Kastar du bort resterna när du har gjort Tina Nordströms mat? Foto: Christer Wahlgren
Kastar du bort resterna när du har gjort Tina Nordströms mat? Foto: Christer Wahlgren

Rädda maten - lär dig älska resterna

Publicerad
Uppdaterad
Wonky-grönsaker, mindre fokus på bäst-före-datum och bättre koll på hur man tar hand om rester.
Det är några av ingredienserna på hur svenskarna ska förmås att sluta slänga 56 kilo fullt ätbar mat per person om året.
Samhällsvinsten skulle kunna bli lika stor som anslaget till försvaret.
Har du också sett kampanjen om rest­dejting på Facebook och på skyltarna i kollektivtrafiken? "Frusen kycklingfilé söker salt fårost. Måltid för två? Hör av dig!" och "Mogen parmesan söker krispig crêpe".
Det är lantbrukarägda Lantmännen som hjälper singlar att matcha ihop sina kylskåpsrester.
Koncernen ingår i den samverkansgrupp för minskat matavfall som Naturvårds­verket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket leder. Målet är att minska onödig miljö­påverkan från matsvinnet i livsmedels­kedjan och spara 12-23 ­miljarder kronor per år till samhället.
Och om den parlamentariska kommittén miljörådsberedningen får som den vill kommer regeringen att föreslå att mat svinnet i Sverige ska minska med en femtedel till år 2015.
- Det är ett otroligt resursslöseri att ­producera och transportera mat som sedan inte äts. Miljöpåverkan är stor och även den samhällsekonomiska kostnaden, vilken är i motsvarighet med vad vårt försvar kostar. Det finns också en etisk aspekt i att slänga ätbar mat när många människor i världen inte kan äta sig mätta, säger Christel Gustafsson, chef för Jordbruksverkets klimat­enhet och representant i samverkans­gruppen för minskat matavfall.
Hon påpekar att de flesta i grunden tycker att det är fel att slänga mat och att mat­svinnet är en väldigt konkret miljöfråga som engagerar många.
- Det finns dessutom ett konkret samband som belastar konsumenternas plånböcker när exempelvis en fjärdedel av morötterna inte ens lämnar bondgården för att de är för krokiga, stora eller små. Svinnet i tidiga led fördyrar hela produktionen, säger Christel Gustafsson.
Mycket av den mat som åker i soporna i dag skulle kunna ätas om den hanterades rätt från början och om konsumenternas inställning till hur varorna ska se ut ändrades, menar chefen för ­klimatenheten.
Matskribenten Anna Billing konstaterar att alla vill ha den "perfekta" varan.
- Är det en prick på äpplet så ­sorteras det bort. Och om 25 000 kunder i veckan ratar sådana ­äpplen så kan ni ana hur stor svinnet blir, säger hon.
Anna är gift med ­Stefan Billing som äger Ica Kvantum Malmborgs Tuna i student­området Sparta i östra Lund. Hon blev bestört när hon såg hur mycket mat som slängdes.
Samtidigt är det ett väl känt samband i handeln att "vara säljer vara". Bergen av ­ tomater, färskt bröd och laxfiléer får kunderna att öppna plånböckerna. Om hyllorna liksom i de forna öststaterna ibland skulle gapa tomma för att handlarna anpassat beställningarna efter åtgången skulle det knappast gagna försäljningen.

