Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så blev Vätternrundan största cykelloppet

Michael och Lillemor Walenius är redo för årets Vätternrunda. Foto: Mikaela Walenius
Populär runda. Runt 36 000 är anmälda till de tre loppen. Foto: Micke Fransson/Vätternrundan

30 mil på en cykelsadel - vansinnigt eller en glädjekick?

Biljettrycket talar sitt tydliga språk: Vätternrundan är fulltecknad år efter år. I år slog man rekord då biljetterna sålde slut på tolv minuter.

Men cykelloppet skördar också omkring 50 personskador årligen med allt från nyckelbenskador till hjärnskakningar - till och med dödsoffer.

Det är en svensk klassiker

Här är loppen som ingår

För att erövra en svensk klassiker ska du genomföra ett av skidloppen: Engelbrektsloppet, alternativt Vasaloppet/Öppet Spår, Vätternrundan på cykel, Vansbrosimningen/ Vansbro Öppen Älv och Lidingöloppet, löpning. När du genomfört de fyra loppen under en tolvmånadersperiod är du berättigad till en svensk klassikers diplom med ett unikt nummer.

150 000 personer deltar i klassikerloppen

Sedan starten 1971 har hittills cirka 80 000 diplom delats ut till de som erövrat en svensk klassiker, tjejklassikern eller halvklassikern.

Omkring 150 000 personer deltar årligen i klassikerloppen.

Cirka 9 000 personer genomför någon av klassikerna varje år.

1976 blev Engelbrektsloppet ett klassikerlopp - vilket var en lösning att kvinnor då inte fick åka Vasaloppet och därmed stod utanför möjligheten att erövra ett klassikerdiplom.

1977 hade tio kvinnor genomfört en svensk klassiker.

Svensk klassiker

Engelbrektsloppet: 60 kilometer alt Vasaloppet/Öppet spår 90 kilometer skidor.

Vätternrundan: 30 mil cykel.

Vansbrosimningen: 3 kilometer simning.

Lidingöloppet:

30 kilometer löpning.

Tjejklassikern

Kristinaloppet: 30 kilometer alt Tjejvasan 30 kilometer skidor.

Tjejvättern: 10 mil cykel.

Vansbro tjejsim: 1 kilometer simning.

Lidingö tjejlopp: 10 kilometer löpning.

Lillemor Walenius, 48, har fjärilar i magen. Hon tittar sig omkring. Klockan närmar sig sex på morgonen. Hon sätter ner fötterna på pedalerna samtidigt som hundratals andra cyklister, och studerar kartan för att bestämma vilka vätskedepåer hon kan hoppa över. Allt för att vinna tid.

Tio timmars cykling i veckan och över 100 mil på cykelsadeln ligger i bagaget och hon vet vad som väntar: stumma ben och värkande muskler - men också endorfinkicken när mållinjen passeras.

När hon går i mål - för det är inte en fråga om - utan när - helst inom tolv timmar - har hon kammat hem en Svensk klassiker för andra gången - vilket betyder att hon under en tolvmånadersperiod genomfört Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet.

Men hon är inte ensam. Hennes make Michael Walenius, 48, står bredvid henne och han siktar på att nå målsnöret inom nio-tio timmar.

- Vi har ingen äktenskapskris direkt. Vi har träning som gemenskap, men vännerna tycker ju att man är lite galen, skrattar hon.

I år hoppas de dock att upplevelsen ska bli trevligare än förra loppet som var "helvetiskt".

- Det var en chock med regnet och man var iskall hela tiden. Det var över 2 000 som fick bryta på grund av vädret. Men det var aldrig aktuellt för oss. Så länge man inte skadas så cyklar man på.

 

Och de är inte ensamma om att vilja cykla runt Sveriges näst största sjö frivilligt. De senaste 10-15 åren har Vätternrundan varit fullbokad och anmälningstakten har gått från sex dagar 2012, till knappt tre timmar i fjol och tolv minuter i år - vilket är rekord.

Eva-Lena Frick, vd för Vätternrundan, förklarar det växande intresset med att det allmänna motionsintresset har ökat.

- Det är inte bara vi som har det här trycket, utan frågar du Stockholm Marathon, Lidingöloppet eller Vasaloppet så har de samma situation. Det är lättare att komma i gång med sin träning om man har ett mål.

 

Rolf Carlson är idrottsforskare och lärare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och har själv sprungit två maratonlopp och åkt två Vasalopp.

