Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Restaurangmaffian lämnar mänskliga tragedier i sina spår

Det kriminella gänget Black Cobra skulle bränna ner Noubar Havos restaurang i Solna om han inte lät dem ta över ansvaret för entré, garderob och dörrvakter. Noubar vägrade - och polisanmälde. Foto: Jens L'Estrade

Organiserade gäng står bakom de flesta fallen av ­utpressning mot småföretagare. Det berättade Expressen i går.

Krögaren Jane Pedersen sa ifrån till utpressarna och fick stöd av sina öldrickande kunder. Men Jane är undantaget som bekräftar regeln.

I Sverige drabbas allt fler krögare av utpressning, utan att ens våga polisanmäla. Solnakrögaren Noubar Havo vågade gå till polisen - men ingen dömdes.

- Jag hade förlorat allt, säger han.

ALLVARLIGA BROTT MOT KROGAR I ÅR

Krävde pengar - sen brändes restaurangen

Västerås. I våras brann Café VAG i Västerås. Ägaren hade terroriserats med hotfulla brev, sms och telefonsamtal.

- De hotade mig, min fru och mitt barn, som bara är några månader gammalt. De sa att de skulle ha 350 000 kronor, har ägaren sagt till VLT.

Han var modig nog att gå till polisen.

- Tyvärr är många utländska företagare utsatta för utpressning, men få vågar polisanmäla, förklarade han i VLT.

Källa: Vestmanlands Läns Tidning

Hotades med våldtäkt

Västerås. Under våren uppsöktes ­Pizzeria Italia i Västerås av en grupp män med koppling till organiserad brottslighet och tvingade ­ägaren att betala dem pengar. När hon polis­anmälde hotade männen bland annat med att våldta henne och hennes minderåriga dotter. Källa: Vestmanlands Läns Tidning

Ägaren skulle betala "böter"

Ronneby. Natten till påskdagen larmades polisen om ett bråk på en restaurang i Ronneby. På plats greps två Outlawsmedlemmar. Restaurang­ägaren har berättat att männen sedan kommit och velat ha 15 000 kronor i "böter". De dömdes i maj till fängelse.

Källor: Blekinge Läns Tidning, Sydöstran

Brand hos stjärnkrögaren

Stockholm. Pontonen, vid Restaurang Kungsholmen, brann i mars. Polisen rubricerade händelsen som misstänkt mordbrand. Pontonen ägs av stjärnkrögaren Melker Andersson som tidigare har fått restaurangerna Grill och Kungsholmen eldhärjade. Även branden på Grill bedöms ha varit anlagd.

Det är måndagen den 13 augusti. En man kommer in på Café Viking i Köpenhamnsstadsdelen Nørrebro. Han säger sig vilja sälja öl till ägaren Jane Pedersen. Snart visar det sig att han har ett helt annat ärende. ­Restaurangen ligger i "hans gängs distrikt" och nu kräver han att hon ska betala honom.

"Hotar du mig?" frågar Jane. "Nej, men nu är du i alla fall varnad", svarar mannen.

Kvällen därpå krossas tre av krogens rutor av tunga kullerstenar. Ljudet påminner om pistolskott och glassplitter ­flyger över chockade gäster och personal.

Men Jane Pedersen låter sig inte ­skrämmas: hon går till polisen.

- Jag har haft värdshuset i 27 år. Jag skulle hellre dö än betala till en sådan liga. Och jag är väldigt envis, säger hon till Expressen.

 

Utpressningen mot restauranger och butiker är inget nytt, desto ovanligare är att någon vågar anmäla. I ­Sverige har antalet anmälda utpressningsfall ökat lavinartat, från 699 år 2000 till 2 502 år 2010, konstaterar Brottsförebyggandet rådet, Brå, i publikationen "Ut­- pressning i Sverige" som kom tidigare i år.

- Utpressning har ökat med flera hundra procent på en tioårs­period, säger Lars Öjelind, riks­kriminal­polisens expert på gäng­kriminalitet.

Brå tittar på utpressning inom nära relationer, mellan ungdomar, på internet och bland företag. Där är bygg- och restaurangbranschen särskilt utsatt.

"Mycket talar för att utpressning mot och från företag är mer kvalificerad än annan utpressning. Det är en högre andel utövare med koppling till en kriminell gruppering vid företagsfallen än vid andra varianter av utpressning", skriver Brå i rapporten.

