Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Prästerna ryker ihop - där Jesus föddes

Födelsekyrkan är i stort behov av renovering.
BETLEHEM. Födelsekyrkan är ingen fridens boning. Helgedomen på platsen där Jesus föddes har bränts, plundrats och belägrats - och själv utlöst ett blodigt krig mellan stormakterna.
Och emellanåt ryker kyrkans munkar och präster ihop i rejäla slagsmål.
Nu ska Födelsekyrkan renoveras för första gången på 1700 år.
Busslast efter busslast väller in på Krubbans torg i Betlehem. Fromma pilgrimer och vanliga turister. Svartklädda grekisk- ortodoxa gummor från Grekland och Cypern, romersk- katolska gästarbetare från Filippinerna, evangelikala grupper från södra USA.
Liksom helt icke- religiösa besökare som vill se en av kristenhetens viktigaste kyrkor - som enligt traditionen reser sig där hela scenen med Jesusbarn, stall, krubba och vise män utspelade sig för 2000 år sedan.
Alla måste kröka rygg för att kunna ta sig in genom den låga Ödmjukhetens port som leder in i Födelsekyrkan. Den byggdes inte så för att stämma besökare till eftertanke, utan för att stoppa plundrare och banditer från att ta sig in till häst.
Så snart man kommer in ser man i vilket dåligt skick den uråldriga kyrkan är. Den borde ha renoverats för hundratals år sedan. Men oenigheten mellan de tre samfund som äger kyrkan har förhindrat mer än de allra nödvändigaste underhållsarbetena.

De grekisk- ortodoxa
äger största delen medan romerska katoliker och armenier har mindre andelar. De bevakar varandra svartsjukt och försöker ofta utvidga sina revir på de andras bekostnad
- På vintern strömmar regn-vatten längs väggarna, säger Jadallah al- Masri, sekreterare hos den grekisk-ortodoxe ärkebiskopen Theofilaktos som är kyrkans starke man.
Han pekar på de svarta ränderna från taket och ned längs de flagnande väggarna. När det regnar bildas stora pölar på golvet. Ännu för 25 år sedan kunde man se konturerna av de änglar som är målade på 44 joniska pelare som håller upp taket. Men fukt och luftföroreningar har suddat ut dem, i dag är allt svart.
Ruttnande bjälkar, fuktskador och allmänt förfall. Akut risk för elfel och brand. Senaste större reparationen ägde rum 1842.

Nu har den
palestinska myndigheten beslutat att äntligen göra något. Internationella experter fick i höstas i uppdrag att utreda det katastrofala läget. Deras slutgiltiga rapport väntas i mars och då ska arbetet börja. Kostnaden är beräknad till hundratals miljoner kronor - och både politiker och prelater hoppas på internationella bidrag.
Det är hög tid. Kyrkan som byggdes för 1700 år sedan och som står i sin nuvarande form sedan 1500 år finns med på listan över världens mest hotade historiska platser.
"Många takbjälkar är ruttna och har inte bytts ut sedan 1800- talet. Regnvattnet som sipprar in i byggnaden påskyndar inte bara förruttnelsen ... utan skadar också väggmosaikerna och målningarna från 1100- talet", skriver Fonden för världens minnesmärken, som som slår fast att kyrkans rivaliserande ägarsamfund måste samarbeta för att renoveringen ska lyckas.

"Ett sådant samarbete har inte ägt rum på nästan tusen år", heter det i fondens rapport.
Just detta är Födelsekyrkans grund-läggande problem. Det som borde vara en fridsam plats för bön och kontemplation blir alltför ofta en källa till bråk och gräl.
I allmänhet är det städning som utlöser konflikter. Varje samfund åkallar bokstavligen Guds vrede över den som går över gränsen till den andres territorium. I Födelsekyrkan sätter julstädningen käns-lorna i svallning, i den likaledes uppdelade Gravkyrkan i Jerusalem är det påskstädningen.
- Varje samfund städar sin del av kyrkan enligt status quo- reglerna som fastställdes av det ottomanska imperiet för 150 år sedan. Vi har sällan problem med franciskanerna (katolikerna), men det är alltid bråk med armenierna, säger den grekisk- ortodoxe Jadallah al- Masri.

