Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Polismördarna väntar på ett liv i frihet

Jackie Arklöv, till vänster, dömdes till livstids fängelse för polismorden i Malexander. Tolv år har gått sedan domarna mot Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson föll. Lars Widerström, i mitten, sköt ihjäl polismannen Fredrik Widén. I polishuset i Nyköping kunde Fredrik Widéns vänner och arbetskamrater ta farväl i en kondoleansbok. Fredrik Widén var 32 år och gift sedan ett år när han sköts till döds i en trappuppgång den 20 juni 2007. Foto: Scanpix

De svenska polismördarna väntar på att komma ut i friheten. Under tiden bakar de kakor med sina medfångar, läser kärleksbrev, förkovrar sig i svenska herrgårdar och skriver brev.

Polismördaren Lars Widerström, 60, är missnöjd och har skrivit många brev - bland annat till sitt offers familj.

- Vi ville till slut att man skulle ta hans penna, säger den mördade polisens syster Camilla Widén.

SVENSKA Polismord i historien

Redbergslid 1900

Det första polismordet under 1900-talet börjar med att en fyllerist ställer till problem i en tobaksaffär i Redbergslid i Göteborg. Han grips av poliskonstapeln Johan Fredrik Hedén och hans kollega. När de är på väg till stationen huggs Hedén ihjäl av den gripne. Gärningsmannen dömdes till straffarbete.

 

Sollentuna 1950

Polismannen Torsten Bremer åker till Sollentuna för att kontrollera om en flicka finns hos sin före detta pojkvän. När Bremer och kollegan tar sig in i lägenheten skjuts han i bröstet. Mördaren skjuter sedan sig själv och ex-flickvännen till döds.

 

Nyköping 1966

Den då 19-årige Clark Olofsson, gör inbrott i en cykelaffär med kumpanen Gunnar Norgren. De tas på bar gärning av polismannen Ragnar Sandahl och hans kollega. Polisen beskjuts och Sandahl avlider senare av skadorna. Norgren döms för mordet, Olofsson för mordförsök.

 

Handen 1967

Poliserna Uno Helderud och Lars Birger Wikander vaktar en misstänkt tjuvgömma i Handen när tre män dyker upp. Poliserna och en väktare skjuts ihjäl med ett stort antal skott från ett automatvapen. Gärningsmannen grips efter en månad och döms till livstids fängelse.

Lars Widerström är den senaste polismördaren som dömdes till livstids fängelse.

Han skulle hämtas av polis för att lämnas över till psykvården och sköt i samband med hämtningen ihjäl polismannen Fredrik Widén i Nyköping i juni 2007.

Bakgrunden till hämtningen var Widerströms starka hat mot samhället, han hade bland annat skickat brev till en psykiater, som slog larm.

I dag lever Widerström på Kumlaanstalten. Han har varit upprörd och uttryckt stort missnöje med hur han har blivit behandlad, vilket har framförts i flera brev som skickats till myndigheter.

I ett av breven som inkom till Nyköpings tingsrätt 2009 ville han stämma staten och skrev:

“Har man felat, får man bakläxa. Och då får man göra om, tills det blir rätt."

Han har även skickat brev till Fredrik Widéns familj.

Camilla Widén, syster till den mördade polisen, säger att det blev så mycket att familjen till slut begärde besöksförbud.

- Vi lyckades få igenom det och det gällde ett år. När vi ville ha det förlängt då gick inte det. Vi sa att vi inte ville att han skulle ha någon möjlighet att kontakta oss.

 

Lars Widerström skrev bland annat att han ville att Fredrik Widéns pappa skulle hjälpa honom att få upprättelse, eftersom han ansåg sig vara oskyldigt dömd för mordet på hans son.

- Han har ju tagit min brors liv och sen skriver han till min far och begär att han ska göra tjänster åt honom, säger hon.

Familjen har informerats om att Widerström släppts ut från anstalten vid ett tillfälle, för att besöka sjukhuset i Nyköping. Hon säger att de uppskattar den information de fått, men att det just den gången kom som en obehaglig överraskning.