- Det vanligaste är att man har någon slags professionell relation, där en tvist övergår i utpressning. Det som skiljer ut företagsfallen är att det finns en större andel där gärningsmannen har en koppling till en kriminell gruppering. Det gäller vartannat fall, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.

Men de kriminella gängen hittas framför allt utanför statistiken. Beskyddar­verksamhet och andra maffialiknande former av utpressning når sällan polisens ögon.

- Mörkertalet är jättestort och där hittar man nästan bara organiserad brottslighet. Folk vågar helt enkelt inte anmäla. Det är ett jättemörkertal, säger Lars Öjelind.

 

Hoten är ofta subtila. En eller ett par män besöker krogen och kräver ägaren på pengar. Det kan röra sig om en så kallad beskyddaravgift eller en påhittad eller uppköpt skuld. Ofta räcker det att gärningspersonerna pekar mot ett välkänt gängemblem för att budskapet ska gå fram.

- Det är de mest kända, som vi kallar västgäng. Hells Angels, Bandidos, Black Cobra, Outlaws och en del andra. Det är en gammal beprövad inkomstkälla för kriminella, maffian har gjort så här i århundraden. Det har ökat i och med att de här gängen har ökat, säger Lars Öjelind.

Storstäderna är värst utsatta. Där finns fler krogar och det är lättare gömma sig som kriminell, menar han.

Clemens Wantschura är säkerhets­expert och utvecklingschef på Visita, arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen.

- Ibland poppar det upp större orosmoln. Det händer att ett gäng tar över en stad och utsätter krögarna i området för hot och utpressning på bred front, senast i Linköping. De tycker naturligtvis att det är otroligt obehagligt att utsättas för hot. De här grabbarna kommer in och säger "Vi ska ha pengar" eller "Vi ska ta över krogen". De har sett för mycket på tv, maffiaserier och annat skräp, säger han.

 

Visita representerar 75-80 procent av branschens omsättning.

- Visst är det ett problem, men bland våra medlemmar kan jag inte säga att det är ökande. Men vi har ett ganska tufft etiskt program, säger Wantschura.

En svårighet med att komma åt den här brottsligheten är att de som utsätts ofta själva rör sig bortom lagens gränser.

- Det vi ser i vår rapport är att annan kriminalitet och utpressning hör ihop. Du har betydligt större risk att drabbas om du själv rör dig i gråzonen, köper kriminella varor och tjänster eller betalar svarta löner. Håller man sig till regler och lagar är det lättare att be om hjälp, säger Johanna Skinnari.

Då krävs att samhället ställer upp.

År 2006 utsågs restaurangägarna Masoud och Shahnaz Garakoei till "Årets svenskar" av tidningen Fokus, sedan de vägrat betala beskyddarpengar till mc-gänget Bandidos. Paret vittnade, trots dödshot. Sju personer fälldes, de flesta till årslånga straff.

 

Men inom den organiserade brottsligheten finns alltid någon annan som kan ta över - trakasserierna fortsatte. Däcken på parets bil skars sönder. Deras barn hotades till livet. En dag stod deras bil i lågor utanför rad­huset.

"För min familj är det för sent. Men för alla andra svenskars skull måste något hända. Och egentligen är det väldigt enkelt att komma till rätta med det här "problemet": Ge parasiterna kännbara straff. Polisen gör ett fantastiskt arbete. Polisen har gjort allt den kan för att hjälpa mig och min familj. Men regeringen står bara och tittar på", skrev Masoud Garakoei på Expressens debattsida i slutet av 2005.

Två år senare gick familjen - som flytt de iranska mullornas förtryck för att leva i ett demokratiskt och fritt land - under jorden. Fallet blev en väckarklocka.

- Vi såg att samhället var betydligt bättre rustat att hantera fall med privatpersoner. Men vad gör man om det är en verksamhet? Man kan inte flytta en restaurang. Vi såg också en mindre beredskap hos socialtjänsten, säger Johanna Skinnari, som nu arbetar vidare med frågorna i en rapport som släpps den 25 september.

Clemens Wantschuras bild är att polisen - framför allt på mindre orter - ofta är oförberedd när det gäller att hantera den här typen av brott.

- Vi pratar om mänskliga tragedier. Det gäller inte bara företagarna och deras familjer, utan även de anställda. Just eftersom det är så många som drabbas är jag lite förvånad över att man inte sätter in resurser snabbare, säger han.

Och hela tiden kommer nya fall, runtom i landet.

