Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

S nya retorik:
Kom inte hit

Malmö centralstation. Hundratals asylsökande anländer med tåg varje dag. Regeringens nya budskap: Stanna i Tyskland. Foto: Jens Christian
"Vi ser ett nytt sätt att tala om frågan hos ledande statsråd. Det är intressant att ställa det i relation till vad de sa för ett år sedan. Och till hur de pekade finger åt andra som sa samma sak som de säger i dag", säger Gunnar Myrberg, docent i statsvetenskap, om Stefan Löfvens nya retorik. Foto: Axel Öberg

Den svåra flyktingkrisen får Sverige att ompröva sin invandringspolitik.

På bara några månader har politikerna gjort en helomvändning, åtminstone i sin retorik.

Stefan Löfven sade i våras att "det finns ingen gräns" för antalet flyktingar som Sverige kan ta emot – men nu avråder regeringen asylsökande från att komma hit.

Så är våra grannars flyktingpolitik

Danmark har i mer än 15 år haft en väldigt restriktiv flyktingpolitik. Man vill gärna ha arbetskraftsinvandring, men begränsar antalet flyktingar. Det är svårt att bli medborgare, de nyanlända måste klara språk- och kunskapsprov. Man försöker sortera bort asylsökande med låg utbildning. Staten styr var de nyanlända ska bo.

Norge rör sig i dansk riktning, men är inte lika extremt. Reglerna blir mer och mer restriktiva. Signalerar till flyktingar att det inte är så lätt i Norge. Planerar att annonsera i Afghanistan för att klargöra för afghanska flyktingar att de riskerar att skickas tillbaka om de inte har behov av asyl. Hittills i år har cirka 3 000 afghanska asylsökande kommit till Norge, de flesta via Ryssland och Nordnorge.

Finland är det nordiska land som ger lägst antal asylsökande uppehållstillstånd. Men antalet flyktingar till Finland ökar. Hittills i år har upp till 15 000 flyktingar kommit från Irak. Nyligen meddelade det finländska migrationsverket att man fryser alla irakiers och somaliers asylärenden i väntan på nya bedömningar av länderna. Därmed kan många irakier komma att skickas tillbaka.

 

Så många beviljades uppehållstillstånd 2014

Sverige: 35 642

Norge: 7 540

Danmark: 6 104

Finland 2 376

FAKTA

Kommer du att stanna i Sverige? Vad har varit din upplevelse av tiden här?

Den svenska regeringen har de senaste dagarna ägnat sig åt en tidigare helt förkastad "signalpolitik", alltså att genom att beskriva de svårigheter som möter flyktingar i Sverige få dem att söka sig till andra länder. Tunga ministrar gjorde i veckan uppmärksammade utspel som skulle ha varit helt otänkbara i rådande politiska klimat för bara några månader sedan. Finansminister Magdalena Andersson uppmanade asylsökande att stanna i Tyskland eftersom de "riskerar att inte få tak över huvudet" i Sverige. Och migrationsminister Morgan Johansson varnade för att Sverige inte kan garantera boende till alla flyktingar.

Sådana signaler till asylsökande har länge varit praktiskt taget tabu i svensk politik och debatt. Men den akuta flyktingkrisen sätter så hård press på landets ekonomi och mottagningskapacitet att regeringen nu svänger.

Möts av olika reaktioner

Omsvängningen får kritik av dem som anser att Sverige fortfarande har resurser att utan begränsningar ta emot utsatta människor på flykt. Medan andra välkomnar den begynnande nya politiken som en anpassning till den bistra verkligheten.

Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Lisa Mattisson Exp

– Tidigare har man inte velat använda signalpolitik. Men nu blir man mer och mer pessimistisk om utsikterna att krisen går att lösa med andra metoder. Jag är väldigt tveksam till att den här typen av signalpolitik får någon effekt, säger migrationsexperten Lisa Pelling, S-märkt statsvetare och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé.

– Vi har resurser i samhället, vi måste hitta kreativa lösningar. Regeringen borde säga att det är ett tufft läge, men att vi kan kavla upp ärmarna och klara av det. Det skulle inspirera människor.

– Men nu sänder de en signal om att gränsen är nådd. Den stärker dem som är tveksamma till invandring. Den gör att folk förlorar motivationen att göra det där lilla extra för att klara flykting- mottagningen, säger hon.