- Vi fick veta att hans mamma legat för döden och då tog man honom i en bil och körde honom till sjukhuset i Nyköping för att han skulle få träffa henne. Vad man inte tänkte på var att Fredriks fru jobbar på sjukhuset. Han hade varit en våning upp och hon visste ingenting. Hon blev upprörd och tyckte att det var jobbigt.

Systern vill inte längre fundera på Lars Widerström som person, utan ägnar hellre tiden åt att minnas sin bror.

- I dag har Fredrik namnsdag till exempel. Då äter vi marsipantårta, för det var bland det bästa han visste.

 

Polismördare är ovanliga brottslingar i Sverige. Under hela 1900-talet dödades 29 poliser i tjänsten av brottslingar i Sverige - oftast efter att ha blivit skjutna. I ett fåtal fall har polismördare använt sig av kniv eller misshandlat poliserna till döds.

Statistiken är låg i Sverige i jämförelse med flera andra länder, bland annat USA och Finland, konstaterar Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Det finns flera förklaringar:

- Dels har det att göra med den generellt ganska låga våldsnivån vi har i vårt samhälle. Vi har ett ganska lågt antal fall av dödligt våld räknat på hundra tusen invånare.

Men han menar att det också har att göra med hur den svenska polisen arbetar - och att de är välutbildade och erfarna. Han säger att han ser skillnaden när han varje år undervisar polischefer i Indien.

- Där går polisen in för att döda eller möjligen dödas. Vi värderar liv i vårt samhälle högre än på många andra håll, och då inte bara polisernas utan även förövarnas liv. Det gör att den här typen av mycket våldsamma interaktioner mellan polis och kriminella personer blir mycket färre, säger Sarnecki.

 

En annan polismördare som dömts under 2000-talet har redan avtjänat sitt straff.

Den då 21-årige man som dömdes till 10 års fängelse, efter att ha misshandlat polisen Ulf Grape till döds i Hedemora 2004, kom ut under 2011.

Nu lever han utanför en större svensk stad. Advokat Per Borgblad säger att han inte vet om det går bra för hans klient.

- Han har varit ute ganska länge nu. Men jag har ju haft kontakt och har kontakt, men i vilken omfattning vill jag inte säga.

 

Landets tre mest kända polismördare - Jackie Arklöv, 39, Tony Olsson, 39, och Andreas Axelsson, 41 - sonar sina brott på varsitt håll. De drömmer om livet på andra sidan. De är dömda för ett av de mest uppmärksammade brotten i modern tid i Sverige: Malexandermorden.

Det var den 28 maj 1999.

Från sina sommarstugor på andra sidan Lillsjön i Malexander i Östergötland hörde de som bodde där plötsligt kraftiga smällar. Det var en vacker försommardag och det var tyst vid vattnet. Smällarna som plötsligt störde tystnaden uppfattades först som skott från en skjutbana i närheten, eller kanske fyrverkerier.

Det skulle visa sig vara något helt annat.

På andra sidan sjön syntes en polisbil stå parkerad på vägen med blåljusen på, strax bakom en vit Toyota. Någon såg hur två personer kom springande från polisbilen mot den vita bilen och ett annat vittne ska ha uppfattat hur en person skrek:

- Han är ju redan död för helvete.

När Toyotan hade lämnat platsen låg poliserna Olov Borén och Robert Karlström ihjälskjutna på marken, mördade med varsitt skott i huvudet.

Olsson, Axelsson och Arklöv hade strax före skottlossningen rånat Östgöta Enskilda bank i Kisa.

Rånartrions chaufför Andreas Axelsson skadades i samband med skottlossningen och greps på sjukhus. Olsson och Arklöv fortsatte flykten och gömde flyktbilen i en lada för att sedan gå genom skogen och ta sig till Boxholm.

Natten mot den 29 maj, klockan 02.58, ringde Tony Olsson till sin flickvän och sa att han hade ställt till det.

- Jag är rädd att bli skjuten. Du måste komma och hämta mig vid kyrkan i Boxholm.

Samtidigt som Tony Olsson inledde sin flykt med hjälp av flickvännen tog Jackie Arklöv tåget till Stockholm. Han checkade in på hotell och gick på restaurang, men var bara på fri fot under några dagar innan han greps i Tyresö, måndagen 31 maj.

