Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pappornas ansvar efter skilsmässan

När Ola Ringdahl skilde sig hade han behövt läsa något som vände sig direkt till män. Nu har han själv skrivit en bok om hur svårt det kan vara att försöka vara en bra pappa och samtidigt hantera både sina egna och sina barns ganska osorterade och starka känslor.Foto: Alexander Donka

Antalet skilsmässor har inte ökat sedan 1980-talet. Men annat har förändrats - framför allt för pappor. De har en mycket viktigare roll i dag.

1984 bodde bara en procent av barnen växelvis hos mamma och pappa. I dag bor 32 procent av barnen lika mycket hos bägge föräldrarna efter separationen.

- Det har troligen med den ökade jämställdheten att göra, säger leg psykologen Emma Fransson som forskar om växelvis boende.

Men det finns en baksida: Antalet vårdnadstvister har fördubblats i Sverige sedan 2006.

Ladda hem dokumentet som podcast här!

Lyssna på Papporna efter skilsmässan

Ladda ner avsnitt

Flest par skiljer sig på hösten

Medelåldern för kvinnor att skilja sig är 41,4 år och för män 44,7 år.

Skilsmässor vanligare i de tre storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm. Lägst antal skilsmässor har Jönköpings och Kalmar län.

Varje år separerar föräldrar till omkring 50 000 barn i Sverige. Vid 17 års ålder har nästan vart tredje barn varit med om en separation.

Det växelvisa boendet har ökat kraftigt på 2000-talet: 1984 bodde en procent av alla svenska barn lika mycket hos mamma som hos pappa, 1992 var det fyra procent, men 2001 hade siffran ökat till 18 procent (där spelar lagändringen från 1998 en viss roll). 2004 bodde 21 procent av alla svenska barn till separerade föräldrar växelvis, 2006 var de 28 procent och 2011 hade antalet ökat till 32 procent.

Allt fler separerade föräldrar bor nära varandra i dag jämfört med 1990-talet. 45 procent

av föräldrarna bor i dag inom en radie på 5 km från varandra och cirka 40 procent bor inom 50 km från varandra.

Växelvis boende är vanligast i storstadsfamiljer men skillnaden är inte så stor mellan storstäderna, de mindre städerna och landsbygden.

Att det blivit allt mer vanligt med växelvis boende är en internationell trend. Några andra länder där det växelvisa boendet ökar är Australien, Kanada, Storbritannien, USA, Danmark, Norge och Holland.

Antalet ansökningar om skilsmässa är som störst i oktober med 2 711 ansökningar, visar en sammanställning av antal ansökningar i snitt under en femårsperiod. Därefter kommer september med 2 658 ansökningar. Januari är också antalet högre, 2 615. Lägst antal skilsmässoansökningar kommer i december, därefter följer juni.

Källor: Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Stockholms universitet, Statens Offentliga Utredningar, TT

Psykologens råd till dig som ska skiljas

I Ola Ringdahls bok finns några råd från den erfarna barn- och föräldrapsykologen Malin Alfvén (som bland annat skrivit boken "Skilsmässan"). Här är några av hennes råd:

ÄRLIGHET

Var ärlig mot barnen - även innan skilsmässan. Är det dålig stämning hemma och barnen inte får någon förklaring på det, tar de på sig skulden.

ORON

Många är oroliga över att barn mår dåligt av skilsmässan. Men generellt sett har barn det väldigt bra även i familjer där föräldrarna är skilda. Fast när beskedet kommer så gör det ont, det är lika bra att inse.

LOJALITET

Barn är lojala mot sina föräldrar, och ska inte behöva känna att de behöver välja mellan mamma eller pappa. Prata därför aldrig illa om den andra föräldern inför barnen.

September och oktober är skilsmässomånader - då skjuter antalet ansökningar om skilsmässa i höjden och köerna till familjerådgivarna blir långa. Semestern blev inte som man hade hoppats, den lediga tiden tillsammans har fått relationens brister att komma upp till ytan och nu är det dags att gå skilda vägar.

Forskningen visar att kvinnor oftast är de som tar initiativ till skilsmässan, i 6-7 fall av 10 är det så, och män är de som mår sämst efter skilsmässan. Skilda kvinnor mår inte sämre än gifta, men för män råder det motsatta förhållandet: Skilda män mår sämre än gifta.

