Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Robotens uppdrag: fanns det liv på Mars?

Under måndagen riktas världens blickar mot planeten Mars.

Nu har roboten Curiosity landat på planeten och väntas avslöja nya detaljer om eventuellt liv på planeten.

Rymdforskare över hela världen biter på naglarna inför den dramatiska operationen.

- Om man verkligen tänker efter är det helt fantastiskt att vi kan genomföra det här. Men, det är inte magi. Det är teknik som är utvecklad och testad, vilket gör det möjligt att faktiskt landa på Mars, säger Ella Carlsson Sjöberg, doktor i fysik och expert på Mars.

Andra viktiga rymdår

1964

Den första rymdsonden som lyckades ta sig till Mars sköts upp 1964. Mariner 4 fotograferade planetens yta och fick forskare på jorden att inse att teorierna om intelligenta livsformer på Mars inte stämde.

1967

Satelliten Sputnik 1 blev det första föremålet från jorden att sättas i omloppsbana runt jorden. Senare samma år skickades ännu en satellit upp från Sovjet, då med hunden Lajka ombord.

1969

Apollo 11 landar på månen och astronauten Neil Armstrong kliver ut och säger de världsberömda orden: “That's one small step for a man, one giant leep for mankind".

En amerikansk flagga lämnades kvar när de återvände mot jorden.

2006

Den svenske astronauten Christer Fuglesang blev den första svensken i rymden. Han var en av besättningsmedlemmarna på rymdfärjan Discovery och utförde flera rymdpromenader vid den internationella rymdstationen ISS.

Spänningen gick nästan att ta på i Kennedy Space Center när det närmade sig nedräkning på Cape Canaveral i Florida. Lördagen 26 november förra året skulle rymdhistoria skrivas ännu en gång. Klockan 16.02 svensk tid hördes mullret över rymdbasen och sekunderna senare lyfte raketen och lämnade ett gigantiskt moln efter sig på marken.

Sedan försvann den, snett uppåt skyn.

På raketen fanns rovern Curiosity, den hittills största och mest avancerade robotbil som skickats ut i rymden.

De ansvariga på Nasa kunde andas ut - uppskjutningen hade gått bra. Doug McCuistion, ansvarig för Marsprogrammet konstaterade att projektet, som föregåtts av flera års förberedelser, nu inletts på allvar.

- Det är ett enormt uppdrag. Det motsvarar egentligen tre uppdrag och är en ordentlig utmaning. Science fiction är nu “science fact". Vi flyger till Mars, vi ska få ner den på marken för att se vad vi kan hitta.

Drygt åtta månader senare är spänningen på väg att tätna igen. Resan mot Mars börjar närma sig sitt slut för Curiosity och tidpunkten för landning är satt till 07.31 på måndag morgon.

Vid en presskonferens för två veckor sedan informerade de ansvariga på Nasa om hur resan gått hittills.

- Utomordentligt, sa John Grunsfeld på Nasa till de församlade journalisterna.

Sedan förklarade han och hans kolleger om dramatiken som väntas när Curiosity ska landa på Mars. Landningen är mycket riskfylld och Nasa-experterna beskriver den som “sju minuter av terror".

- Att landa på Mars är alltid riskabelt. Rovern kommer att gå från 20 900 kilometer i timmen till noll på sju minuter och det finns hundratals saker som kan gå fel. Dammstormar, atmosfäriska densitetsförändringar, vindar. Det är en väldigt unik och utmanande miljö, sa Doug McCuistion.

Nasa-ingenjören Tom Rivellini var ännu tydligare:

- Om någonting inte går enligt plan är det game over.

 

Tanken är att rymdsonden som Curiosity färdas i först ska sänka farten med hjälp av en gigantisk fallskärm. Efter att delar av sonden kopplats bort sänks robotbilen ned av en kran från 20 meters höjd med tre nylonkablar. Så fort den släppt greppet flyger den åt ett annat håll - och kraschlandar på ett säkert ställe.

Därefter får roboten fem dagar på sig att lära känna sin nya arbetsmiljö, innan den ska sätta i gång med sitt uppdrag.

 

Tekniken är så avancerad att den imponerar även på rymdexperterna.

Ella Carlsson är doktor i fysik, författare till boken “Framåt Mars" och jobbar i dag med rymdfrågor vid Försvarsmakten. Hennes intresse för Mars väcktes när hon studerade rymdteknik och var på en konferens i USA. Hon tycker att landningen på måndag ska bli spännande och säger att möjligheten att genomföra en operation som den här är fascinerande.

- Om man verkligen tänker efter är det helt fantastiskt att vi kan genomföra det här. Men, det är inte magi. Det är ju teknik som vi har utvecklat och det betyder att det blir möjligt, säger Ella Carlsson Sjöberg.

Hon var inte orolig för att något skulle gå fel vid landningen.

- Det är mycket som kan gå fel, men de har lyckats många gånger och är experter, så jag tror det kommer att gå bra. Jag kommer att följa händelsen på Nasa:s tv-kanal via internet, säger hon.

 

Tidigare utforskningar av Mars har visat att det för 3,5 miljarder år sedan, precis som på jorden, kan ha funnits hav på planeten.

Vattnet som fanns på planetens yta ska ha dunstat bort och försvunnit ut i rymden.

Men det är inte vattnet i sig, utan den eviga frågan om liv på planeten som är huvuduppdraget för Curiosity. Och det handlar då inte om gröna gubbar, utan om eventuella spår av olika livsformer som kan ha förekommit för upp till fyra miljarder år sedan, då planeten fortfarande var blöt och varm.