"Tydlig signalpolitik"

Anna Dahlberg, politisk redaktör på liberala Expressen, säger att regeringens omsvängning beror på att Sverige befinner sig i ett akut krisläge. Hittills har Tyskland svalt största delen av flyktingströmmarna till Europa, men klarar inte det längre. Hon förklarar att Tyskland har övergett "den öppna famnens politik" gentemot flyktingarna och att Sverige nu står ensamt kvar i Europa med en sådan politik.

– Ministrarnas uttalanden i veckan är det första seriösa försöket till tydlig signalpolitik från svensk sida. Men det är fortfarande en passiv signalpolitik som beror på att vårt mottagningssystem klappar ihop, säger Anna Dahlberg som sedan flera år pläderar för att Sverige bör bromsa invandringen.

Kommer du att stanna i Sverige? Vad har varit din upplevelse av tiden här?<br>Reza, 16, Arezu, 4, och Masume, 24, från Afghanistan: "Vi vet att Sverige är ett mycket framgångsrikt land, men vi vill bo med våra släktingar i Finland. Det var jättesvårt under resan hit", säger Masume. Foto: Privat
Qiuor, 26, och Mariam, 18, från Afghanistan, med två små barn: "Vi har varit i Sverige i fyra dagar nu men ingen har hjälpt oss. Vi är på väg till Finland nu för vi har hört att det går snabbare att få asyl för afghaner där. I Sverige får du får ingen hjälp, har vi hört", säger Qiuor. Foto: Privat

– Vi ser inte en klassisk, aktiv signalpolitik med åtstramade regler och informationskampanjer som främst Danmark är känt för. Och nu också Tyskland. På den arenan är vi inte än. Men jag hoppas vi kommer dit, vi kan inte stå kvar ensamma i Europa.

– Förändringen går oerhört långsamt, men jag är glad att fler har vaknat upp. Fri rörlighet in i Europa är orealistiskt. Nu råder det bred insikt om det, men jag är orolig över att det är för sent, säger hon.

Politisk enighet

I Sverige råder sedan länge bred politisk enighet om migrations- och integrationspolitiken. Sju riksdagspartier enades i en migrationsöverenskommelse 2011 om ett fritt och öppet flyktingmottagande - och det var länge politiskt omöjligt att ens diskutera frågor som "volymer", alltså antalet flyktingar. Bara invandringskritiska Sverige- demokraterna stod utanför överenskommelsen.

– Nej, det finns ingen gräns. Vi ska ta emot enligt de konventioner vi är bundna av, svarade statsminister Stefan Löfven i Sydsvenskan den 29 april i år på frågan om huruvida det finns något tak för hur många flyktingar Sverige kan ta emot.

Den syriska flyktingkrisen trappades upp under sommaren och den 23 oktober, mindre än ett halvår senare, sade Stefan Löfven så här till TV4:

– Det som vi har nu med en sån stor mängd människor som söker asyl i Sverige är inte hållbart.

Ministrarna följde efter

Statsministerns uttalande slog an den nya tonen. Liknande tongångar hördes snart från hans ministrar.

– Sverige kan inte längre garantera boenden för asylsökanden. Också vi har våra gränser för vad vi kan klara av, sade migrationsminister Morgan Johansson i torsdags.

En dag senare fortsatte finansminister Magdalena Andersson på samma tema.

– Befinner man sig i Tyskland och har tak över huvudet är det kanske säkrare att stanna där än att komma till Sverige och riskera att inte få tak över huvudet, sade hon och förklarade att mottagningssystemet är fullt eftersom nyanlända får sova i tält eller på golvet hos Migrationsverket i Norrköping.

Så är våra grannars flyktingpolitik

Danmark har i mer än 15 år haft en väldigt restriktiv flyktingpolitik. Man vill gärna ha arbetskraftsinvandring, men begränsar antalet flyktingar. Det är svårt att bli medborgare, de nyanlända måste klara språk- och kunskapsprov. Man försöker sortera bort asylsökande med låg utbildning. Staten styr var de nyanlända ska bo.

Norge rör sig i dansk riktning, men är inte lika extremt. Reglerna blir mer och mer restriktiva. Signalerar till flyktingar att det inte är så lätt i Norge. Planerar att annonsera i Afghanistan för att klargöra för afghanska flyktingar att de riskerar att skickas tillbaka om de inte har behov av asyl. Hittills i år har cirka 3 000 afghanska asylsökande kommit till Norge, de flesta via Ryssland och Nordnorge.