De grekisk-ortodoxa äger 80 procent av byggnaden, inklusive Födelsegrottan där Maria födde Jesus och den 14- uddiga silverstjärnan i golvet som indikerar den exakta platsen. Över den hänger 15 lampor från taket. Sex av dem tillhör de grek- ortodoxa, fem armenierna och fyra är katolsk egendom.
Al- Masri går bort till det armeniska hörnet. Han aktar sig för att sätta foten på deras golvplattor.
- Hela taket här är vårt. Vi behöver en stege för att kunna rengöra taket, men armenierna låter oss inte sätta stegen på sitt golv, säger han.
I en sådan atmosfär kan man förstå att det har tagit 1700 år att renovera kyrkan. Först efter intensiva påtryckningar från den palestinska myndigheten i Ramallah kunde samfunden sätta sig ned för att diskutera frågan.
- Vi ser renoveringen av kyrkan som mycket viktig. Födelsekyrkan är ett världsarv, säger den palestinska turistministern Kholoud Daibes.
- I år har vi rekordmånga turister och pilgrimer, mer än två miljoner. Det är viktigt för vår ekonomi. Jag tror turism kan bidra till fred i regionen, säger hon.

De tre samfunden
insåg att de måste enas för att rädda kyrkan. För att undvika konflikt sinsemellan gav de ansvaret för arbetet till den palestinska myndigheten.
Men irritationen fortsätter i det vardagliga livet. Senaste brakade det loss riktigt ordentligt var i jultid för tre år sedan. Grekisk- ortodoxa präster kom med hinkar och trasor och borstar. De reste en stege.
Armeniska präster rusade till. De hävdade att de grek- ortodoxa inkräktade på armeniskt område. Ett häftigt gräl uppstod - som urartade till våldsamt handgemäng.
Skäggiga gudsmän iklädda fotsida kåpor pucklade på varandra med knytnävar och kvastskaft. Minst sju skadades i bråket, innan palestinsk polis lyckades lugna ned de upprörda stämningarna.
Liknande slagsmål förekommer i Gravkyrkan i Jerusalem som reser sig över platsen där Jesus korsfästes. Den ägs av sex olika samfund - grek- ortodoxa, katoliker, armenier, syrianer, kopter och etiopier - vilket gör relationerna ännu knepigare än i Födelsekyrkan.

Viktigast för att
allt ska fungera i kyrkorna är att man håller sig till status quo, sakernas nuvarande tillstånd, som i detalj regleras av sedvanor och föreskrifter. De dåvarande turkiska härskarna delade för hundratals år sedan kyrkorna mellan de olika samfunden för att försöka skapa lite ordning i den kristna oredan.
Sedan kom den brittiska kolonialmakten och stadfäste 1929 turkarnas delning. Cust- dokumentet, uppkallat efter den brittiske kolonialtjänstemannen L G A Cust, reglerar kyrkornas utrymme in i minsta detalj.
Varje pelare och varje trappsteg har sin ägare. Han beskriver i detalj vem som får öppna vilken dörr, vem som skall städa var, när och hur respektive samfund får använda befintliga lampor, ljusstakar, ikoner och andra dekorationer.
Ett exempel från Gravkyrkan:
"Från öster sett är pelare nr 18 till 16 armeniska och därefter ortodoxa fram till nr 12. De två följande rummen utnyttjas av kopterna, men pelarna 11 och 10 är armeniska liksom 9 och 8 framför S:t Nikodemus kapell. De stora tavlorna som sitter på nr 11 och 10 är däremot kopternas. Pelare 8 till 5 är ortodox egendom medan nr 5 till 1 är latinsk..."

Den första Födelsekyrkan
i Betlehem invigdes 339. Den brändes under den samaritanska revolten 529 och byggdes upp på nytt av kejsar Justinianus 565. Perserna skonade kyrkan under sin invasion 614, enligt legenden för att de tog intryck av en bild av de tre vise männen - som var klädda i persiska dräkter.
De förste korsfararkungen av Jerusalem kröntes i kyrkan jul-dagen 1100. Den skadades svårt av en jordbävning 1834 och en brand 1867.
Den berömda silverstjärnan i golvet försvann mystiskt 1847 och i samma veva utbröt en tvist mellan grekisk- ortodoxa och katoliker om nycklarna till kyrkan. Munk-arnas slagsmål ledde till att stormakterna Frankrike, Ryssland, Storbritannien och Turkiet, alltså det ottomanska imperiet, blev indragna i konflikten. Detta var en starkt bidragande orsak till det blodiga Krimkriget 1853- 56.

I modern tid överlevde kyrkan en artilleriattack under sexdagarskriget 1967 och Israels 39 dagar långa belägring under intifadan 2002, när militanta palestinier tog sin tillflykt till Födelsekyrkan. Under intifadan upphörde turismen nästan helt och Betlehem stod på ruinens brant. I dag strömmar besökare till på nytt, det finns inte ett rum ledigt i härbärget.
- Allt är fullbokat i jul. Vi bygger tre nya hotell, säger Samir Hazboun, ordförande i Betlehems handelskammare.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!