Tvåbarnspappan och kommunikationskonsulten Ola Ringdahl kommer i dagarna ut med sin bok "Det blir bra. Manual för skilda män" (Natur och kultur, utgivning den 16 september). I boken tar han upp hur svårt det kan vara att försöka vara en bra pappa och samtidigt hantera både sina egna och sina barns ganska osorterade och starka känslor. Där finns en beskrivning av hur han sitter bredvid sin sexåriga dotter vid en busshållplats och låter tårarna rinna. Olas sexåring hade hanterat skilsmässan genom att ofta vara arg, och just den här eftermiddagen orkade han inte mer - det brast för honom.

- När jag skilde mig pratade jag alldeles för lite med mina kompisar om hur det kändes att skilja sig, och vad det innebar. Jag hade behövt något att läsa som vände sig direkt till män, säger Ola Ringdahl.

Det är anledningen till att han skrivit sin bok - eller manual - som förutom att handla om känslor även tar upp hur man ska hantera det praktiska med skilsmässan, allt från att starta ett nytt hem till juridik och hur man bygger upp sitt sociala liv.

Många gånger är det kvinnorna som hållit i det sociala, så när skilsmässan är ett faktum kan det kännas ensamt.

- Vi män har ofta inte tränat på att ta ansvar för sociala relationer som kvinnor har - våra pappor lärde oss inte det, och vi lär det inte heller av varandra. Och på ett sätt har vi inte varit tvungna att träna upp det heller, men nu när vi går mot ett mer jämställt samhälle och ett kommunikationssamhälle så måste vi börja ta ansvar för och hantera relationer, precis som vi måste lära oss hantera våra känslor, säger Ola Ringdahl.


Ett steg på vägen är att erkänna att man faktiskt inte mår särskilt bra.

- Alldeles för många män biter ihop och ser åt andra hållet. Då är du inte med i matchen, du bara låter allt passivt hända dig. Det ökar verkligen risken att bli bitter. Bättre i så fall att formulera "jag tycker att det känns ensamt", eller "jag har svårt att få ihop livet med dagishämtningar och lämningar" - om du kan erkänna hur det är blir det lättare att göra något åt det också, säger Ola Ringdahl.

I sin bok föreslår han att träna på det sociala livet, för precis som vi kan träna upp en bättre kondition kan vi träna oss på ta kontakt med nya vänner och behålla kontakten med våra gamla vänner, menar han.


Att allt fler pappor har sina barn boende hos sig halva tiden beror på att de upptäckt det som kvinnor vetat länge: Att belöningen i att ta hand om sina barn är enorm. Dessutom inser de att barnen behöver båda föräldrarna lika mycket.

- Människor säger på sin dödsbädd att om det är något de ångrar så är det att de inte haft tillräckligt bra relation till dem de älskar, ofta sina barn. Män i dag har förstått att det är fantastiskt att ha en nära relation till sina barn, och vill inte bara automatiskt lämna över dem till mamman och bli en varannan-helg-pappa, säger Ola Ringdahl.

Det ökade ansvaret ger också mer oro, mår mitt barn bra efter skilsmässan? Det var i alla fall en oro som Ola Ringdahl kände, särskilt efter att han gråtit så öppet inför sin sexåring.

Det visade sig att oron inte var befogad. Flera år senare, när hon var tonåring, frågade han om hon mindes situationen kring busshållplatsen. Hon mindes att hon var arg, men att pappa grät var inget hon lagt på minnet. Det var ingen stor sak för henne. Men då, när det hände, var det som att allt lättade. Så här skriver Ola Ringdahl i sin bok: "Det verkade som att hon fattade att hennes pappa kunde gråta och känna precis som hon. Hon hade fått ett slags pusselbit för att förstå sin närmaste värld. Och jag hade vågat sluta vara Stålmannen för en stund."


Hur är det då
att bo hos både mamma och pappa? På CHESS (Centre for Health Equity Studies) vid Stockholms universitet finns Elvis-projektet där man forskar i hur barns hälsa påverkas av det växelvisa boendet. En av dem som står bakom projektet är Emma Fransson, leg psykolog och medicine doktor.