Finland är det nordiska land som ger lägst antal asylsökande uppehållstillstånd. Men antalet flyktingar till Finland ökar. Hittills i år har upp till 15 000 flyktingar kommit från Irak. Nyligen meddelade det finländska migrationsverket att man fryser alla irakiers och somaliers asylärenden i väntan på nya bedömningar av länderna. Därmed kan många irakier komma att skickas tillbaka.

 

Så många beviljades uppehållstillstånd 2014

Sverige: 35 642

Norge: 7 540

Danmark: 6 104

Finland 2 376

Enligt Gunnar Myrberg, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och expert på integration i de skandinaviska länderna, är det för tidigt att konstatera att det skett en omsvängning i den faktiska politiken. Däremot kan man se att det sker en förändring i hur de ledande ministrarna uttrycker sig. Han påpekar att om den svenska politiken skulle bli mera restriktiv sker det från en nivå på antalet mottagna flyktingar som ligger högt över de andra skandinaviska ländernas och övriga Europas.

"Inga praktiska åtgärder"

– Vi ser ett nytt sätt att tala om frågan hos ledande statsråd. Det är intressant att ställa det i relation till vad de sa för ett år sedan. Och till hur de pekade finger åt andra som sa samma sak som de säger i dag, säger Gunnar Myrberg.

– Det är inga praktiska åtgärder än. I den nya överenskommelsen mellan sex partier bestämde man att gå över till tillfälliga uppehållstillstånd. Det är med svenska mått mätt ett stort skifte i signalpolitiken.

– Nu börjar statsråd säga att det inte är enkelt att komma hit, att asylsökande ska tänka efter. Det kommer efter ett halvår av flyktingrörelser som vi aldrig sett tidigare, en situation där också vårt ganska väl tilltagna system börjar närma sig bristningsgränsen, säger han.

Gunnar Myrberg förklarar att det för 20–25 år sedan inte var så stor skillnad på Sverige, Danmark och Nederländerna. Alla tre var öppna, mångkulturella länder.

Sänder signal till asylsökande

Men Danmark och Nederländerna började strama åt sin integrations- och migrationspolitik för att sända en signal till asylsökande. Sverige gick motsatta vägen.

– I Sverige är medborgarskap en nyckel till integration. Det är lätt att bli medborgare. Det ställs inga språk- eller kunskapskrav, säger Gunnar Myrberg.

– I Danmark är medborgarskap den pokal man erövrar när integrationsprocessen är klar. Det är svårt och tar lång tid. Man måste klara ett antal prov i språk och i kunskap om Danmarks historia och samhällsliv, säger han.

Den norska invandringspolitiken låg tidigare nära den svenska. Men under senare år har Norge blivit allt mera restriktivt och närmat sig Danmark. Gunnar Myrberg säger att också placeringspolitiken skiljer sig mellan länderna: I Danmark bestämmer staten var de nyanlända ska bo, i Norge bestämmer kommunerna - och i Sverige får de själva bestämma var de ska bo.

"Vi kan höja skatter"

Lisa Pelling anser att Sverige inte har någon anledning att ändra sin politik. Staten kan finansiera flyktingmottagningen genom att låna pengar eller höja skatter.

Lisa Pelling.

– Vi kan återinföra eller höja skatter som avskaffats eller sänkts under senare år. Gåvoskatt, arvsskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt. Sänka nivån för jobb- skatteavdraget. Jag tror att det finns folkligt stöd för det, säger Lisa Pelling.

– Vi måste se flyktingmottagandet som en investering som ska optimeras. Inte som en kostnad som ska minimeras, säger hon.

Anna Dahlberg säger att Sveriges politik är "bisarr" i andra EU-länders ögon. Och att Sverige nu ber EU om hjälp efter att tidigare ha krävt öppnare vägar för flyktingar till Europa.

– Det finns en väldig ovilja att prata om den här frågan på ett ärligt sätt. Det finns mycket förnekelse på politiskt håll. Jag skulle gärna se lite självrannsakan från politiker i både regering och opposition. Och från medier, säger Anna Dahlberg.

– Många politiker har känt sig pressade av debattklimatet och har inte velat tala om den så kallade volymfrågan. Det har varit enormt stigmatiserat. De har riskerat att inte överleva politiskt om de pratat om detta, säger hon.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!