Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pensionsutspelet väckte passionen

Fredrik Reinfeldt sa i en intervju med Dagens Nyheter att svenskarna måste jobba längre, något som upprörde många.Foto: Annika Af Klercker

Fredrik Reinfeldts pensionsutspel slog ner som en bomb i veckan.

Arga kommentarer och hånfulla bildmontage svämmade över på nätet.

Medieskuggan statsministern befunnit sig i den senaste tiden var som bortblåst.

Hur blev höjd pensionsålder en sån infekterad fråga?

FAKTA

VAD?

Statsminister Fredrik Reinfeldt föreslog i en DN-intervju att pensionsåldern kanske borde höjas till 75 år.

Ett ramaskri utbröt i Sverige. Tabu att röra den heliga pensionsåldern.

Men särskilt dramatiskt är inte förslaget. Flera länder i Europa har redan genomfört det.

 

VILKA?

Tomas Eneroth, Socialdemokraternas talesperson i pensionsfrågor tycker att den höjda åldergränsen blir provocerande för alla dem som skulle vilja, men som inte kan klara av att arbeta längre.

Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

- Att förändra avtalspensions- systemet med början i riksdagshuset vore en symbolisk startpunkt för en mobilisering av arbetskraften.

Fredrik Reinfeldt, statsminister, sa i en intervju med Dagens Nyheter att ett arbetsliv kan sträcka sig till 75 års ålder, och att man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet.

En inklippt Fredrik Reinfeldt står böjd över ett framgrävt skelett. Upp och hoppa! Några år till kan du! Bilden har delats tusentals gånger på Facebook den senaste veckan, liknande montage med en statsminister som hetsar åldringar i rullstol att jobba några år till cirkulerar på Twitter och bloggar.

Det var i tisdags Fredrik Reinfeldt släppte testballongen, en dag före toppmötet Nordic Future Forum där statsministrarna från Norden, de baltiska länderna och Storbritannien möttes för att diskutera framtidens arbetsmarknad. I en intervju med Dagens Nyheter konstaterade Reinfeldt att ett arbetsliv kan sträcka sig till 75 års ålder, och att man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet. Det är inte första gången regeringen för frågan på tal.

Statsministern pratade pensionsålder i Almedalen redan i somras, och för några månader sedan sade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att regeringen menar allvar med att höja pensionsåldrarna.

- Det finns ingen återvändo, menade Kristersson i en intervju med DN i oktober.

Men den här gången var annorlunda. Utspelet fick de stora tidningarnas nätupplagor att fyllas till bredden med arga kommentarer när nyheten spreds under tis- dagen. Många upprörda läsare tyckte att statsministern borde pröva på ett fysiskt krävande jobb innan han uttalade sig, och att riksdagsledamöternas pensioner borde ses om i första hand.

Det tyckte också Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

- Att förändra avtalspensionssystemet med början i riksdagshuset vore en symbolisk startpunkt för en mobilisering av arbetskraften, sa han vid ett seminarium anordnat av regeringens Framtidskommission på tisdagen.

Fackliga representanter dömde ut förslaget som orealistiskt, politiska motståndare pekade på att arbetsmiljön måste bli bättre om människor ska orka arbeta längre.

- Att enbart tala om höjd åldersgräns blir faktiskt provocerande för alla dem som skulle vilja, men som faktiskt inte kan klara av att arbeta längre, sade Socialdemokraternas talesperson i pensionsfrågor Tomas Eneroth.

 

En opinionsmätning från Novus för TV 4 visade att endast 7 procent av svenskarna är öppna för att jobba till 75 års ålder.

De vilda reaktionerna tvingade statsministern att kalla till presskonferens och förtydliga sig. Det var inget förslag, utan en spaning om hur arbetslivet kan komma att se ut i framtiden. Några dagar senare tog han ytterligare steg bakåt.

- Jag tror att de som är arga har missförstått och trott att alla plötsligt måste jobba till 75, sade Fredrik Reinfeldt till DN.

PR-konsulten Staffan Dopping tror att en anledning till att högre pensionsålder blev veckans största snackis är att många väntat på en anledning att kritisera regeringen offentligt.