- Resultaten visar att de som mår bäst är barn i kärnfamiljer (där föräldrarna är sams), men tittar man på barn till föräldrar som separerat så är det så att barn som bor lika mycket hos båda föräldrarna mår bättre än de som bor bara med en förälder, säger hon.

En liten del av förklaringen ligger i att den som är ensam med föräldraansvaret har det tuffare ekonomiskt.

- Men det förklarar inte hela skillnaden. Vi tror att det är viktigt för barnen med den här vardagskontakten. Även om det kan vara jobbigt att ha sina saker i en väska, så överväger fördelarna med att bo hos båda, säger Emma Fransson.

Att barn allt oftare bor lika mycket hos bägge föräldrarna är en internationell trend. Det hänger ihop med kvinnors starkare ställning på arbetsmarknaden och ökad jämställdhet i föräldraskapet. Men i Sverige har även lagstiftningen påverkat. 1998 kom en lag om att gemensam vårdnad skulle vara utgångspunkt vid skilsmässa - även om en av föräldrarna sa nej.

Men lagen reviderades 2006 då ett tillägg kom - att domstolen ska ta hänsyn till föräldrars möjlighet att samarbeta. Det positiva med lagen är att fler barn bor växelvis och får bättre kontakt med bägge föräldrarna - men baksidan finns där också: Sedan 2006 har antalet vårdnadstvister nästan fördubblats. 2005 kom 2 845 nya vårdnadsmål in till domstolarna.

2012 var antalet 5336.

- En av förklaringarna till tvisterna blivit fler är att lagen gett ett vapen till den icke-samarbetsvilliga föräldern: Den kan bara sätta sig emot, säga nej, säger Mats Sjösten från Varbergs tingsrätt, som arbetat i 20 år med familjerätt.


En annan förklaring
är juridisk: Det har blivit svårare att på förhand se hur konflikten ska lösas - praxis svänger mer. Regeringen har lovat tillsätta en utredning om lagen inom mandatperioden, men fortfarande har ingen utredning påbörjats och mandatperioden är över inom ett år.

- Sedan har vi en annan orsak, som skett mer successivt, och det är att fäder är mer närvarande med sina barn än de var förr. Vi ser en ökad vilja att vara aktiv del i barnens liv även om föräldrarna separerar, säger Mats Sjösten.

Även om det oftast är positivt, sett ur barnens synvinkel, är det inte särskilt bra för barn när bråk om vårdnaden blir så infekterad att det hamnar i domstol.

- Det blir dubbelt värre för barnen, föräldrarna har separerat och ändå fortsätter konflikterna. Vi vet att om föräldrarna kan samarbeta så fungerar det oavsett lösning. Men när konflikterna fortsätter blir konsekvensen väldigt negativ för barnen, säger Mats Sjösten.

Barnen är inte med i tingsrätten, förutom i vissa undantagsfall, och då handlar det alltid om större barn. Detta just för att skydda barnen. Ändå har Mats Sjösten varit med om konflikter där föräldrarna efteråt berättar för barnen vad som hänt i domstolen.

- Det är väldigt olämpligt, och ger barnen ett ansvar de inte ska behöva ta. Jag ser det som ett uttryck för förälderns omognad, säger Mats Sjösten.


De arbetar aktivt
för att försöka få föräldrar att komma överens, men egentligen har det gått alldeles för långt redan när tvisten blivit rättssak.

- Mitt råd är att kontakta kommunens familjeenhet och be om ett samarbetssamtal först, och prata med familjerådgivare. Det finns familjerättsadvokater på kommunen som har till uppgift att lösa det här. Ju längre fram i processen du kommer, desto mer eskalerar problemet - bättre då att söka hjälp innan det blivit så stort. För barnens skull, säger Mats Sjösten.

Han vill tillägga att även om det är oroväckande att antalet vårdnadstvister ökar så handlar det inte om en majoritet. Det visar statistiken: 50 000 barns föräldrar separerar varje år, och endast 5 000 fall blir rättssak.

- Många konflikter löses i god anda, säger Mats Sjösten.

 

Ana Udovic

ana.udovic@expressen.se