 

För restaurangägaren Noubar Havo startade mardrömmen i augusti förra året. Flera personer med kopplingar till det kriminella gänget Black Cobra dök upp på hans restaurang Cave De Roi i Solna och krävde att få ta över ansvaret för entré, garderob och dörrvakter. De började dessutom äta regelbundet på restaurangen, för uppemot 60 000 kronor.

- De ville ha pengar och jag frågade dem vad de ­pratade om? Det finns inga pengar. Sedan sa de att de skulle skydda restaurangen, från vem då undrade jag, säger Noubar Havo.

Männen hotade att bränna ner restaurangen och krossa krögarnas huvuden. Noubar Havo såg ingen annan utväg än att polisanmäla.

- Vad skulle jag göra? Jag hade förlorat allt och klarade inte av situationen själv. Det var katastrof, säger han.

I februari åtalades fyra män i Solna tingsrätt i februari, men de friades.

- Nu har vi inga problem med gänget längre - vi har lagt det här bakom oss

 

Lars Öjelind, rikskriminalpolisens expert på gängkriminalitet, säger att myndig­heterna är lite ovana, men har blivit bättre på att samarbeta.

- Jag tror att de flesta myndigheter har någon from av personsäkerhets­avdelning, för att ta hand om vittnen och målsägare. Men ju större ort, desto mer förberedd är man, säger han.

Från justitiedepartementet hänvisar man till regeringens nationella satsning mot den grova organiserade brottslig­heten som drog i gång 2007, samt till straffskärpningen för grova våldsbrott från 2010. Bland annat höjdes lägstastraffet för grov utpressning från sex månader till ett år.

Johanna Skinnari på brottsförebyggande rådet har framför allt två råd till den som utsätts: Gå till polisen. Och betala inte.

- Det är inget lätt beslut, men vi måste få upp den här dolda brottsligheten i ljuset och våga ifrågasätta gärningspersonernas vilja att genomföra hoten, säger hon.

 

Anna Lallerstedt som driver restaurangerna "Bakfickan" och "Gondolen" i Stockholm tillsammans med sin pappa och kändiskrögaren Erik Lallerstedt tycker att det är en obehaglig utveckling att allt fler restaurangägare drabbas. Hon säger att även om hon själv skulle gå direkt till polisen kan hon föreställa sig att många inte vågar.

- Jag skulle gå till polisen eftersom jag inte skulle vilja hantera något sådant själv. Drabbas man av hot vill man inte utsätta vare sig själv eller sin personal för något som kan utgöra en risk. Sedan är det viktigt att restauranger sinsemellan jobbar förebyggande och tar hjälp av varandra, säger hon och tillägger att de är "lyckligtvis förskonade" från erfarenheter av hot och utpressning.

 

Kändiskocken och restaurangägaren Leif Mannerströms tidigare stjärnkrog "Sjömagasinet" i Göteborg utsattes för väpnat rån 2009. Mannerström sa då till tidningen Restaurangvärlden att han inte var förvånad - mest förbannad.

I dag poängterar han att han eller hans restauranger aldrig blivit utsatt för hot eller utpressning.

- Vi har nästan ingen kontantförsäljning, det som händer hos oss är kortköp och representation i någon mån, vi har inga sena kvällar, jag kanske har levt i tron om att det aldrig drabbar mig, säger han.

Om han skulle bli utsatt skulle det vara en självklarhet att anmäla till polisen.

- Kan inte samhället skydda en seriös arbetsgivare, vad har vi för samhälle då? Men då är det också en självklarhet att man får hjälp av polisen så de inte sitter och skakar på axlarna och säger att de inte kan göra något åt saken. Det är främst myndigheternas ansvar, inte krögarnas tycker jag, säger Leif Manner­ström.

Även rättsligt kan det hjälpa att gå ihop i grupp. Dels är det enklare att bevisa vad som har hänt. Dels kan man få med sig allmänheten som vittnen.

- Är man ensam så är det lätt att man drar sig undan, för man vill ju inte riskera sin egen och familjens säkerhet. Om man gaddar ihop sig och kan bevisa att det rör sig om en systematisk verksamhet med avsikt att driva in pengar, tror jag att straffvärdet omedelbart höjs, säger Björn Serrander, rådman vid Malmö Tingsrätt.

 

För Jane Pedersen i Nørrebro lät stödet inte vänta på sig. Facebookgruppen "Stöd mor Jane och Café Viking - NEJ till bråkstakar, JA till öl" - gillas i skrivande stund av över 40 000 personer.

- Jag vill säga tack till alla som har stöttat mig, säger hon.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!