Främst är det spår av aminosyror och socker man letar efter.

- Om Curiosity inte hittar dem kan det utgöra problem. Men om de finns där kan det vara ett viktigt bevis för att liv kan ha existerat på Mars tidigare och fortfarande kan, i en primitiv form, djupt under jord, säger Lewis Dartnell, astrobiolog vid University College of London till The Observer.

Undersökningarna kommer att kunna utföras på ett mer avancerat sätt än tidigare. Flera experter menar dock att det krävs ytterligare expeditioner i framtiden för att få ett fullgott svar på frågan om liv.

Det europeiska rymduppdraget Exomars ska genomföras 2018 och då väntas man kunna borra djupare i den marsianska jorden.

- Jag tror man måste gräva sig längre ner i marken än vad tidigare landare har gjort för att ta reda på om det finns någon inre termisk aktivitet. Om Mars fortfarande har ett varmt inre med flytande vatten, då kan det finnas förutsättningar för liv på Mars, säger Ella Carlsson Sjöberg.

 

Platsen för landningen på måndag, Galekratern, har valts ut efter satellitundersökningar som visat att det där finns spår av gamla flodbäddar. Det är där Curiosity ska arbeta under nära två års tid.

Den 900 kilo tunga robotbilen beskrivs som en fältgeolog och astrobiolog, som är utrustad med nära 80 kilo instrument. Den innehåller ett mindre laboratorium, där prover ska kunna analyseras. Den har också laserinstrument för att skala av ytskiktet på stenar, kameraförsedda master som kan skicka bilder tillbaka till jorden, en kran som kan användas för att plocka in intressanta föremål i laboratoriet och en väderstation som samlar in information om temperatur, vind och fuktighet.

Vad innebär det då för oss på jorden, om man hittar ytterligare bevis för att livsförutsättningar på planeten? Ella Carlsson Sjöberg säger att det främst handlar om att vi kan få ledtrådar till vårt ursprung. Det är det som gör utforskningarna av Mars så spännande.

- Den stora frågan är om det har funnits liv, eller rentav finns liv på Mars i dag. Och om det är så, är det livet besläktat med oss här på Jorden? Bildades livet på Mars och spreds hit, eller tvärtom, eller kommer livets byggstenar från ett helt annat ställe? Om det funnits liv på Mars då kanske det är enkelt för liv att existera så länge de rätta förutsättningarna finns och kan med det eventuellt vara en vanlig företeelse på andra himlakroppar ute i rymden. Att utforska solsystemet handlar mycket om att få en förståelse för vår omgivning och vårt ursprung. Att gräva i geologi är som att gräva i vår egen historia, säger hon.

 

Mars har länge stått i fokus för rymdforskningen och med Curiosity tas ytterligare ett steg i arbetet med att förstå planeten.

Men samtidigt som Curiousity förra året skulle inleda sin resa till Mars, avslutades ett annat marsprojekt i Ryssland. Under 530 dagar simulerades en expedition till Mars och de sex deltagarna var under hela tiden instängda i en rymdkapsel i Moskva. Där inne utsattes de för hårda prövningar som på ett så trovärdigt sätt som möjligt skulle efterlikna en expedition till Mars.

Syftet var främst att se hur besättningen påverkades av att vara isolerade under så lång tid och utreda om det finns förutsättningar för att skicka människor till planeten i framtiden.

Christer Fuglesang, den svenske astronauten, har varit involverad i projektet och ansvarig för den europeiska rymdorganisationen ESA:s del.

- Projektet gick väldigt bra. Det var drygt hundra experiment, från psykologiska till medicinska, miljömässiga och teknologiska. Det handlade också om hur man kan operera en sådan här resa med tanke på kommunikationsproblemet. Efter ett tag när man lämnar jorden kommer de att vara så långt borta att man inte kan prata med varandra, säger han.

Dock är förberedelserna ett mycket tidigt steg i att kunna skicka människor till mars. Enligt Fuglesang krävs teknisk utveckling, bland annat av nya raketer.

- Och personligen tror jag att vi måste tillbaka till månen och öva på att landsätta människor och öva på att vara på en annan himlakropp innan vi kan åka till mars.

Det är dock inte en fråga om huruvida människor kommer att åka till mars - utan när, menar Fuglesang.

- Det blir först tillbaka till månen om tio år och sen ytterligare tio eller femton år efter det kan det bli aktuellt med mars. Vi talar om minst 25 år. Det är egentligen en politisk och ekonomisk fråga, säger han.

 

Ella Carlsson Sjöberg håller med astronauten. Den svajiga världsekonomin gör att det satsas allt mindre pengar, men hon tycker också att det inte finns någon riktig entusiast bland världsledarna. Inte som president Kennedy, som vid ett historiskt tal 1962 meddelade att USA tänkte skicka en person till månen.

- Det behövs drivande människor i ledande positioner som vill satsa på rymdforskning och teknikutveckling. Jag tycker vi saknar en Kennedy, både här i Sverige men också i resten av världen. Det finns mycket kunskap och expertis i dagens forskar- och ingenjörssamhälle, men så länge det inte finns finansiering och en drivande kraft från politikernivån är det svårt att nå stora framsteg, säger hon.

Christer Fuglesang är dock övertygad om att det kommer en dag då människan kan bo och vistas på mars.

- I det stora perspektivet handlar det om att vi ska lära oss att bo och leva i rymden och kanske en dag utnyttja de resurserna. Jag tycker att det är ett realistiskt framtidsscenario. Men, man måste se det ur ett perspektiv av hundratals år. Det handlar inte om decennier.