Ritualer från 1500-talet gör Victoria redo för bröllopet

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Kronprinsessan Victoria kidnappades av sina kompisar i torsdags.
Foto: Sven Lindwall

En lyxig skärgårdsfest med champagne och egen kock för henne. 

Skivinspelning med Carola och skidor i alperna för honom. 

Vännerna till kronprinsessan Victoria och Daniel Westling har gjort paret redo inför bröllopet - med möhippa och svensexa. 

Två ritualer med rötter hos 1500-talets bönder har letat sig in i kungahuset.

Victoria trodde att hon skulle fira Carl Philips 31-årsdag när hon satt sig till bords ute på Drottningholms slott i torsdags kväll.

 Plötsligt knackade det diskret på dörren och sekunderna efteråt stormade Victorias bästa väninnor in.

 De hade masker för ansiktet och förklarade att något spännande väntade henne – möhippan hade börjat.

Men egentligen började allting långt tidigare. Seden med möhippor kan spåras tillbaka ända till 1500-talets bondesamhälle.

 Då gjorde man samma sak som vännerna gjorde med Victoria: man tog den unga mön åt sidan för att förbereda henne inför den stora dagen. På mökvällen, som ägde rum kvällen före bröllopet, badades bruden och gjordes fin av unga kvinnor från byn.

 – De talade om den oro som de kunde känna inför sitt nya liv och fick råd i sista minuten. Det var ett väldigt stort steg för en kvinna att ta eftersom hon dagen efter skulle föras över till mannens hem, säger Eva Knuts, doktor i etnologi vid Göteborgs universitet.


Victorias möhippa fortsatte efter kidnappningen med en champagnefest och en lyxbåtsfärd genom Stockholms skärgård. Färden startade vid Nybrokajen och gick sedan förbi Finlandsfärjorna för en fortsatt långsam färd ut från Stockholm. Ute i skärgården la sällskapet till vid en chartrad jakt, åt middag – och fortsatte med champagnen.

 Att alkohol förekommer i samband med möhippor är långt ifrån ett nytt fenomen – men Victorias fest var betydligt snällare än festerna förr i tiden. På bondesamhällets tid flödade mängderna sprit i samband med mökvällen.

 Ofta hade långväga gäster kommit till brudens gård kvällen före bröllopet och det åts och dracks friskt. Det gick så långt att kyrkan sa ifrån.

 – Kyrkan ville förbjuda mökvällarna. Eftersom bröllopen skedde i samband med högmässan var det inte populärt.

 Bröllopsföljet kom packade till kyrkan och kunde inte bete sig under mässan. De hade festat hela natten, säger Eva Knuts. 

 Samtidigt som mökvällarna uppstod en liknande ritual hos männen. Med mö utbytt till sven, ett annat ord för ogift man, blev mökvällen svenafton och belägg för firade svenaftnar finns från 1600-talet.

 Någon gång i mitten av 1800-talet började svensexan (där sexa betyder fest) ta sin moderna form. Men inte hos bönderna, utan i städernas borgerliga miljöer, bland exempelvis officerare och handelsmän.


När Daniel Westling kidnappades av sina vänner förra lördagen och fördes i väg till restaurang Stallmästargården började svensexan med en champagnefrukost och fortsatte med en segeltur till Nacka och restaurang J, där sällskapet åt hamburgare och drack öl. Festen fortsatte med ribbåtar och en studioinspelning med Carola.

 Svensexeritualen på 1800-talet innehöll inga egentliga aktiviteter, utan hade spriten i centrum. Männen klädde upp sig i frack och gick ut på krogen. Under 1900-talet spreds svensexan i samhället, men utan större förändring – fokus låg på alkoholen.

Parallellt började det dock hända något på möfronten: Kvinnorna blev avundsjuka på männens ritual och tog efter den borgerliga svensexan.

– I början av 1900-talet klädde kvinnor ut sig till män i frack på möhipporna. De drack kaffe, åt kaka och tog kanske ett glas sherry, säger Eva Knuts.

 – Det var högutbildade kvinnor och konstnärer som tyckte att det var orättvist att fenomenet bara var för män. Det handlade om att klä ut sig och röva bort bruden, säger Eva Knuts.