Han tror att det finns flera anledningar till att man väljer att pressa sig till det yttersta.En orsak kan vara att vi lever i ett allt mer stressat samhälle och att fler känner ett behov att hålla kroppen i trim.

- Sedan ligger det ju en oerhörd status och ett prestigevärde i att kunna visa grannarna och arbetskamraterna att man gjort det, men det är också en social gemenskap.

Men det svider rejält efter några mil trots att man är vältränad, säger Carlson. Man får skavsår, det kan regna i sidled, vara stekhett eller blåsa kraftig motvind, man blir hungrig och "mjölksyran fullkomligt sprutar genom öronen".

- Men tillfredställelsen att som vanlig motionär göra samma sak som de absolut bästa cyklisterna som finns i Sverige är en kick för väldigt många.

 

Idén till rundan föddes en regnig sommar- dag 1964. Professorn och Motalasonen Sten-Otto Liljedahl funderade; kanske borde han cykla Vättern runt?

Hans fru Ingrid har berättat att hon såg framför sig hur de skulle övernatta, äta goda middagar och dricka ett glas vin längs vägen. De gick till Motala cykelaffär och när Sten-Otto Liljedahl beskrev vad de hade tänkt göra för ägaren Ewert Rydell utbrast han: Tänk om du får en punktering, jag följer med!

Ingrid förstod att det vare sig skulle bli fråga om middagar eller övernattningar. Samma kväll vid midnatt träffades Sten-Otto och Ewert på Motala torg och körde runt Vättern på 22 timmar. Året därpå cyklade 6-8 personer rundan och 1966 kördes den första officiella rundan med 344 startande cyklister.

 

Mycket har hänt sedan dess.

I dag är det världens största cykel- motionslopp med 52 länder representerade och 36 600 anmälda i de tre loppen.Men att bestämma sig för att cykla 30 mil är inget man gör över en kafferast.

Johanna Albert, överläkare inom anestesi och intensivvård vid Danderyds sjukhus, påminner om att lyssna på sin kropp.

- Har man ont i hjärtat eller känner sig dåsig då ska man ta det på allvar. Och det finns anledning att bryta loppet om man börjar känna sig omtöcknad eller har svårt att hålla balansen.

I snitt sker 50 olyckor under rundan.

- Det kan vara allt från skrubbsår till nyckelben och handleder till hjärnskakningar, säger Eva-Lena Frick, vd på Vätternrundan.

Och den kanske allra största faran för cyklisterna är biltrafiken. I juni i fjol rapporterade Nerikes Allehanda bland annat om en manlig cyklist som krockat med en bil och som fick föras med ambulans med skallskador och skador i ansiktet. Också en kvinnlig cyklist skadades allvarligt när hon krockade med en bil.

- I år har vi förstärkt säkerheten. I stället för 30 kilometer bilglesa sträckor som i fjol är 80 kilometer, från Motala till Gränna, bilglest i år, vilket betyder att bara behörig trafik får vara på vägen, säger Eva-Lena Frick.

Men loppet har också skördat liv - tre personer har fått hjärtinfarkter och avlidit och personer har dött på grund av att trötta cyklister satt sig bakom ratten och kört hem utan att vila efter loppet. 1979 somnade en deltagare vid ratten på väg hem och körde på två cyklister som ännu inte gått i mål. En av cyklisterna omkom. 2002 omkom två cyklister när deras bil krockade med en långtradare strax söder om Vadstena. Året därpå kom en bilist över på fel sida av vägen och körde in i en grupp cyklister. En deltagare från Tyskland omkom och fyra från Danmark skadades.

Sedan över 15 år tillbaka har rundan en sextimmarsregel, vilket betyder att deltagare inte får köra bil tidigare än sex timmar efter avslutat lopp.

- Sextimmarsregeln fanns även innan dödsolyckan 2003, men poliskontroller vid Motalas utfarter infördes från och med 2004, det var en utveckling av säkerhetsarbetet som alltid har stått högst upp på agendan, säger Eva-Lena Frick.

Det är tråkigt i vissa sträckor när vägen ser likadan ut och "hjärnan bara tuggar och man mest sitter och räknar ner tiden", berättar Lillemor Walenius.

Men det är då tävlingsinstinkten kickar in.

Kan vem som helst- som tränar för det - köra den här typen av lopp?

Hon funderar.

- Man måste älska att umgås med sig själv, vissa klarar ju inte av att vara ensamma och det kan bli en tuff utmaning. Men gillar man tävling så kommer man ha tillräckligt med drivkraft att genomföra det. När det är över är man helt slut, men otroligt stolt över att man har lyckats.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!