Tony Olsson tog sig till Hamburg via Helsingborg. Han lyckades ta sig till Costa Rica, men greps. Drygt två veckor senare hade polisen fått klartecken för en utlämning från myndigheterna i San José.

Samtliga gärningsmän dömdes till livstids fängelse året därpå i både tingsrätten och hovrätten.

Alla tre ansågs gemensamt skyldiga till mord.

 

Jackie Arklöv placerades först på livstidsavdelningen på Kumla, där han bland annat bakade kakor med lasermannen John Ausonius.

Efter egen önskan fick Jackie Arklöv flytta till Österåker förra sommaren.

Han har studerat sociologi och historia, registrerat sitt eget namn som varumärke och framträtt i intervjuer flera gånger under tiden i fängelse. Senast i maj tog han emot TV4:s Steffo Törnquist i ett besöksrum och visade tavlorna han målat. Under intervjun talade de också om en annan känd brottsling.

- Då jag ser Anders Behring Breivik på tv så slår det mig att den här mannen är från en annan planet. Det finns en hel del science fictionfilmer, där det kommer utomjordingar som ser ut precis som vi människor. Men de har ett helt annat förnuft, en helt annan känsla och ett helt annat sätt att tänka. Och han påminner om en sån varelse faktiskt, sa Arklöv och skrattade till.

Steffo Törnquist påpekade att många säkert sagt samma sak om honom.

- Ja, det tror jag, svarade Arklöv.

 

Tony Olsson. Tony Olsson, som i dag bytt namn till Byström, sitter på Kumla. Där sköter han hushållssysslor tillsammans med sina åtta medfångar - städar, bakar och lagar mat. Förläggaren Lars Hjalmarson besöker honom cirka fem gånger per år och säger att Olsson är glad och trevlig när de ses. I bland bjuder Tony Olsson på lunch och de talar om hans kommande polisroman eller hans studier.

- Han är ju särskilt road av historia. Och han har skrivit sina uppsatser om olika former av slott och herrgårdsarkiv. Det handlar om herrgårdar och hur det var på 1600-talet, säger Lars Hjalmarson.

Olsson får ibland besök och det har även kommit kärleksbrev.

- Han har ingen kvinna. Det skulle han ha sagt till mig. Jag tror han har fått brev från kvinnor, det har han berättat om. Men han har, vad jag vet, aldrig svarat eller underhållt någon sådan kontakt.

 

Andreas Axelsson har valt att inte synas i det offentliga. Han framträdde i en intervju strax efter polismorden i Malexander, men har sedan hållit sig tyst.

- Han vill inte medverka i någon intervju eller liknande, säger Axelssons advokat Thomas Wasteson.

Andreas Axelsson. Det enda som är känt är att Axelsson gifte sig i fängelset 2002, för att skilja sig två år senare.

Han ansökte i maj 2008 om att få flytta från Hall, där han suttit under nästan åtta år. Då tyckte ansvariga att det fanns behov av miljöombyte. Axelsson förflyttades till anstalten Tidaholm, efter att kriminalvården konstaterat att han varit skötsam och inte hade missbruksproblem.

Andreas Axelsson har ännu inte antytt att han vill ha sitt straff tidsbestämt.

Det gjorde däremot Tony Olsson, men nekades.

Även Arklöv har försökt få veta hur länge han ska sitta, utan att lyckas. Frågan om att komma ut berördes när han intervjuades i TV4 i maj, då Steffo Törnquist undrade om det finns ett läge när man har förbrukat möjligheten att gå som en fri man bland andra människor.

Frågan var uppenbart inte lätt för Arklöv, som var tyst länge innan han svarade att andra måste bedöma det.

Han avslutade sitt resonemang så här:

- Man kan spontant känna att jag har förverkat alla möjligheter, till och med att leva. Jag ska inte ens leva. Så kan jag känna under mörkare stunder. Sen rent förnuftigt, moraliskt, huruvida jag förtjänar att komma ut som en fri man. Det kan jag inte svara på.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!