Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så blev semlan Sveriges nationalklenod

Fettisdagen är en riktig högtidsdag för Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer. Foto: Sveriges bagare och konditorier
Svenskarna äter mer semlor än någonsin.
I dag på fettisdagen klämmer vi i oss fyra miljoner köpta
fastlagsbullar, plus en hel del hembakta dito.
Men redan på 1700-talet propagerades det för att "hetväggen" skulle förbjudas.
Man kan inte tro det när man ser landslagsbagaren Håkan Johanssons normalbyggda kropp, men häromåret åt han faktiskt 450 semlor.
- En kompis och jag som slog vad om vem som kunde äta flest semlor på en månad. Vi kom upp i drygt 100 och bestämde oss för att fortsätta resten av semleperioden, berättar Håkan Johansson medan han på Albert och Jack´s bageri i Stockholm spritsar mandelmassa som blandats ut med lite vatten.
Det är för övrigt ett av hans bästa tips till hemmabagaren som vill lyckas med semlorna: vatten gör det lättare att jobba med mandelmassan.
Ett vanligt nybörjarfel är annars att blanda degen för dåligt. Helst ska den knådas i 20-30 minuter och bullarna bör nästan vara överjästa när man ställer in dem i ugnen.

I går förberedde
Håkan Johansson 5000 bullar som han och kollegerna på Albert och Jack´s klockan två i morse började fylla med mandelmassa och grädde.
- Om det är tråkigt att göra så många semlor? Nej, det är ju bara en dag om året som det är så galet tryck på semleförsäljningen, säger han.
Försäljningen av semlor ökade med sex procent i fjol, enligt branschföreningen Sveriges bagare och konditorer. I år räknar man med att sälja cirka 42 miljoner semlor och då som mest under veckan före och efter fettisdagen.
- Den bistra vintern har ställt till det lite grann, för många klarar inte att ta sig ut till butiken. Annars skulle vi nog sälja ännu mer semlor, förklarar Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer.
Det bakas dessutom en hel del semlor hemma. Under fettisdagsveckan säljs det 40 procent mer grädde än normalt och gräddkonsumtionen är fortsatt hög ända fram till påsk, berättar Inger Söderlund, PR-chef på Arla Foods.
- Semlan har blivit en nationalklenod som alla vill unna sig. Oerhört många laddar ner vår app eller besöker Arlas hemsida för att hitta olika recept på semlor, säger Inger Söderlund.

Arla sponsrar också konditorier och bagerier med skyltningsmaterial.
- Vi vill förstås driva på inspirationen så att folk äter ännu mer semlor, säger Arlas PR-chef.
Ordet semla kommer från latinets ”semila”, som betyder ”fint mjöl”. Från början var den släta vetebullen troligtvis kil- eller korsformad. Det finns en målning som föreställer en korsformad semla daterad år 1250 i en dansk medeltidskyrka och i Gustav Vasas bibel från 1541 står det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio”.
På 1700-talet började de högre stånden i Sverige ta till sig den tyska seden att äta hetvägg, ”heisse wecken”, som betyder varma kilar.
Vetebullarna serverades simmande i varm mjölk.
- I Danmark och i södra Sverige där det liksom i Tyskland var tillräckligt varmt för att odla vete kunde man på 1700- och 1800-talen köpa semlor av bagare, berättar Lena Kättström Höök, etnolog och indentent på Nordiska Museet.

I norra Sverige
hade man bara tillgång till korn som inte kunde jäsa och därför dröjde det ända till slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet - då järnvägen var utbyggd och odlingsteknikerna hade förbättrats - innan semleätandet spred sig över hela landet. En sägen säger att fyllningen i semlorna kom till för att folk ville dryga ut vetebullarna, som på sina håll var det enda man tilläts äta under fastan.
- Men det troliga är att semlan börjades äta som bakelse, med grädde och mandelmassa, i slutet av 1800-talet. På konditorierna blev det populärt att servera semlor så, utan mjölk, och dricka kaffe till, säger Lena Kättström Höök.
Att äta semlor hörde till frossandet under fastlagen, de tre dagarna före fastan.