 Upptågen utvecklades och står hela tiden i centrum för möhippan. Under Victorias hippa, som höll på i två dagar, hade väninnorna hittat på flera galna upptåg.

 Victoria kläddes ut i ett par trosor utanpå sina byxor och det tog inte lång tid innan väninnorna följde efter. Kort därpå bar lillasyster Madeleine ut en uppblåsbar Barbara och alla bröt ut i ett hysteriskt skratt.

Aktiviteternas riktiga intåg i svensexan började någon gång under 1960-talet eller i början av 1970- talet.

Historierna om svensexor som har spårat ur är många. En vanlig berättelse är den om gummen som rullas in i en matta av sina vänner, ställs upp och ned, glöms bort – och dör. Hände det din kompis kompis?

 – Historien om brudgummen som rullas in i en matta är med i min bok ”Råttan i pizzan” och det materialet samlade jag framförallt in i början av 1970-talet. På 70-talet var den redan spridd runtom i Sverige. Det är svårt att säga hur gammal den är, men jag skulle tro att den dök upp i den vevan, säger folklivsforskaren Bengt af Klintberg, som forskar kring moderna vandringssägner.


Historierna om misslyckade lekar på svensexor kan fungera som en indikator på när männen började svensexeskämta. 

 – Vad man säkert kan säga är att den här typen av historier om skämt som slår fel, ofta med dödlig utgång, är något som har blivit vanligare för varje årtionde. När jag började intressera mig för moderna vandringssägner fanns det bara den om mannen som rullades in i en matta. Sedan kom flera andra, säger Bengt af Klintberg.

 Folklivsforskaren är noga med att betona att när det gäller sådana här historier kan man aldrig vara 100 procent säker på att det inte har hänt.

 Poliser som misstar utklädda svensexefirare för rånare är en vanlig historia.

 När polisen i Östergötland fick larm om ett värdetransportrån i Norrköping i maj förra året svarade operatören:

 – Det är säkert någon form av svensexa.

 Och skickade inte ut några poliser.  Det var dock ett verkligt rån.

För tre veckor sedan fick Östgötapolisen ett annat rånlarm. Den här gången skickade polisen ut en patrull – och den gången var det verkligen en svensexa.


 Kungens svensexa 1976 hölls i en tid då alltså även män hade börjat med lekar. Kungen och hans vänner klädde ut sig till bland annat vikingar och tävlade i olika grenar, men lekarna var lugna.

 En av vännerna bakom Victorias möhippa var barndomskamraten Caroline Kreuger.

Kungen hade sin svensexa ihop med hennes pappa Björn Kreuger, en nära kompis som gifte sig i samma veva. Runt 60 nära vänner till de två kompisarna samlades på Ingarö och delade upp sig på två fester.

 – Familjen Kreuger hade en stor villa på Ingarö och där var vi och festade, säger en av svensexefirarna, SJ-ordföranden Ulf Adelsohn.

 På andra sidan viken höll tjejerna till, med Anders ”Aje” Philipson som värd.

 Anders Lettström körde båt emellan.

 – Det var en fest, men det var inget skandalöst – det skulle jag ha kommit ihåg. Det var en trevlig tillställning.


På en bondgård i en liten alpby tre mil utanför Innsbruck avfirades Silvia av sina vänner två månader innan hon firades i Sverige – och festade till tre på natten.

 34 år senare och mindre än tio mil därifrån – i den italienska alpbyn Cortina d’Ampezzo – gjorde Daniel Westling likadant. Under en minisvensexa åkte Daniel skidor och festade med sitt gamla grabbgäng innan svensexan i Stockholm.

 På Victorias fest var hennes bästa vänner, bland andra Caroline Kreuger, Leonie Persson, Caroline Dinkelspiel, Josephine Génetay och Andrea Engsäll.

 Caroline Dinkelspiel har vuxit upp med Victoria och är gift med Peder Dinkelspiel, som är är en av Westlings bästa vänner. Leonie Persson är gift med Karl-Johan Persson. Victoria är gudmor åt deras son Ian. Josephine Génetay är guddotter till drottning Silvia och bodde tidigare granne med Victoria ute på Drottningholm. Caroline Kreuger bor i London med sin man, men har varit en central rådgivare inför bröllopet och Andrea Engsäll hör till Victorias tjejgäng sedan skoltiden.