- Under nästan ett år har regeringen varit i medieskugga på grund av Social- demokraternas debacle. Pensionen angår oss alla, och det var många som längtade efter att faktiskt få ge regeringen Reinfeldt på nöten. Det var tidsmässigt dags att någon annan skulle få smaka på smockan.

- Dessutom tolkade många utspelet som att han beskrev hur de som i dag är mitt i arbetslivet kommer att få det när de närmar sig pensionsåldern. Det uppfattades inte som en start till en visionär diskussion, utan som en extra börda ovanpå dagens hårt arbetande, säger Staffan Dopping.

Att den demografiska förändringen innebär en stor utmaning för välfärden är de flesta bedömare överens om.

2011 var vändpunkten. För första gången väntas antalet människor i Europa som är mellan 15 och 64 år nu att sjunka, sam- tidigt ökar antalet människor som är 65 år och över. Banken Goldman Sachs uppskattade nyligen i en rapport att pensions- åldern i Europa måste höjas med i genomsnitt tio år. Men att rycka undan drömmen om lata dagar på spanska solkusten är inte den enklaste vägen till väljarnas hjärtan.

- Vi lever och är friskare allt längre, samtidigt börjar vi jobba allt senare. Den tid vi är yrkesverksamma börjar närma sig en tredjedel av vårt liv och då tänker vi bara på dem som har jobb. Inräknat de som är arbetslösa är det egentligen mindre än en tredjedel av livet som vi befinner oss på arbetsmarknaden, och välfärdsstaten är inte byggd för det, säger Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

 

Frågan om pensionssystemen står högst upp på dagordningen i en rad länder världen över. Inte minst i de euro- peiska krisländerna där generösa pensioner är en stor enskild förklaring till underskotten. Frankrike, Grekland, Japan, Australien, USA, Spanien, Tyskland, Irland och Italien är alla länder som beslutat om en högre pensionsålder de senaste åren. Men också grannländerna Norge och Island har ändrat sina pensionssystem för att möta de nya utmaningarna.

Både norrmän och islänningar jobbar i dag längre än svenskar.

- Den norska pensionsåldern var tidigare 67 år, men nu får norrmän från 62 års ålder fritt välja när de vill gå i pension, berättade den norske statsministern Jens Stoltenberg vid toppmötet i Stockholm.

I Sverige får man börja ta ut pensionen från 61 års ålder, och pensionen räknas ut beroende på hur länge den kommer att utbetalas. Den genomsnittliga pensions- åldern i Sverige är 63 år.

Det som skiljer Sverige från de flesta andra länder är att pensionsutgifterna av bedömare antas vara stabila, eller i bästa fall, komma att minska de kommande åren. Internationella valutafonden, IMF, har nyligen beräknat pensionskostnadernas utveckling i olika länder. Enligt valutafondens ekonomer behöver Sverige inte höja pensionsåldern, varken för att klara statsfinanserna eller välfärden.

 

Ändå verkar budskapet från svenska staten vara att vi måste arbeta längre, annars kollapsar systemet.

- Det är ett felaktigt budskap. Däremot är det så att det som låter ganska fint och trevligt, att vårt system är finansiellt stabilt, är delvis för att varje månatlig utbetalning kommer att bli lägre när pen- sionen ska räcka flera år. Den här viljan att vi ska jobba längre handlar om ett slags omsorg om pensionsnivån. Endera får man jobba längre eller spara själv, säger Ole Settergren vid Pensionsmyndigheten.

Varje pensionär riskerar alltså att få en betydligt lägre levnadsnivå om ingenting förändras, men det svenska pensions- systemet i sig lär stå pall.

- När 40-talisterna går i pension kommer pensionsutgifterna öka ganska mycket i Sverige, men vi behöver inte öka avgifterna eller skatterna för att finansiera det. Sverige har en ganska stor buffert-fond i AP-fonderna, det är inte så många länder som har sådana buffertar som vi har byggt. När mindre avgifter kommer in i systemet än pensioner som betalas ut, kommer skillnaden att tas från AP-fonden, säger Ole Settergren.

De 70- och 80-talister som oroligt ser sina föräldrar leva pensionärs- livets glada dagar verkar trots allt ha en möjlighet till ett drägligt liv också de på ålderns höst.