Fastlagen inleddes
med fläsksöndagen, då det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk. Sedan kom blåmåndagen, som kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar eller av att kyrkorummet denna dag kläddes i fastefärgen blått. På fettisdagen åt man mjöl- och mjölkmat som pannkakor, kroppkakor och bröd bakat av vetemjöl för att få i sig mycket och fet mat före askonsdagen, då 40 dagars fasta började.
- Det var länge sedan Sverige var katolskt, men vi har hållit på semletraditionen ändå. Semleätandet har accelererat under hela 1900-talet, men det är få som verkligen behöver den extra energin för att de ska fasta. Kanske har vi svenskar ett behov av att trösta oss med något sött i väntan på ljuset – och så är det ju typiskt svenskt att fika stup i kvarten, säger Lena Kättström Höök.
Nuförtiden säljs semlor från jul ända fram till påsk, men förr i tiden var man noga med när startskottet skulle gå. Det berättas om en Malmöbagare som på 1950-talet anmäldes till jordbruksnämnden för att han bakat och sålt semlor före fettisdagen.

Inom Svenska kyrkan
har man dock inga synpunkter på när och hur man äter semlor.
- Det är nog många som äter lite extra gott dagarna före askonsdagen, säger Nils-Henrik Nilsson som doktorerat i liturgik och är kyrkoherde i Adolf Fredriks församling.
Församlingen har fått sitt namn av den svenske kungen Adolf Fredrik, som på fettisdagskvällen den 12 februari 1771 föll ihop och dog efter att ha ätit ett skrovmål på ostron, hummer, böckling, kött med rovor, surkål och flera flaskor champagne. Frossandet avslutades med kungens favoritefterrätt: semlor. Efteråt drabbades Adolf Fredrik av yrsel och magkramp, varpå han dog. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna krävde att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige sedan den begått ett kungamord”. Det visade sig dock att kungen fått slaganfall och att det inte var semlornas fel att han trillat av pinn.
- Med tanke på vår anknytning till Adolf Fredrik har vi i vår församling kanske lite extra anledning att uppmärksamma semlor, skojar Nils-Henrik Nilsson, som gärna äter semlor om tisdagarna fram till påsk men i övrigt äter enklare under fastan och skänker pengarna han skulle ha lagt på mat till behövande runtom i världen.

Semlan hamnade
återigen i hetluften då GI-debatten var som mest högljudd för fem-sex år sedan.
- Då märkte vi av en liten dipp i försäljningen, men nu när folk tagit till sig hälsotrenden tycker många att man till fest måste få njuta av livets goda i form av bakverk, säger Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer.
Mia Öhrn, författare till boken ”Semlor”:
- Semlan har överlevt allt trams om LCHF och GI. Jag börjar oftast äta semlor före jul. Kanske ett par på sommaren också. Jag gillar att andra håller på traditionen och väntar till fettisdagen, men själv kan jag inte bärga mig, säger hon.
Åke Holmbergs privatdetektiv Ture Sventon som året runt äter ”temlor” från ”landets enda fackmässigt skötta konditori” - Rosa på Drottninggatan i Stockholm - är med andra ord inte ensam om sin last. Svenskarna köper i snitt fyra-fem semlor per person och år.

Sedan 1993 finns
det till och med en Svensk Semleakademi som träffas varje tisdag för att proväta och kora landets bästa fettisdagsbullar.
- Semlorna avsmakas utan varje tillbehör för att skapa största möjliga rättvisa, berättar Semleakademins ständige sekreterare Björn Clarin som klockan 12 i dag avslöjar årets vinnare.
Semlor förekommer även i Danmark, Norge och Finland, men där fylls de ofta med sylt i stället för med mandelmassa och de är inte alls lika populära som i Sverige.
- När jag bjudit utländska bagare på semlor har de tyckt att det har varit gott, men ute i Europa kryddar man inte vetebrödet med kardemumma och kanel på samma sätt som i Sverige, säger bagaren Håkan Johansson, som i år nöjt sig med cirka 100 semlor för egen del.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!