Gemensamt för många som var med på möhippan är att de är gifta.

När mökvällarna uppstod var det däremot bara ogifta kvinnor, möar, som fick följa med och bada den blivande bruden. Men det hölls olika hårt på om man var mö beroende på var man bodde.

 På Gotland var det exempelvis väldigt förbestämt vem man skulle gifta sig med på grund av att marken inte kunde delas upp i för små delar.

 Där var det otänkbart för en kvinna att ha sex före äktenskapet.

 – I Dalarna däremot var man mycket mer lössläppt. Där fick människor inkomster från många olika håll och det ledde till att föräldrarna inte la sig i lika mycket vem man skulle gifta sig med. Det påverkade även riterna kring mökvällen, säger Eva Knuts.

 – I vissa län höll man därför inte lika hårt på vilka som skulle vara med på mökvällen. Nu spelar inte gift eller ogift så stor roll på möhippan var man än bor i Sverige.

 Men geografin spelar roll för hur ritualen ska se ut, sett till landsgränser. Seden med möhippor och svensexor är en företeelse som finns i många europeiska länder. I England fylls billiga flyg till östländer med grabbgäng som ska fira av brudgummen.

 – Spriten är billigare där och man åker helt enkelt dit för att dricka stora mängder. Det finns resebolag som är specialiserade på så kallade ”bachelorresor”, säger bröllopsarrangören Katarina Krzyzinska.

 Hon menar att det är vanligt att engelskorna i stället åker ute på landsbygden för en trevlig weekend.

 – De promenerar, spelar spel och klär upp sig fint till kvällen, säger Katarina Krzyzinska.

I USA reser man också ofta i väg någonstans för att fira. Många bröllopsföljen går till Las Vegas.


Victorias möhippa flödade i lyx. Sällskapet åkte ut till Karl-Johans Perssons lyxvilla. Där badade man i poolen, njöt av en egen kock, åt skaldjur och drack champagne – hela tiden övervakade av Säpo.

 Daniel Westlings svensexa var också påkostad – även om den inte riktigt kunde mätas med hans blivande frus.

 – Generellt spenderas det allt mer och mer pengar både på svensexor och möhippor. Det är inte ovanligt att kostnaden per person som deltar blir några tusenlappar, säger Katarina Krzyzinska.

 På 1800-talet var seden bara till för överklassen och övre medelklassen, som klädde upp sig och kostade på brudgummen en fest som han skulle minnas för evigt.

 – I den forskning som jag har gjort har jag inte kunnat se att det var några andra klasser som gjorde något liknande, säger Eva Knuts.

 Men i Sverige har industrin vuxit sig gigantisk de senaste åren. Evenemangen blir allt mer avancerade och man ska hinna göra så mycket som möjligt på en dag. Företag som hyr ut lyxbilar, helikoptrar och båtar eller arrangerar skyttetävlingar och fallskärmshoppning livnär sig till stor del på seden.

Katarina Krzyzinska menar att mycket har hänt den senaste tiden. Det är inte längre populärt att ägna sig åt förnedringsmoment utan i stället handlar det om en minnesvärd dag med de närmsta vännerna.

 – Det är mycket snällare och mer civiliserat nu. Jag tror att det till viss del beror på att vi blir allt äldre när vi gifter oss, säger Katarina Krzyzinska.

 Det är vanligt att tjejgänget i stället åker på heldagsspa ihop, kanske tränar yoga och blir sminkade av en expert.

 – Killarna kanske spelar golf, går på whiskyprovningar och går ut på kvällen.

 Men vad gör möhippan och svensexan med blivande brudar och gummar som Victoria och Daniel? Inom den akademiska världen sorteras vännernas fester in i samma fack som den massajiska ritualen där pojkar blir män genom döda ett lejon och den judiska traditionen där bat mitzvan gör flickor till kvinnor:

 Övergångsriter.

 – En övergångsrit innebär att man överförs från en position i samhället till en annan – från ogift till gift, säger Bengt af Klintberg.


KÄLLOR: Nationalencyklopedin, Corren, Norrköpings Tidningar