2007 bestämde sig
paret Billing ändå för att göra tvärtemot vad alla andra gör. I Sverige anser många handlare att det är så dyrt med personal att de bedömer att det är billigare att slänga mat än att ha anställda som tar hand om den.
- Vi startade projektet "Resurskocken", där alla avdelningar i butiken involverades i att ha bättre koll på när matvaror närmade sig bäst-före-datum. Blev det inte fint väder som SMHI förutspått när vi beställt hem extra fläskkarré sänkte vi i första hand priset och därefter landade det kött som blev kvar hos de två kockar som vi anställde att laga frukost och dagens lunch i butiken, berättar Anna Billing.
På Ica Kvantum Malmborgs Tuna har man ingen fast vecko­meny i och med att maten lagas på felfria varor som just den dagen annars skulle kasseras. Besked om vad som serveras läggs i stället ut på Twitter och Facebook. Nu i veckan erbjöds exempelvis långkok på högrev med säsongens rotfrukter och grillad salmalax med äpple och fänkåls­sallad.
Kön brukar ringla lång när lunchen ­börjar säljas klockan 11.30 på vardagarna och de 350 lunchgästerna kombinerar själva ihop sina matlådor med eller utan pasta och potatis och betalar per hekto. ­Priset är runt 50 kronor.
- 80 procent av det som annars skulle ha slängts kan vi i dag rädda tillbaka. Nästa stora grej blir att göra biogas till vår företags bil av det restavfall som vi inte kan göra mat av, säger Anna Billing.
Och andra handlare har också insett fördelarna med att minska matsvinnet. På Ica Supermarket i Skurup har man lyckats halvera matsvinnet på ett år. Tidigare stod svinnet för 2,4 procent av butikens om­sättning. Nu är det nere på 1,2 procent.
Vd:n Mikael Karlsson berättar om vägen dit. Personalen har engagerats i miljöfrågor och är numera bättre på att i tid upptäcka när wiener­korven, pastejerna och kakorna närmar sig bäst-före-datumet. Då sänks priset rejält. Mejerivaror som går ut om någon dag reas ut och "wonky-grönt" (frukt och grönt med något litet skönhetsfel) packas ihop i påsar och säljs för en femkrona per kilo.
- Men det handlar också om var i butiken vi placerar varorna. Om folk inte hittar produkterna riskerar varorna att bli gamla och slängas. Kunderna förväntar sig proppfulla diskar och det får de, men numera har vi exempelvis bara två sorters isterband i stället för tre. Förr fick vi alltid slänga isterband, men nu går de oftast åt, säger Mikael Karlsson.
Livsmedelsverket utbildar också såväl privatpersoner som anställda inom förskola, skola, vård och omsorg om hur mat ska förvaras, hur man planerar måltider och hur man ska se på datummärkningar.

Myndigheten får god draghjälp från Lantmännen, som i fjol släppte kokboken "Var rädd om maten - 50 recept för 100 dagar". Där får man lära sig att ta till vara på ­rester och hur man får ut så mycket som möjligt av matkassen. Boken har blivit en succé och den har redan distribuerats i 60 000 exemplar.
Och kanske är det dags att lära oss lukta och smaka på maten innan vi slänger den. De svenska hushållen kasserar varje år 905 000 ton mat, vilket är 60 procent av det totala svinnet. (Livsmedelsindustrier står för 540 000 ton, grossister och ­ butiker för 110 000 ton och restauranger och storkök för 299 000 ton).
En överslagsräkning som Sveriges Radios "Studio ett" låtit göra visar att varje hushåll kastar fullt ätbar mat för omkring 500 kronor i månaden.
Koldioxidutsläppen som görs för att producera denna mat i onödan motsvarar klimatpåverkan från 790 miljoner liter bensin. Detta bidrar förstås till övergödning, försurning och utsläpp.
Butikerna kan påverka svinn hos kunderna genom prissättningen. Säljer man "tre betala för två" kanske den sista varan inte går åt i tid utan slängs.
- I utvecklingsländer är mat relativt dyrt och matsvinnet i konsumentledet minimalt. Och få i Sverige slänger exempelvis oxfilé som är dyrt, påpekar Christel ­Gustafsson.
Men det handlar också om attityder till rester. Sju av tio svenskar har aldrig bjudit gäster på mat som blivit över från tidigare måltider, visar Lantmännens undersökning. Risken att uppfattas som snål eller tråkig avskräcker. Men samma undersökning visar att de flesta inte har något emot att bli bjudna på rester.

Nu återstår att
se om kärleken är vägen till resterna.
Tusentals svenskar har i alla fall testat lantmännens speeddejting där du fyller i vilka rester du har och vad du behöver - och får förslag på tänkbara personer i ditt närområde att dejta.
Restdejtingsidan berättar till exempel om Therese och Sami. Hans svamp fördes samman med hennes renkött och i dag är de, enligt sajten, ett par.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag