"Uppdrag granskning" i SVT handlade i går om personer som kör med alkoholgränser långt över det tillåtna och riskerar andra människors liv. Så ofta som var 20:e minut rapporterar polisen in en rattfylla. Förra året blev det hela 30 000 ärenden.
Men ett stort antal personer som grips av polisen döms inte för brotten. Trots att det finns bra bevisning och ofta ett erkännande.
- För mig låter det helt sjukt. Om jag som privatperson kör rattfull räknar jag med att jag åtminstone ska få sitta i tingsrätten, men de här personerna kan köra rattfulla gång på gång utan att det ger några konsekvenser, säger "Uppdrag gransknings" reporter Ali Fegan som tillsammans med Lars-Göran Svensson har gjort inslaget.
Enligt NTF får cirka 75 personer varje år sätta livet till på grund av alkoholrelaterade olyckor. Och ungefär 900 personer per år skadas på grund av alkohol i trafiken.
- Det är en liten del som kör rattfulla, men bara att köra över den legala gränsen ökar dödsfall 250 gånger. Är du rejält påverkad kan det handla om 1 000 gånger, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på trafikverket till "Uppdrag granskning".
I Rydaholm i somras blev en tvåårig flicka påkörd av en rattfyllerist. Hennes skador var så allvarliga att hennes liv inte gick att rädda. Mannen som körde bilen fick två och ett halvt års fängelse, men Klas Lorefors, chefsåklagare i Jönköping, tycker att det straffet var alldeles för lågt och har nu överklagat till högsta domstolen.
Han vill i stället att brottet ska likna dråp och ge mellan fyra till fem års fängelse.
- Jag tycker att mannen har betett sig på ett sätt som gör att han ska ha ett långt straff. Det ska också statuera exempel, det ska visa att det inte lönar sig att begå samma gärning, säger Klas Lorefors till "Uppdrag granskning".
Men många personer som erkänner sina brott blir inte åtalade överhuvudtaget.
Hela 3 000 rattfylleri-ärenden lämnades utan påföljd förra året. I 1 650 ärenden var anledningen åtalsunder- låtelse, vilket innebar att personerna redan hade dömts för ett brott som låg högre upp på straffskalan.
I resten av fallen las utredningen ner med motivet att det ändå skulle leda till åtalsunderlåtelse.
- Riksåklagaren har tittat på lagstiftningen och menar att det ska bli ännu fler åtalsunderlåtelser i framtiden. Det betyder att fler kan köra rattfulla och det kan inte kan vara tanken med lagen, säger Ali Fegan på "Uppdrag granskning".
- Det låter inte som en bra signal. Att man ska kunna köra omkring utan att det får någon form av konsekvens är ju i längden inte hållbart, säger Claes Tingvall till "Uppdrag granskning".
Lars Hesselgren från Varberg mötte en av rattfylleristerna på vägen förra året. Han var på väg hem till jobbet då han såg en bil som vinglade av och an. Bilen körde fram och tillbaka över körfältet tills han konstant låg på vänster sida.
Lars insåg faran och ringde genast 112. Några sekunder efteråt hade bilen åkt av körbanan och ner i skogen.
- Föraren kravlade sig ur bilen och upp på vägen. Jag sa åt honom att han fick sätta sig ner och ta det lugnt, säger Lars till "Uppdrag granskning".
I förhör erkände mannen rattfyllan, den olovliga körningen och narkotikabrott. Hans straff? Inget alls.
Brottet ledde aldrig till åtal på grund av åtalsunderlåtelse. Mannen hade nyligen blivit dömd och fått skyddstillsyn och rattfyllan låg inte högre upp på brotts- skalan än hans tidigare brott.
- Det var vittnen, ett jäkla pådrag och polisen kom, men sedan hände det aldrig något mer, säger mannen till "Uppdrag Granskning".
- För mig är det en bonus, men gemene man, Svenssons, måste tycka att det är vansinnigt.
Det dröjde bara fem dagar från att han fått domen om skyddstillsyn tills polisen stoppade honom för olovlig körning två gånger samma dag.
I ett annat fall, förra vintern, körde en rattfull man ut från ett parkeringshus i Göteborg. Han passerade de centrala stadsdelarna i 150 kilometer i timmen innan polisen slutligen fick stopp på honom.
Färden kunde ha slutat väldigt illa - men trots det blev han inte straffad för rattfylleri.
Totalt har han rapporterats för över 100 brott de senaste åren, bland annat 36 olovliga körningar och 10 ratt-fyllerier. I hälften av fallen har han helt sluppit straff.
- Jag är glad, men det sticker nog i ögonen på många andra, säger mannen till "Uppdrag granskning".
Lisbeth Johansson, chef för åklagarkammaren i Göteborg, uppger för "Uppdrag granskning" att man har följt rättspraxis.
- Det är det system som vi har. Som åklagare ska vi följa lagen, praxis och interna föreskrifter och inte ha moraliska över- väganden, säger hon.
I de fall som en person döms för skyddstillsyn ska frivården se till att personen lämnar det kriminella livet. Men när det gäller åtalsunderlåtelser rapporteras de aldrig till frivården. De som ska se till att skydds- tillsynen följs får således aldrig reda på att personerna har begått nya brott.
- Efter vårt program ska frivården se över sina rutiner. De insåg att detta var ett problem. Tanken med skyddstillsyn är att frivården ska dra i bromsen om en person inte klarar av straffet utan behöver fängelse i stället. Då är det konstigt att informationen inte leds vidare till dem.
Jan Sandberg, vd för NTF, tycker att det är upprörande att rattfylleribrotten inte leder till åtal:
- Rattfylla kan leda till mord, det är ett väldigt allvarligt brott. Det är en av de tre vanligaste orsakerna till att människor dör i trafiken, säger han till Expressen.
Enligt honom skulle många fler som kör med droger i kroppen kunna upptäckas än vad som görs i dag.
I andra Europeiska länder, som Holland och Norge finns det konkreta lagförslag om slumpmässiga drogtester.
Med en ny teknik kan polisen testa om en person är drogpåverkad genom ett salivprov vid vägkanten. Det går att upptäcka allt från hasch till kokain, på ett väldigt enkelt sätt.
- När det gäller drograttfyllerier är mörkertalet stort. Det är många som är drogpåverkade men inte alkoholpåverkade. Polisen har inte möjlighet att få fast alla dem i dag, säger Jan Sandberg till Expressen.
Han menar att den svenska lagstiftningen inte tillåter polisen att använda rutinmässiga drogtest. Nu vill han att det ändras.
Claes Tingvall tycker att det är viktigast att hindra rattfylleristerna från att sätta sig bakom ratten. Han är positivt inställd till att polisen omedelbart ska kunna beslagta en rattfull persons bil.
- I dag ska det ha gått långt innan man beslagtar en bil. Men det stora problemet är att de här personerna kan köra gång på gång. Vi måste fråga oss vad det är för bilar de åker runt i och försöka se till att de inte kan få tillgång till dem, säger Claes Tingvall till Express en.
Premium
Premium
Premium