens taktik. I Columbine använde de den gamla regelboken: omringa byggnaden, dra en cirkel runt den, begränsa skadorna", skriver amerikanska journalisten Dave Cullen, som har forskat om händelserna vid Columbine High School i Colorado i USA april 1999.

Där dödades tolv
ungdomar och en lärare av två elever på skolan. Gärningsmännen kunde ostört skjuta ihjäl andra elever i skolans bibliotek medan polisen väntade utanför.
Den massiva kritiken ledde till nya riktlinjer.
"Polisens tidigare taktik har ersatts av 'active shooter protocol'...man ska i stället röra sig mot ljudet från vapen som avfyras och neutralisera skytten... detta har visat sig vara framgångsrikt vid ett flertal skolskjutningar det senaste decenniet. Bara vid Virginia Tech räddade det förmodligen dussintals liv", skriver Cullen.
Vid massakern på Virginia Polytechnic Institute i USA 2007 sköt en student ihjäl 32 personer.
Medan somliga inom svensk polis aldrig har hört talas om det som Cullen beskriver, säger Christian Agdur att det är något som man i Stockholm både mentalt och praktiskt har förberett sig på.
- När det gäller de här händelserna ställs vår grundtaktik att säkra byggnaden och prata ut personen på sin ända. Vi har lärt oss att det inte är en framkomlig väg. Det krävs ett helt nytt taktiskt förhållningssätt.
Polisen i Stockholm, Västra Götaland och Sörmland fick 2008 utbildning i "mental förberedelse vid hot- och våldssituationer i skolor".
- Det är den mest extrema situation som man kan tänka sig som polisman. Mycket komplex, mycket svår att hantera. Det handlar om barn, i en miljö där de ska vara helt fredade, säger Anders Björneberg.
Han har besökt tysk polis som har upplevt flera skolskjutningar, varit i drabbade skolor i USA och hos FBI söder om Washington där man analyserar den här typen av brott.

Chefen för Norrmalmspolisen, Isabel Thorén, var kommenderingschef i helgen i Stockholm när larmet om att någon hotade skjuta elever på Kungliga tekniska högskolan gick.
- Det går inte att negligera ett sådant hot. Två delar är viktiga, om personen tänker ta sitt liv, och om det finns tillgång till vapen eller inte.
Samtidigt med arbetet för att lokalisera personen som hade lagt ut hotet på nätet kontaktades skolan.
Den som hade hotat greps tidigt måndag morgon, och den stora polisstyrka som kallats in för att bevaka skolan fick en delvis annan uppgift.
- De skulle vara väl synliga, informera om vad som hänt, och komma med budskapet att skolan är en trygg plats, säger Isabel Thorén.
Hon gick en ledarskapsutbildning hos FBI i USA strax efter händelserna vid Virginia Tech.
- Så det låg i tiden. Hur man ska agera när något sådant väl händer har vi strategier för. Det finns kunskap.
Det som Cullen kallar "active shooter protocol" beskriver hon med orden "lokalisera, konfrontera, minimera skadeutfallet".
Isabel Thorén säger att det inte är något nytt för svensk polis.
- Vi är utbildade för det. Den kunskapen och kompetensen finns. Vi hanterar hot och farliga personer flera gånger i veckan.
Medan Columbine blev en avgörande händelse för amerikansk polis, väcktes Sverige när 18-årige Pekka-Eric Auvinen sköt ihjäl sex elever, rektorn och skolsköterskan i Jokela i Finland 7 november 2007.
- Då kunde vi inte längre undvika att ta tag i det här, säger Anders Björneberg.
Också utbildningsminister Jan Björklund reagerade.
- Vi ska göra allt vi kan för att sådant inte ska inträffa i Sverige, sa han och gav brottsförebyggande rådet och Skolverket i uppdrag att ta tag i frågan.
Brå skrev en rapport som visade att grovt våld är mycket ovanligt i svenska skolor.
I rapporten står också att internationella forskare är eniga om hur man ska arbeta för att minimera risken för skolskjutningar:
Motverka mobbning och annat våld.
Skapa och upprätthåll elevernas känslomässiga anknytning till skolan.
Säkra en bra kommunikation mellan elever och vuxna.
Ha ett system för att bedöma hot, och en plan om det händer något.

Skolverket gav ut boken "Grövre våld i skolan - vad man vet och vad man kan göra" och delade ut sammanlagt 3,2 miljoner kronor till elva kommuner för olika projekt.
- Vi har fått en halv miljon för att ta fram förslag till rutiner och riktlinjer för hur skolorna ska agera och hur samverkan med bland annat polisen ska se ut, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim på Stockholms utbildningsförvaltning.
En projektgrupp har varit igång sedan en månad tillbaka.
En skolskjutning kan hända snabbt, och redan vara över när polisen anländer.
De vuxna i skolan är nyckelpersoner i det förebyggande arbetet, men kan också bli det om något händer.
Skolvaktmästarna tillhör de grupper som Anders Björneberg har utbildat.
- Det gäller att hitta framgångsfaktorer. Rektorn i Jokela räddade liv när hon snabbt förstod vad som hände och gick ut i högtalarsystemet och uppmanade alla att stanna i klassrummen, låsa och gå ner i skydd.

Nu samarbetar Stockholmspolisen med Finland och de andra nordiska länderna, lär av varandra och utbyter erfarenheter.
- Det är ingenting som eskalerar, det är en viktig aspekt. Men det försvinner inte heller. Det är ett problem som finns konstant, säger Anders Björneberg.
"Frågan syns inte vara om det händer en dödsskjutning i en skola utan när" skrev Stockholms utbildningsförvaltning i sin ansökan om projektpengar till Skolverket.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!